Atuagagdliutit - 17.12.1962, Side 38

aussarigtmerane
silarssup kujatå’tungåne jutdlertarpoK aussame kissarugtorångat.
mane oKalualårineKarpoK KCKertarssuarme New Zealandime jutdle
naussorpagssuit sivkerugtornerane.
ukiume tårserugtornerane jutdli-
siortartuvtinut tusardlugo erKumlpoK
nunarssiip kujatåmiut jutdlisiortarma-
ta tarxavna aussarigtitdlune kissarug-
tortoK. aussaringmilo jutdlisiortartut
ilagait Australiap kujatåmiut åma xe-
xertarssup mardloniussap Italiatut
issikugdlip Australiap kujåmut ka-
ngianitup New Zealandip inue. nunar-
ssup Kiterssua aussaujuåinartoK kiapi-
lugtuåinartordlo tamatumane pinexå-
ngilaK, nunatdle puerKornerussumtut
ukiortartut, taimaitordle Europap ku-
jatåta migssigissånitut.
KeKertarssuaK New Zealand erKar-
tugagssarput silåinaKarpoK Frankrigip
kujatåne Italiamilo silåinaup pissuse-
Katånik, igdloKarfisa angnerssåta Wel-
lingtonip migssigivdluinardlugo Akug-
dlerssuarme KeKertaK danskit fériar-
tarfigtut nanissiarivigsimassåt Mallor-
ca. sordlo oKautigineKarérsoK tarKav-
na uvagutdlo pårdlåutarpugut uvagut
ukiorångavta taricavna aussartardlune.
uvagut aussarnivtine Danmark ipilé-
rukångat ipilit New Zealandimingå-
nérsut nunavtinut tikislneKartarput.
ilumume ipilit KavångarssuaK tikisitat.
nunarssuaK takornartaK
silarssup ilainut sumutdlunit piga-
luaråine danskinik nåpitagssaKartåi-
dlilerångat nautsivik kussagsardluar-
tarparput, sordlo puerKornerussumtut
jutdlimut ininik pinersaissartut. mér-
Kat måna aussame atuångivfeKarput,
inuitdlo feriarråtut bilerdlutik autdla-
kåssut sume tamåne takugssåuput. ki-
kume tamarmik sigssamut nunåinar-
mutdlo autdlakårusungnerssuaK suju-
niusimavåt, autdlarfigssardlume id-
ngasånguångilaK nuna tuluit nunåta
angnertoKatå 2 milliumnarnik inoKar-
mat! nunane mikissune inugtune .sor-
dlo Danmarkime sumut nikilåsagåine
tuperfigssat piukunarsinaussut tamar-
mik inerterKutinik agdlagartairartar-
niartut privatimik pigineKartut uner-
dlugit, måne suna ågdlagartånguagsså,
kikut piumassut pilerigissamingne su-
milunit tupersinauvdlutik aussarsior-
sinauvdlutigdlo. måne ajornartorsiu-
taussoK atausinauvoK, tåssalo narrug-
tortarneK autdlarfigssat pilerinarlut
amerdlavatdlåKingmata, Kavunga Ke-
Kertarssup kujasingnerussortainut
Norgep kangerdluisut itunut ingerdla-
.iumagåine, KåKanut aputilingnut
ingerdlajumagåine imalunit aussar-
siortarfigssuarme silarssuarme sigssat
nalunguartarfit angnerssånut, erKå
kissartunik tigssalugtunik puilassu-
lingmut kissartunigdlo gigtiartarfing-
nik maragdlulingmut piumagåine, tå-
ssa inuk nangmineK. sigssamutdlo su-
mutdlunit pigaluaråine téssa sigssa-
rigssuaK Kaugdloringnik sioralik, na-
lunguarumagåine kissalårssuaK, av-
New Zealandip avangnå'tungåne kiangnerssåne OKalugfinguaK sigssame
palminik orpilingme siorarigsume alianaitdluinartumlioK.
dianik alapernaisertunik akornuteicå-
nguarane!
