Atuagagdliutit - 18.02.1965, Blaðsíða 8

atuartartut
agdlagait
rektore nujåkåtdlo
novemberip 28-åne Danmarkip ra-
diuatigut tusarnårpara nunavtinut tu-
ngassumik autdlakåtitaK. nuånerpoK
nunavtine KanoK måna pissoKamera
tusardlugo. ajornartorsiutit angisdt
mikissutdlo OKatdlisigineKarput. nu-
navtine sujumukarneKarporoK. tuluit
inusugtut nipilerssortartut nujåkåt
The Beatles nunavtine inusugtut a-
kornåne takomartarineKarungnaersi-
måput. autdlakåtitame taineitarpoK i-
liniartut ilaisa inusugtut tåuko nuå-
nårtoralugit nutsatik tagdlisiniarsi-
magaluarait iluagtitsisimanatigdle.
soroK? tåssagoK sujuligtaissoK sujora-
sårisimangmat iliniartut taimailiusa-
gunik atuarfik ximåtariaKaråt ima-
lunit iliniartut katisimaomerine pe-
Katåusångitsut.
måssa iliniartut nutsamingnik tag-
dlisitsiniarnermingnut pissutigissåt
taineKångikaluartoK, tamåna takor-
dlorneK ajornångilaK, tåssa nuånårto-
rissatik åssiginiaramikik, tamåname
inusugtune takornartåungilaK. suna
pivdlugo perorsainermik påsisimassa-
Kartup iliniartut pingitsailisanerpai i-
nusugtorpatdlagtumik nuånårtorissa-
mingnik ilårsiniarnerånut? perorsai-
ssup ilimagissariaKångilå atuartut 7—
8-inik ukiugdlit pissuseicåsassut 14—
15-inik ukiuligtut imalunit 14—15-
inik ukiugdlit 20—25-inik ukiuligtut
pissuseKåsassut.
ajortutut kukunertutdlunit issigi-
ngilara nutsat tagdlisineKåsagpata
The Beatlesitut. taimailiorsimåsagu-
ma pissutigisavara kulturimik pingår-
titsivatdlårneK imalunit inup torersu-
mik issikoKarnigssånik pingårtitsineK
tåukule igdlersutiginiåsavdlugit nå-
mångitdlat. nalunångivigpoK nutsat
takisut inusugtut rektorimingamit
tugdluarinerusagait.
taimatungajak misigissaKarsimavu-
nga Nungme seminariame iliniartu-
nerma nalåne. taimane enugsivitdliu-
tigineKarpoK 25 pct-imik ilångaivfigi-
neKarnigssaK ama ukiut Kulit Dan-
markimisimagåine Kavdlunåtut akig-
ssauserneKarnigssaK. taimaitdlune
Nungmut tikitoKarpoK nålagkersui-
ssut autdlartitåinik. uvagut semina-
riame realskolemilo iliniartussugut
agdlagartanik akerdliussutsimik taku-
titsissunik iliniarfigssuatoricap silatå-
nut nivingåtiterivugut. tauva rektore
skoledirektørilo tikiuput pingitsailiv-
dlutalo nivingagkavut piartitdlugit
nålagauvfiuvngoK sulivfeKarfia ilua-
Kutiginiåsånginavtigo akerdliussutsi-
mik takutitsinermut, tamåna nåla-
gauvfingmut inimitdlisårnerungmat.
sorme OKalugtuneKarsimanerpugut
Danmarkime naidsimaneKångitsumik
pisinautitaunikut KanoK angussaKar-
tigisimanermik, peicatigalugo taima-
tut kisime OKartugssauniartoKåsagpat?
Ado Rasmussen,
Tønder.
Kulåne agdlagkamut akissuteKar-
poK iliniarfigssup sujuligtaissua Chr.
