Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 2

— og så kan
man smage den
gode tobak i Cecil .. 1
- Cecttip tupartå pttsak
maluglneKarst-
nauvoK .. t
Cecil er altid
ensartet rullet .. 1
Cecil åsslgiamik tamattgut
imusimassarpoK .. I
— derfor er der
bedre træk i Cecil .. ! Vf
— talmaingmat Cecil .
mitdluaruminar- * i
neruvoK .. I ,'Æ
kalåtdlit kursuseicartut
ministerimut aperKUtait
agdl.:
Chr. P. Lynge
kalåtdlit aulisartue sujuarsauvfigineKåsåput avatåne aulisar-
tunut nagdlersutungortiniardlugit — inusugtut angerdlarsimav-
fé mérKanutdlo inigssiat 41-t ukiut tatdlimat ingerdlaneråne
sananenåsassut
„inuiaKatigit Kavdlunåt arnartait"
(Dansk Kvindesamfund) ukiumortu-
mik kalåtdlit inusugtåinit Kavdlunåt-
nunåne iliniarnermingnik ingerdlatsi-
ssunik arfineK-åipagssånik kursuse-
Kartitsiput Fynime Odensip saniane
augustusip 5-iånit arKamgånut. kur-
suseKartitsineK, iluagtitdluartumik
peKataussunutdlo 25-t migssånitunut
pigssarsiviuvdluartoK, nålagkersuinl-
kut inuiaKatigingnigdlo ingerdlatsi-
nermut påsisimassaKardluartunik o-
Kalugiartitsissarnikut maligtigissainig-
dlo oKatdlititsissarnikut ingerdlåne-
KarpoK.
OKalugiartarnerit OKatdlitarneritdlo
tåuko najorKutaralugit peKataussut
nunavtinut ministerimut apencutinik
åssigingitsunik suliaKarput, ministeri-
lo kursusenarnerup uvdluisa kingug-
dlersåne atautsiminerme naj ungmat
aperKutit sarKumiuneKarput.
issornartorsiuineK pissariaKarpoK
aperKutit pilersinagit autdlarniuti-
galugo ministere Carl P. Jensen OKau-
seKarpoK. tamanit issornartorsiutau-
ssartut sangmisitdlugit ministere o-
KarpoK, issornartorsiuissarneK pissa-
riaKartoK, pingårtumik nunavtine pi-
MODEL 685
nålungiarssup
atissai
takisunik nardligtagdlit,
tulujuk nasardlo 3-nit 9-nut
Kåumatilingnut
atortugssai:
250 g EDELWEISS tungujortut
100 g EDELWEISS KaKortut
nuerssautit nr. 2'lt ama 3
nuerssautérKatdlo nr. 3
åtatit Kulit
nuerssarnlgss&ta sukangåssusigssS:
Kilariarnerit 13-it agdlalersugkat 5 cm naligåt.
nuerssarnigsså:
nuerssaut 1: (nuerssagagssamik KaKortumik) silåmut 1 (nuerssagagssaK tunordliutitdlugo
atausek tiguinaruk, tauva silåmut 2) ungalusigaK uteKåtåruk.
„ 2: (nuerssagagssaK KaicortoK) silåmuinaK.
3: (tungujortumik) (sUåmut 2, atausek tiguinardlugo, nuerssagagssaK tunordUu-
titdlugo.
„ 4: (tungujortumik) silåmuinaK. , „
tåuko nuerssautit slsamat agdlalersutåusåput, uteicåtårdlugitdlo nuerssåsavdlutik.