niuvertarfit matornassut
tamatumunåkut jutdlimut tunissuti-
siarerusugpåka aulisagkanut Kagssutit
mingnerpåmik 10 meter takissuseKar-
tugssat 1 meterilo sivnerdlugo itissu-
seKartugssat. sigssamut periardlune
KiteK tikitdlugo nalorårdlune igdlug-
tut tigumissulerdlugit kaligkåine au-
lisagkanik namagtunik pissairartaraut,
pingårtumik OKiitat ardlåinik mamar-
dluinartunik danskit søtunginik pissa-
gåinik. månitdlune jutdlip nalåne ne-
rissagssanik ingminut isumagissaria-
KartarpoK, månimiuvdlunime igdlume
ningiuvdlune jutdlilersitdlugo imåi-
naussångilaK nerissagssanik erKanaer-
sarniarneK.
imuk erKåisångikåine jutdlip nalåne
sumik avdlamik nerissagssaujungnar-
tumik pivjiungilaK niuvertarfit tamar-
mik matorxassarmata, niuvertarfiutig-
dlit tamarmik feriardlutik autdlakåsi-
massarmata. åma tåssa ukiutorKame
taimåitarpoK. avdlanigdlunime sulia-
k artut tamarmik jutdlip migssåne
angerdlarsimajuitsuput januarip ner-
ka tikitdlugo sumigdlunit suliagssa-
Kartitsivdlune telefoneraluaråine aki-
ssoKdsanane. jutdlikunile kikut piu-
massut tamarmik autdlainiakåssarput
pulukinik nujuartanik, tugtunik ukat-
dlinigdlo, piumassånguamingnik. ajor-
nakusdKaordle jutdlilernerane sut pia-
rigkat tamaisa pisiarissardlugit su-
ngiusimavdlugo. aulisauteKaråine å-
mdko taserpagssuit kugpagssuitdlo
eualungnik avdlanigdlo aulisagkanik
ulivkårtut. eualungnigdlume aulisag-
kanigdlo avdlanik niorKutenartoKartå-
ngingmat tamåkutorusugkåine kisiåne
tåssa aulisariardlune, Kingasdngud-
ngingmatalume.
nalutainan kugåituinauvdlune
soruname åma jutdle nagdliussi-
ssarparput. — kiagssuarmik kugår-
tuinauvdluta nalutåinauvdluta. de-
cembere autdlartinartordle New Zea-
landime orpilissat ikineKartarputdlu-
sok orpit KorsorKit augpitdlaringnik
naussortagdlit sivkerartarmata, Kivia-
gaK tamarme orpilissatut avdlanartu-
tut ikitersimassutut ilerdlune. orpig-
ssuit tamåko Kilangmut atdlarKigssup
nalånut naussortanerulorsimassut ta-
kulerdlugit, sordlo KiviagaK tamarme
nagdliutorsiornigssamut kussagsarsi-
massoK. soruname åma niuvertarfig-
ssuit silatait avKuserngitdlo jutdlimut
pinersarsimassarput, ilanilo pinersau-
tit tamåko Kåumatit pingasut anguv-
dlugit pérneKaratik nivingatineKar-
dlutik naggatåtigut asingartuvigtar-
dlutik.
Verdens største
bispedømme
Den anglikanske biskop, dr.
Donald Marsh, har tilbragt 37 år
blandt eskimoerne i det arktiske
Canada, og hans bispedømme er
det største i verden. Stiftet
grænser op til Nordpolen, men
har kun 12.000 mennesker. Bis-
koppen, der er 58 år, stammer
fra England, hvor han var oste-
handler i tre år, inden han be-
sluttede at uddanne sig til præst
og missionær.
Dr. Donald Marsh er for tiden
i England for at finde præster
til sit stift. Biskoppen udtaler
om eskimoerne bl. a.:
„De gør, hvad den hvide mand
ikke mere gør. De læser Bibelen11.
narpoK, New Zealandimilo jutdlisior-
neK danskit tarKavanitut ilåta ima
OKalugpalårå:
— Wellingtonime nautsivit de-
cemberime naorugtortarput, rusar-
pagssuit avangnarpasingnerussune
nunane naussut åssinge kiagtunilo
naussorpagssuit KalipautigigsåKi-
ssut sivkerarugtortardlutik, måna-
me aussame kiaKingmat kiagtut
naussuisa åma nagguvigisinaung-
måssuk. takuvdlugime erKumipoK
nunane akunagtunik silåinalingne
kiagtunilo naussut orpitdlo akule-
ringmata. taika sanilivta nautsivia
Kiviaråine orpit birkit Norgep a-
vangnårssuane naussartut ei'Kåine
palmit kiagtuvdlo naussorssue orki-
denik taineKartartut sivkernerssue
alutornaKissut, åma erKånguanit-
dlune orpik citronigssalik untriti-
ligpagssuarnik sungårtunik citroni-
nik ineritulik, sordlume tåssa nu-
narssuaK takornartaic tikinardlugo.