Stærmose:
årKigssuissoKarfiup ajungisårdlune
akissagssångortisimavai atuartut ag-
dlagait nunap ingmikortuata matuma
ingerdlanigssånut pingåruteKardlui-
narsorinartut: „sujumut kingumutdlu-
nit igdlaertOKartåsava! inuit tugpat-
dlersarsinauvåka. måne Beatlesinik
nuånårtorissaligtavut ajungeKaut, pi-
ngitsailivdlugitdlo nu j aiarniarneKå-
ngitdlat. iliniartitsissut akornåne på-
sineKardluarsimavoK inusugtut nuå-
nårtorissarssortarnerat. KaKutigoralu-
artumik iliniartut atausiåkåt sordlo
jutdlime nagdliutunilunit avdlane to-
rersarsimångikångata uvavnit, iliniar-
titsissumit avdlamit tillidsmandiming-
nigdlunit KinuvigineKartugsséuput to-
rersarKuvdlugit. KujåssutigåråtaoK A-
do Rasmussen isumaKarmat uvanga
nutsåka tagdlisisangikika.
uvanga tamåna pivdlugo isumaga
imåipoK atuarfiup piumassarissaria-
Karå iliniartut pissagssamik tungaisi-
gut nangmingnérdlutik ilungersome-
runigssåt, nutsanik tagdlisitsineK pi-
narnago. OKautigisavara iliniartut nia-
Kormiorissait soKutiginerugavkit nu-
jainingarnit.
Chr. Stærmose.
radio såkukipatdlåKaoK
Kalåtdlit-nunåta radiua tusamår-
dlugo soKUtiginaKissoK tusamårumi-
nartaKissordlo ilåne umisungitsomeK
ajornartarpoK. erKarsauteKarnartar-
dlunilo. imatut: sok radiume autdla-
kåtitsissut taima såkukitsigissoK? ilå-
nime nålaorniarniardlune matuinar-
tariaKartarpoK Kalåtdlit-nunåta ra-
diua erssikungnaerångat. kisiånile sa-
nilia ersserKaringårtaringat kisa tu-
lugtut ilikalerunarput poKersut. tåu-
kume usororfiginartarput radiue så-
kortumik autdlakåtitsivigdlit KanoK
HQ
ROUIET™,
i Qoil med
mana
ROULETTIT 3
pmguaKataugit
iluanåritdlo
Rinso
udbetaler mest
RINSO ILUANÅRNARNERPAUVOK’
Roulet I korer videre
med gevinster helt op til
5000 kr. og de nye
rouletter II og III giver
ekstra chancer som vist her
der skal kun 4 spillemærker j
til gevinst. Kob Rinso
med 3 rouletter
- og vind!
Roulet I nangitdlune ingerdlavoK ilua-
nårtitsisinauvdlunilo 5000 kronit tikit-
dlugit, roulettitdlo nutåt II lll-lo sania-
tigut iluanårutekarsinaunermik pilersi-
tsiput måne takutinekartumik - iluana-
sagåine rmerautit sisamat namagput.
Rinso-mik pisigit iluanåritdlo!
Sunllght Fabrikkerne A/S
III
Rinso-roulet er blevet alle
tiders succes, fordi syste-
met er let og vinderchan-
cerne store. Og nu er der
hele 3 rouletter på pak-
kerne... endnu flere chan-
cer til Dem.
Rinso-p roulette nuånari-
neKartorujugssuput, pissu-
tauvordlo artornångekiga-
mik iluanårnardluardlutig-
dlo. manalo portugkat pi-
ngasuvigssuarnik roulette-
Karput... sule iluanårnar-
nerulerdlune!
R. 19 P-2252
en virkelig
stimulans
calMESCAFÉ
politit perKamisårtåsåpat?
Påmiut avisiåne „Pujorsiut“me Arnaluk Petersen agdlagpoit:
Kangarssuartut kalåtdlit inunerat
avdlångorsimangårmat politit pissa-
riaKalersimåput. tamånale nunavtine
inoKatigit erKigsisimanigssåne pingå-
ruteKartorujugssuvoK pingårtuming-
me igdloKarfingne sujumukarfiuneru-
ssune.
månile nunaKarfivtme inuit pingår-
tumik aulakortut, politinut ersinerat
malungnardluinartarpoK, nauk amer-
dlanerit pissutigssaKångitdluinaralu-
ardlutik ersisavdlutik. ersserKigsu-
migdlo oKautigisagåine nalunångilaK
igdloKarfingmiut polititdlo ingming-
nut påseKatigigsimångitdluinartut, pi-
ssutigalugo inatsisit malingniagagssat
inuinarnit ilisimaneKångitdluinarne-
rånik.