tulujuk:
(taliata såmerdUup atslpfivanlt autdlartisaon: 45-nik autdlartitsigit nuerssagagssaK tu-
nguiortoK atordlugo, nuerssautinik nr. 2-nik, 4 cm-imigdlo portussusilingmik Koruartu-
mik (silåm. 1, ilungmut 1) siniliorlardlugo nuerssautit nr. 3-nut taorseriardluglt agdialer-
sordlugo nuerssalerdlugo. nuerssautit Kuligssane igdlugtut 1-imik ilassardlugit tatdlima-
riardlugo. taligssaK 19 cm-imik takissuseaalerpat igdlugtut nutånik 40-nik autdlartitseriar-
dlutit ilångutdlugit agdlalersordlugit nuerssåkit (Kilariarnerit 135-uput), tauva 6 cm nuer-
ssariardlugo KerKatigut aviguk KllariarneK KiterdleK inåriardlugo. såva sujugdliutdlugo
nuerssåsaoK. nuilåne nuerssautip autdlartinere tamaisa 1-imik ilångartardlugit Kulingi-
luariardlugit, tauva nuerssautit 13-it agdlalersordlugit nuerssariardlugit maminganit Ki-
lariarnerit akugtoKatigingnik ilaortukit G9-ingordlugit, nuerssautitdlo Kulit Koruårtumik
tungujortumik nuerssariardlugit Kasungassumik inårdlugo.
sågsså talerpigdlck
tungujortumik 69-inik autdlarUtsigit nuerssautit nr. 3-t atordlugit. nuerssautit 3-t ko-
ruårtumik nuerssariardlugit åtaserfiliusaoK: 7-it nuerssariardlugit (2-t inåkit, 12-itdlo
nuerssardlugit) ungalOsigaK uteKåtårdlugo nuerssaut nåjuk — åtaserfit tatdlimåusåput,
Kilariarnemik sisamanik sivneKardlutik — nuerssautip tugdllane inågkat nalane nutånik
autdlartitseriardlutit nuerssautit pingasut åma Kdruårtumik nuerssariardlugit akugtoKa-
tigingnik ilångartiklt 58-ingortitdlugit agdlalersordlugulo såmiatatungåtut nuerssaruk,
nuilåne ilaortordlugo, igdluata ilångarternerisa nalåne. ilaortornera inerpat unigtlkat-
dlauk tunualo nuerssalerdlugo.
tunugsså:
nuilåne nuerssautip autdlartinere tamaisa atautsimik ilångartaruk tatdlimariardlugo,
tauva nuerssautit 66-it sujumuinaK nuerssariardlugit åma atautsimik ilångartalerdlugit
tatdlimariardlugo. sågsså talerpigdleK ilånguguk tunuane såvanilo akornåne atautsimik
autdiartitsivdlutit ilånguteriardlugo (Kilariarnerit 135-ngorKigput). såmiata tungåtut nuer-
ssariardlugo talilerdlugulo atsipåva tungujortumik Koruårtumik igdluatut nuerssariardlu-
go Kasungassumik inåruk.
sinai:
nuilåta sinånit 103-nik katerssueriardlutit nuerssautit 9-t Koruårtumik nuerssagagssaK
tungujortoK atordlugo nuerssåkit, nuerssautitdle sisamåne åtaserfik kingugdleK sanav-
dlugo. Kasungassumik inåruk. tulujuk åtatå slnåne Kilariarnernik 155-inik tigOKaeriardlu-
tit nuerssautit 9-t Koruårtumik nuerssagagssaK tungujortoK atordlugo nuerssariardlugit
Kasungassumik inåruk.
katiternigsså:
ivssusumik tugfilerdlutit naKeriardlugo tale sanerailo merssoriardlugit åtaserfé sinillo-
riardlugit åtasersoruk.
nasaK:
tungujortumik nuerssautit nr. 2 atordlugit 105-inik autdlartitsigit Koruårtumigdlo 2 cm-
imik nuerssaeriardlutit agdlalersordlugo nangigdlugo 12 cm-ingorneranut, tauva igdlugtut
Kilariarnerit 3G-t infiriardlugit sivnere 33-t 11 cm-imik takissusilingmik nuerssariardlugit
atautsikut inakit pukusualo merssutdlugo. sinåne 89-inik tigdraaeriardlutit Koruårtumik
nuerssaigit, nuerssautip sisamagssane putsiordlugo ima: silåmut 1, 2-t atautsikut, Kila-
riåinardlugo, ilungmut 1, putsiorérpat nuerssautit 4-t Kåruårtumik nuerssariardlugit Ka-
sungassumik inakit, Kipissamigdlo Kilerutserdlugo.