nautsivingme jutdle
uvagut månimiussugut jutdlisiortar-
pugut nautsivingme. taimaingmat jut-
nigdlatårtitdlugo imeruk
— nyd den afkølet
susungnia avdlåussuseKångivigpoK
De vil ikke kunne smage forskel
tupåtdlautigisaKåt imiatc taima pitsautigissou
taima akikinårtigalugo pineKarsinaungmat
De vil blive forbavset over, at man kan få
en så god øl så billigt.
BLUS BEfff
FAXE BRYGGERI
new zealandimiuf ipilinik katerssui-
ssut Europame upernagssalerdlune
ipiléruterugfornerala nalåne. ipilit
tamåko avKussua piungnaerdlugo
nunavtinut tikisineKartarput.
orpiliagssan ajornakusoKaoK
uvdlortuneK decemberip 21-at nag-
gatåmik piarérsarfigissarparput, kågi-
liortardluta. unukut aitsåt kågéraliag-
ssanik namtaissarpugut taimåingig-
pat augtugssaungmat. uvagut maunga
tikerdlåkåneravta jutdlimut orpiliag-
ssarsiniarneK ajornakusorteKårput,
tupingnartumingme naussorpagssua-
Karaluardlunilo åssigingitsunik tama-
lårpagssuarnik orpeKaraluartoK orpi-'
liagssamut åssingusinaussumik tåku-
viungingmat. orpiliagssap åssingajå-
nik merKutaussai ukiume katagtartu-
biskorpeKarfit
angnerssåt
tuluit anglikanerit biskorpiat
dr. Donald Marsh ukiut 37 su-
lisimavoK Canadame eskimut
akornåne, tåussumalo biskorpe-
K’arfia silarssuarme angnerssau-
vok. biskorpeirarfik Nordpoli-
mut kigdleKarpoK, inuile 12.000-
inauvdlutik. biskorpe måna 58-
inik ukiulik tuluvoK, palasi-
ngornialersinane ukiut pingasut
imugssuaerniartusimavdlune.
dr. Donald Marsh måna tu-
luit nunånipoK biskorpeKar-
fingminut palasigssanik nor-
Kaivdlune. eskimut pivdlugit
biskorpe ilåtigut OKarpoir: —
tåuko sangmissarpåt KaKortut
mana ornigiungnaigåt, téssa bi-
bele atuartaramiko.
mik sujorna ikussisimavugut naussu-
livingmut, naggorigsautinigdlo aju-
ngitsorssuarmik isumagisimagavtigo
nauvdlualertorsimavoic. måna tåuna
inimipoK nanerutilersorsimavdlune
pinersarsimavdlunilo.
orpinguaic tåuna emåmiuvta mérar-
taisa alutorenat uvdlåt tamaisa alå-
kariartortardlugo. månåkut pinersar-
simassoK naneruscrsorsimassordlo ta-
kuleramiko tupigusungnermit oica-
riarsinaungitdlatdlunit, aitsåme tai-
måitumik takuleramik. månimiut or-
piliarissarpåt sagdliligkiagssap avale-
uutå kipissaK naussulivingmut ikiv-
dlugo, pugdlartalersordlugo ingnåt-
dlagissamigdlo ikumassunik Kutdléra-
lersordlugo. måne orpiliagssavit ajor-
nakusoraluartut naussut ujameriag-
ssungmata imaxa nunanit avdlanit
naligssaicångitsumik månimiut igdlue
jutdlime naussunik pinersarsimassar-
put, iserdlugit naussut xalipautigigså-
k issut ajasorndinardlutik. new zea-
landimiut ningiut tåssa pingårtitagåt
KaerKussisagångamik igdlup naussu-
nik pinersarsimanigsså, naussunigdlo
iluarsainigssan tupingnåinarmik ili-
karsimassarpåt.
39