ardlaleriaKalunga politit avicusiner-
me inungmik aulakortumik åniartitsi-
ssut takussarpåka. imaxame amerdla-
nertigut aulakortoK pissussarsimaga-
luanpoK, kisiåne åipåtigut takusinau-
ssarpara taima angnertutigissumik å-
niartineKartoK inup KaKugorssuarmut
puigorsinausséngikå, ingagtéunagule,
timimigut akornutigssarsivfigisinaugå,
inuitdle taima iliorneKartut KanoK i-
liorsinaunertik naluvdluinartarpåt,
tåssame taima pineKartoK encortumik
påsiniarunlko inatsisinitaoK igdler-
sorneKarsinaugamik, månile kiap ta-
måna erKarsautigissarpå? inatsisi-
ningme tåuko påsitineKarsimångitdlat,
avdlatutdle ajornartumik åniartitau-
neK puiguinartanpåt igdlersoriarfeKå-
ngitsutut issigigamiko. anersa politit
inatsisit maligdlugit suligaluartut a-
kerdlianik inatsisit maligdlugitaoK a-
kineKarsinaunertik malungniuneK a-
jormat åniartitsiuarnertik ingerdlati-
narsimanerpåt?
politit nunavtine sulissut mardlu-
ngordlugit ingmikortipåka: tåssa po-
litit iliniarsimassut imalunit politi-
skolerne atuarérsimassut kisalo politit
iliniarsimångitsut nunavtine politine
ikiortaugatdlartut.
Kularutigingisavnik politit iliniar-
simassut åniartitsinatik aulakortumik
tigusisinaunerat ilimagissariaKarpoK.
tåukume håndjern (agssanut parnae-
rut) åniartitsissutiginago atorsinauvåt,
a j ornångitsumigdlo tigusinauvdlugo
tigussartik. akerdlianigdle politit ili-
niarsimångitsut taimatut pikorigtiga-
lutik nåmagsissaKarsinåungitdlat i-
maKalo tamåna pissutaussarsimavoK
åniartitsinerup pilersitaussarneranik?
neriutiginångilaK suliagssamik tai-
ma pingårtigissumik tunineKarsima-
neK atornerdlusavdlugo.
Arualuk Petersen.
tupåtdlangnartoK
nuånertigiva tamaisa tusåvdluarsi-
nauvdlugit.
Kalåtdlit-nunåta radiua ukiune må-
kununga nalerKukungnaerpoK taimåi-
tumik uvagut kujatåmiussugut Kap
Farvel tungåsiortugut piumassarissa-
riaKarsoråra radiup såkortuningor-
nigsså, imalunit sanileKutaKångineru-
ssumut nungneKarnigsså. KaKugume
piumårnerpoK?
nålagkersuissutsivnut piumassari-
ssariaKarpoK tamåna piårtumik er-
KarsautigivdluarKUvdlugo åmame a-
tuartitsinermut atortunera erearsau-
tigineKartariaKarmat. OKartoKarsinau-
vok autdlakåtitsivingnut Kaningneru-
ssunut iluaKutaoKissoK. kisiåne er-
KarsautigissariaKarmat ungasingneru-
ssunik nunaKarfeKarmat tåukunatut-
dlo ilikarusugtunit tusarusugtartunig-
dlo atuartitsissutaussunik.
KanortoK erKarsautigineKardlune
sulineK ingerdlatdluardle.
Salterileder A. S. Møller,
Nanortalik.
ukiortåme landshøvding oaalugiåu-
me nålernerane tupåtdlangnartumik
OKarpoK. OKarame Danmarkimut avig-
sårnianik. uvagutdlo avigsårnianik
nalussugut aperissariaKalersitdluta,
kikut taimatut nunavtine Kutdlersau-
ssup tainerai, Inuit-parti imalunit su-
me inungorsimanermik inatsit. ki-
ngugdlerme tåuna taimatut nunavti-
ne Kutdlersaussumik isumaKarfigine-
Kåsagpat tupingnångilaK.