Kardlit:
(Kulånit autdlartisåput) nuerssautinik nr. 3-nik 14-inik autdlartitseriardlutit 4 cm-imik
portussusilingmik agdlalersugkamik nuerssaeriardlutit, nuerssagagssaK kiperiardlugo åssi-
nganik nuerssaigit, tauva tåuko atautsimut kateriardlugit akornine nutånik 20-nik aut-
dlartitsigit. tåukununga 48-nut 9 cm-imik portussusilingmik agdlalersugkamik nuerssaigit,
igdlugtut l-imik, 2-nik, 3-nigdlo nutånik autdlartitsissardlutit. 1G cm-ingorneranut agdla-
lersordlugo nuerssariardlugo, nuerssautip tugdllane akugtoKatigingnik ilaortoruk 54-fngor-
titdlugit. nuerssautit nr. 2'/i-nut taorseriardlugit 3 cm Koruårtumik nuerssariardlugo, tåu-
ssumap KerKatigut putsioruk. nuerssautit nr. 3-nut taorsenceriardlugit manlgsuinarmik
nangiguk, nuerssåume sujugdlerme akugtoKatigingnik 76-Ingordlugit ilaortoriardlugit,
sujumuinaK 10 cm-imik nuerssaeriardlutit ilutfi ilaortulisaos: Kilariarnerit 38-t nuerssa-
riardlugit akornine atautsimik Kiperiagkamik nutåmik ilåkit sivnerilo nuerssardlugit. Kå-
vanit nuerssamere tamaisa tåussumap ilanerata saneraine atautsimik ilassåsåput arKani-
lingomerånut. unigteriardlugo åipå åssinganik nuerssåsaoK ujatsiusinardlugo 6 cm-inik
takissusil ingnik.
niutai:
ilutåta ilaortornere nåtitartumut noriardlugit, niutagssai ingmikut manlgsuinarmik
nuerssåkit ilutåta tungåtigut nuerssautit sisamagssåne Kiterdlit mardluk saniåne atautsi-
mik ilångartardlugit 44-ngornerånut. 3 cm-imik portussusilingmik Koruårtumik nuerssai-
git tåussumavdlo KerKatigut putsiordlugo Kilerfigssainik, imatutdlo isigalerdlugo: 18-t
nuerssåkit mumeriardlugulo Kilariarnerit 14-it utesåtårdlugit 28-riardlugit manigsuinar-
mik nuerssardlugit (tåuna ujatsiutaisa nalåne nuerssåsaoK). tauva sinaine igdlugtut 14-
inik ttgorKåriardlutit nuerssautérKanik kaujalukårdlugo nuerssaruk tåuko Kiterdlit 14-it
sinåine igdlugtut 1-imik ilångartardlugit. åipagssånik kaujatdlagkångat, taimatut ilångar-
tisaoK tåuko 14-it nungunerånut, pingasunigdlo kaujatdlarKeriardlugo inårdlugo. niug-
ssåta igdlua åssinganik nuerssaruk.
katiternigsså:
naKitdluariardlugo sanerai ipålo merssukit alualo katitdlugo. åtaseriardlugo atserfilior-
dlugulo Kipissamik Kileruseruk.
ssutsinik påsisimassagdlit tungånit, a-
joraluarnerarpåle issornartorsiutit i-
larpagssue påsisimassaKångitsut OKa-
nit anineKartarmata nåmåinavigtar-
dlutigdlo. sordlo issornartorsiuissut i-
laisa nunavtine ineriartorneK kigåi-
patdlåmik ingerdlanerarpåt avdlatdlo
sukavatdlårnerardlugo. Carl P. Jensen
erssendgsaivoK ineriartornerme ajor-
nartorsiutit sule ajugauvfigineKarsi-
mångingmata ilorrauvdle tungånut i-
ngerdlaneK miserratigiumångilå.
— 1952-ime sujugdlermérdlunga
Kalåtdlit-nunåt takuvara. taimanikut
inungnit 22.000-ussunit tusintit toKU-
gångata tåukunånga 360-it sakiagdlu-
mik torKuteKartarput, ministere nav-
suiaivoK. ukioK kingugdleK inungnit
36.000-ussunit atauserdlunit sakiag-
dlumik torKuteKarsimångilaK, tamåssa
perKingnigssap tungåtigut sulinerup
nuånersuisa ildt.
