Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 25

Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 25
silainaK ipinartOK gas Jburopame pmiuneKartOK Nordsøp atånc gasimik pigssarsiniardlune Danmark mana ama KivdlereKataulersoK — gasimik pigssarsissoKaraluarpat nunat avdlamiut aningaussait milliarderpagssuarnik naligdlit siparne- Kartalisagaluartut Europame silainaK ipinartOK gas angnertorujugssuarmik pigssarsiariniarne- kalerpoK — pigssarsiornek angnertungårame matuma sujornagut Alaskame kultisiorujugssuarnermut Texasimilunit oliasiorujugssuarnermut nagdlersune- Karsinauvdlune. ukiut kingugdlit arfinigdlit ingerdlanerdne påsineuarpoK Nord- søme silåinaK ipinartOK ima angnertutigissoK pineKarsinaussoK sulivfeKarfit ingerdlatseKatigitdlo ardlalingnik untritigdlit silåinarmik ipinartorsiordlutik akisoKissumik tdvdlerisilsiorlulerdlulik. augustip KerKane Danmark Nordsø- me silåinarmik ipinartorsiortunut ki- ngugdlersauvdlune ilångupoK. „Dansk Undergrunds Consortium“, A. P. Møl- lerip umiarssuautileKatigivinit, Gulf Oil Companymit Shell Denmark Ltd.- mitdlo katitigaussoK amerikamiut Kiv- dlerinerme atortagånik umiarssuau- ssarssuait „Gtomar IV“ åtartorpoK Nordsømilo Danmarkimut atassume kitdliup ilåne Tysklandimut kigdle- Karfingmut Kanigtume KivdlerissoKa- lerpoK. Kåumatit kingugdlit mardlugsuit i- ngerdlaneråne angnermik Tuluit-nu- nåta sineriåta avatåne gasenarferu- jugssuarnik nåmagtuissoKartarpoK — navssårineKartartut angnertungårtar- mata tuluit nukingmik pilersugaune- rat angnertorujugssuarmik avdlångu- teKartugssatut agdlåt OKautigineKarsi- naulerdlune. Tuluit-nunåne nangmi- nerme gasimik niorKutigssiorneK ang- nertoréKaoK, kiagsautit gasitortut a- tugaoitingmata centralvarmimigdlo kiagsaineK amerdlanerpåne KaKuti- gortuvdlune. silarssuarme gaseKarfit angnerssåta tugdlerssortå Nordsøp Tuluit-nunånut atassortåne pigingneKatigit ingerdlatseKatigitdlu- nit 24 månamut gasimik pigssarsior- put, ilagalugit British Petroleum (BP), Shell amerikamiutdlo ingerdlatseKati- git Essomit, Standard Oilimit pigine- Kartumit sujulerssorneKartut. BP, pi- gingneKatigingnit ingerdlåneKartoK, sujorna septemberime gaseKarfingmik nåmagtorsivoK ukiune pingasune Nordsøme Kivdlerisitserérdlune. pi- gingneKatigit aningaussautaisa 56 pro- centé tuluit nålagauvfiånit pigineKar- put. umiarssuaussarssuarmit Kivdle- rivfiussumit „Sea Gem“imit (kingorna kingussumit inuitdlo 13 ajunårutigi- ssånit) kilometerinik pingasunik iti- ssusilik tikitdlugo Kivdlerinerme gas nåmagtorneKarpoK. umiarssuaussar- ssuaK Kivdlerivik avdla sule angne- russoK „Sea Guist“ Humberip avatåne KivdleritineKalerKåmerpoK. måna tikitdlugo umiarssuaussar- ssuarnit, umiarssuarnit avdlanitdlo 32-riardlune Nordsøme Kivdlerisso- KarpoK. ilisimaneKarpoK Nordsøme gas mingnerpåmik 1500 milliarder ku- bikmeter pigssarsiarineKarsinaussoK — Panhandlerip erKå TexasimitoK taimågdlåt silarssuarme tamarme Nordsømingarnit gaseKarneruvoK 1900 milliarder kubikmeterinik gaseKara- me. måna Kulingiluanik Kivdlerisso- KarpoK putune Kulingiluane (arfineK- mardluk tuluit pigissåne mardlugdlo tyskit pigissåne). ingassåussinerunaviarunångilaK o- Karåine taimatut KivdlerissarneK tå- ssaussoK inuit suliarissartagåinit ica- sunarnerpåK, ilungersuanarnerpåK. u- kiup atautsip Kåumataine sisamane magdlit meterinit mardlungnit portu- nerujuåinarput, ilåne meterit 20 tikit- dlugit agdlåt portussuseKartardlutik. anore amerdlanertigut nal. ak. 25—30 kilometerinik sukåssuseKartarpoK. u- kiup atautsip ingerdlanerane katit- dlugo Kåumåme atautsime anorerssu- artarpoK, ukiup atautsip ingerdlane- rane uvdlune 215-ine siagdlertardlune — uvdlutdlo pingajugssåne sulineK a- jornartardlune silardlungnera pissuti- galugo. amerdlanertigut nalunaentu- tap akunerine arKaneK-mardlungne sulissoKartarpoK nalunaencutavdlo a- kunerine tugdliussune