åmale 1964-ip ingerdlanerane Inuit-
parti pilersineKarmat taimatut påsine-
KarsimassoK tamavta erKaimavarput,
amalo nalujungnaersimavdlugo avisi-
tigut inungnik atorfikånik Inuit-parti
akårineKarpatdlångitsoK. sorme tau-
vauna? ilait OKarput partiungilaK. å-
ma ilait OKarput anguniagkanik tåu-
kujuartunik anguniagaKarame parti-
tut taissariaKångilaK. imaKale ima o-
Karuvta, nalivtine anguniagaussoK na-
ligigsitaunigssaK partimik tungaveKa-
rune ajunginerusånginerdlune? tai-
malo susupagineKånginerulisavdlune.
partimutdlo isumaKataussugut ima o-
Karsinauvugut, Danmarkimut ataner-
put isumangnaitsutiniaruvtigo Inuit-
partip sujunertå tapersersordluarta-
riaKarp arput.
tåssame inatsimut årdlerusutigissa-
riaKartumut akerdliussuvoK, påsiniar-
tigo asule pinguarane akerdliungmat,
ajunginerussordle pivdlugo akerdliuv-
dlune. sumime inungorsimanermik i-
natsit aulajangiutinarneKardlune må-
ngertissutauginarune kalåtdlinik dan-
skinigdlo avigsårtitsiartortugssauvoK,
igdlersorneKartuåinåsagunilo tuping-
nåsaKaoK. inatsime tåuna aulajangiu-
tinarneKarniarpat ajunginerusaoK nu-
nasiaugatdlarnermut nåkaråine, kisi-
ånile! åp, ila kisiånile, ukiut taimak
amerdlatigerérsut Danmarkimut nali-
gigsitaunermik taineKarfit, taimalo
sujuarsaineK angnertutigerérsoK, nu-
nasiaKamermut uterneK ilangner-
ssuaKalersitsisaoK, Danmarkip nåla-
gauvfiane pinarane, silarssuarmile
nunarpagssuarnit OKatdlisaulisavdlu-
ne.
månåkut takuvdluarsinaulersima-
varput piårpatdlårtumik oKauseK,
Danmarkip nålagauvfianut ilauliving-
nex, danskinut naligigsitauneK, isu-
mavdluarsårisimassoK, sunauvfale i-
nugtut OKaratårniarpatdlårtutut isu-
maliorKutigigdluarneKarane aulaja-
ngerneKarsimavdlune. taimatume au-
lajangersaineKarsimångikaluarpat, i-
malunit aulajangersagaK tåuna timi-
talerneKarsimassugpat, agdlagkat u-
matut isumagdlit avisine sarKiimertå-
sångikaluarput, isumavdluåinarniar-
talo Danmarkimut avigsårnianik par-
tingortoKångisåinåsassoK, tamatumi-
ngalume ånilångéssuteKarusungikåine
Kulåne erKartorneKartutut tuaviune-
Kartutut itumik inatsisiliornavérsår-
tariaKarpoK Arrutax Kristiansen.
Savalingmiut radioatigut
kalåtdlisut autdlakåtitat?
kalåtdlit Savalingmiunitut sivner-
dlugit KinuteKarniarpunga imåitumik:
måne kalåtdlit ardlaKalermata imaKa-
MØBLERET BUNGALOW UDLEJES
for sommeren. Bestående af 2 væ-
relser, 2 kamre, køkken, toilet med
brusebade, garage og have. Køle-
skab, varmt vand og oliefyr, evt.
telefon. Beliggende i det idylliske
Fredensborg> 5 min. fra jernbane-
station, 35 km fra København. Pris
900 kr. pr. md.
Malermester John Larsen,
Gasværksvej 3, Fredensborg.
le nunamingnit tusagagssanik amigau-
teKartardlutik. Kalåtdlit-nunåta ra-
diua Kinuviginiarpara tusagagssanik
Savalingmiut radiuatigut autdlakåti-
tagssanik nagsiussaKartarsinausora-
lugo, sordlo savalingmiormiunut aut-
dlakåtitanik Kalåtdlit-nunåta radiua-
tigut autdlakåtitsissoKartartoK.
Jens Vilhelm Lennert.
radiup pissortå Frederik Nielsen a-
kissuteKarpoK:
kigsautigissaK tamåna påsivdluara-
luardlugo OKåinarsinaugatdlarpunga
taimailiortoKarsinaunigsså misigssor-
neKalersinaussoK aitsåt tusarKårdlugo
kalåtdlit KanoK amerdlatigissut ukioK
kaujatdlagdlugo Savalingmiune naju-
gaKartartut.
Frederik Nielsen.

Mand og mand imellem
PETE BROS TOBACCO MANUFACTURERS
8