— ineriartorneK ingerdlåneKartoK
nangitariaKarpoK, pingårtumigdlo au-
Trikotage
Dame og herre trikotage. Strøm-
per, småting med videre. Forlang
venligst vareliste. Kun salg til for-
retninger.
Fa. Viggo Trusfrup
Manufaktur En Gros
Hillerød.
UsarneK sujuarsarniartariaKarpoK.
Kalåtdlit-nunåta avatåne aulisarner-
me pissaussartut Kulerarterutigingi-
såtdlunit kalåtdlit aulisartuinit pissa-
rineKartarput, tåssalo imåipo-ic kalåt-
dlit aulisartuisa aulisagaKarfigssuit
nunamik avatinguanitut nunat avdlat
aulisartuinit tamanit pissakinerpauv-
figissarpait.
— sanaortornerme ajornartorsiutit
aningaussarsiornertaoK sunersimavåt.
kalåtdlit sårugdligtait avdlane tunine-
Kartartunit akikineruput, kalålerdlo
aulisartoK nunat avdlat aulisartuisut
aningaussarsiumassoK avdlatut ajor-
nartumik sapingisaminik amerdlasu-
nik amussiniartariaKarpoK. inuniar-
nerme pigssarigsårnigssaK anguniar-
titdlugo atortugssatigut patajaitdlisai-
nigssait pissariaKarpoK. inusugtut ka-
tisimårtarfé, méntanut najugagssiat,
utorKait igdlue, peKatigigfit avdlatdlo
kultureKarnerme pissariaKartut ator-
toKarniarnerup ineriartortinerane pe-
KataussariaKarput. iluångilaK inup a-
tortorigsårutigssai pinermik misigi-
ssusiagut inardlisavdlugo, ministere
naggasivoK.
ministere akiuivoK
tamatuma kingorna ministere aper-
Kutinik sarKumiussuivfigineKarpoK.
aperKut: kiap isumagissarpå kalåt-
dlit Kavdlunåt-nunanukartugssat Kav-
dlunåt pissusinik navsuiauvfiginig-
ssåt?
ministere: atuarfit sulivfeKarfittdlo
maunga autdlartitaKartugssat. tamåko
agdlatanik tunineKartarput, ilaitdle i-
sumaKartarput nangmingnérdlutik a-
jornartorsiutit anigorsinauvdlugit. i-
liniartitsinerme råde ajornartorsiu-
mik tamatuminga maligtaringnigpoK.
aperKut: iliniarfit angnerussut ilait
Danmarkimit Kalåtdlit-nunånut
nungneKarnigssåt isumaliutigineKå-
ngila?
ministere: iliniarnertungorniat atu-
arfiånik pilersitsinigssaK sule nåme.
teknikimutdle tungassunut atuarfe-
KarfigssaK sananeKartugssauvoK.

uti5incn.ai pct
ATLAS PELIKAN
Det nyeste og mest moderne ekkolod på markedet. Det
har 10 gange større sendestyrke end Atlas Supergraph, og
det har naturligvis Atlas sort/grå forstærker, der er en yder-
ligere forbedring af „den hvide linie". Def viser ikke alene
sorte fisk over lys bund, men viser hvor fiskestimerne er
tættest oppe i vandet. Det har en lang række nyheder og
forbedringer, 4 måleområder udvendig omskiftelige, 4 papir-
hastigheder, variabel sværfningsgrad og er glimrende egnet
for horisonfallodning. Kr. 9.875,00.
J0HS. KRAGH
VOLDMESTERGADE 4, KØBENHAVN 0.
sugtut ajornakusortut sordlo umiar-
ssualivit arnainut angerdlarsimavfig-
ssamik Kalåtdlit-nunåne sananigssaK?
ministere: mérKanut ajornartorsiu-
tilingnut angerdlarsimavfigssamik sa-
nassoKartugssauvoK, tåunalo autdlar-
KautauvdluarsinauvoK tamåkuninga
sanaortornigssamut.
atuarfingme
kalatdlisortitsissarneK
aperKut: mérKat kalåtdlisut pingit-
soratik iliniartitaunigssåt anguneKar-
tugssauva inatsissartut atuartitsiner-
me inatsisigssaK akuerigpåssuk?
ministere: inatsisigssamik sujuner-
sume piumassarineKarpoK mérKat
Kavdlunåtut sujugdlermik atuartine-
Kåsassut, kalåtdlisutdlo iliniarsinau-
ssungortåsåput klassit pingajuånit,
tåssalo pissugssåussuseKartitsineKå-
ngilaK kalåtdlisortitsinigssamut. ukiut
pingajuånit aitsåt kalåtdlisortitsissar-
nigssap pissutigå kalåtdlinik iliniar-
titsissugssaileKineKarmat.
aperKut: asimioKarfingmiut igdlo-
icarfingnut nugtertut nugfigissaming-
ne pissutsinik sungiussiumårnertu-
ssaKaut, tamatumunga kursuseKartit-
sissoKartarsinåunginerdlune?
ministere: aperKut tåuna igdloKar-
fit atausiåkåt ilumingne nangming-
nérdlutik KanoK iliuseKarfiginiartari-
aKarpåt. isumaKångilanga kursuseKar-
titsinertigut tamåna årKingneKarsi-
naussoK, nugtertunut isumagssuissug-
ssamik atorfinigtitsigåine pitsauneru-
sangatipara.
udvalge misigssugagssaK
aperKut: isumaKarpugut boligstøtte-
udvalge eKungassumik årKigssune-
KarsimassoK. ilaussortaKarpoK ineKar-
niarnikut ajornartorsiuteKångitsunik
åmalo tåukuinait inunertik nåvdlugo
ilaussortaussariaKångitdlat: udvalgip
ilaussortai kigdlilingmik, sordlo ukiu-
ne pingasune ilaussortaussugssåuput
ningiut peKatigigfiånit, sanassunit
nangminerssortunit, kommunalbesty-
relsimit imalunit landsrådimit igdlu-
migdlo åtartortunit ilaussortauvfigi-
neicartariaKardlune. GTO påsisima-
ssaKartumik autdlartitaKartarsinau-
vok pissariaKarångat.
ministere: sujunersut tamåna mi-
sigssusavara, udvalgile suliagssaKa-
Kingmat inuit Kinigainik påsisimassa-
lingnigdlo ilaussortaKarnigsså atati-
nartariaicarpoK.
aperKut: inusugtut angerdlarsimav-
figssånik, sukisaersårtarfingnik, mér-
Kanut paorKingnigtarfingnik „A-
maut“inigdlo (vuggestuer) sanaortor-
nigssaK KanoK sujuarsimatigiva?
ministere: ukiut tatdlimat ingerdla-
neråne 41-t sananeKartugssåuput.
aperKutit åssiglngitsut akunerit pi-
ngasut ingerdlaneråne ministerip a-
kiortorpai, sordlo kungip tugdliata J.
O. Kragip tikerårnera tungaveKångi-
nersoK inungnik oKaloicateKartarnig-
ssånik.
tamatumunga ministere akivoK ti-
kerårnerme tamåna isumagineKångit-
sok takuniainerussordle. amerikamiut
såkutoKarfé Danmarkip nålagauvfia-
nut akiliuteKartarnersut aperKutigi-
neKarmat ministere akivoK akiliute-
KartoKarneK ajortoK.
aperKutit nåmagsingmata ministere
naussunik kursuseKarnerme peKatau-
-ssunit tunissuteKarfigineKarpoK.
Chr. P. Lynge.

En lille pause ... en hyggelig sludder ... ild på en Cecil: Den er
altid perfekt rullet af fyldige, mættende blended-tobakker ...
•så er der tid til en Cecil
suliungnaitsiarneK ... OKaloKattgérujorneK .. . Cecil kukutdlugo:
tamatigut imuvdluarsimassarmat tupanit pitsavingnit, akdrdluag-
kanlt' ... Cedllfornlgssamuf pivfigssångorpoK
2