arKaneK-mar- dlungne sulissoKåsanane. sapåtip aku- nermusiap 1000 kr. angusinaussarpai, akigssarsiardle ingassagtorssuartut i- ssigineit ajornaKaoK suliap navianå- ssusia Kasunarneralo encarsautigigåi- ne. piarérsarnerujugssuit Norge Danmarkilo ungasingitsu- nguaK tikitdlugo Kivdlerissarnigssa- nut taimågdlåt piarérsarput Kivdleri- ssarnernigdle måna autdlarnivdlutik. Nordsøme Norgemut atassume Kivdle- rissarnigssanut autdlarniutitut KeKer- taussaK KivdleriviussoK „Ocean Tra- veler“imik atilik New Orleansimit USA-mitumit Stavangerimut kaling- neKarKåmerpoK. KeKertaussaK Norge- me KivdlerisitseKatigingnul „Esso Exploration Norway Inc.“-mut, ame- rikamiutdle aningaussåinangajåinik aningaussalerneKarsimassumut pig- ssatut sananeKarsimavoK, Norgevdlo kujatåne kitåne tåssångånit Kivdleri- nex autdlarnerneKarKåmerpoK. no- vemberimit — imaxalunit sujusing- nerussukumit — KeKertaussiamit av- dlamit „Ocean Viking“imit, amerika- miuinangajangnit aningaussalivfigine- Karsimassumit, Norgep erKåne Kivdle- rineK avdla autdlarnertugssauvoic. danskit Kivdlerinigssånut piarérsau- tit sujugdlit novemberimile 1962-ime suliarineKarput. taimanikut Danmark tingmissartunik Kulåutardlugo åssili- ortorneKarpoK. nunap åssiliortut nu- navdlo Kanox sananeKauteKarneranik misigssuissut åma nunap Kångajåne imavdlunit narxane Kaertitsissarnerit angnertungitsut atordlugit påsiniai- ssarput. „Dansk Undergrunds Con- sortium" Danmarkip angnerssåne Danmarkivdlo imartaine taimatut mi- sigssuisimavoK. Kaertitsissarnerit a- kisuanere nunap Kaleringnerinit åssi- gingitsunit pissut nunap Kåne atortu- tinit ingmikut itunit „tigorarneKar- tarput," Kaertitsissarneritdlo tåuko pilersitagait radiup maligaussai nunap Kaleringnerisigut méngertutigut suka- sumik ingerdlassarmata axitsutigut- dlo kigaitsumik nunap sajuatdlagtar- neranik nalunaerssuivfiup misigssor- neragut maligaussatdlo KanoK sivisu- tigissumik nunap Kånut utertarnerisa påsiniarnerisigut pasitsåuneKardluar- sinaussarpoK nunap Kaleringnere mi- sigssorneKartut sunersut. åma påsine- KarsinaussarpoK misigssugkat atåne soKarnersoK kisalo gaseKarnigssånik ilimanarnersoK. Hundrede meter høje vandsøj- ler stiger tilvejrs, når geologer- ne undersøger havbunden ved hjælp af sprængninger. tigfungnerit 100 meterit anguv- dlugit portussuseKartui pilerst- nexartarput tmap narxata misig- ssorneKarnerane KaertitsineKa- rångat. imaK erKaiviusangilaK „imaK KaKugumutdlunit erKaiviu- juartugssatut måna takordlortariae- ruparput. imaK toKunartoKalersitaria- KångilaK, sordlume nuna taimailiorfi- gerérsimagigput." taima såkortutigissumik oxause- KartOKarpoK imat pivdlugit atautsi- mititaussut nunanit 54-init pexatauv- figineKartut Parisime atautsiminerå- ne. erKagåinait ulorianartungitdlat, kisiå- nile ulia salingneicångitsoK, ericagkat Kingornernik ulorianartugdlit, sagfiu- gagssat OKimaitsut kisalo sugdliner- nut nungusautit. påsineKarsimavoK aulisagarssuaK sinerissamit 600 km- itut ungasigtigissume pissaussoK ner- pia akoKartoK sugdlinernut nungu- såumik. påsineKarsimavortaoK Sikui- uitsume kujatdlerme isarukitsorssuit neKåt årria tamåkuninga akoKartoK. .aulajangertariaKarparput erxagkat sumut pissåsanerdlutigik, sianigalu- gulo imat ilarujugssue umaitsungor- tisånginavtigik", taima OKarpoK atautsimitut sujuligtaissuat dr. P. Korringa. atautsimititat isumaKatigissutigåt ilaussortaussut nunat kajumigsårne- Kåsassut imat mingugtineKartarnerat akiorniarneKåsassoic. åmåtaordle ko- mitiliortoKarpoK tamatuminga misig- ssuinerup angnertusisineKarnigssånik isumagingnigtugssamik. A/S Dansk Ilt- og Brint- fabrik København ilt- åma brintiliorfigssuaK danskit peKatigit piat København nukik 2 milliardinik nalilik sujorna ukiup atautsip ingerdlane- rane Danmarkime gas igdloKarfingne atugagssaK 405 millioner kubikmeter niorKutigssiarineKarpoK, ilimagissa- riaKarpordlo niorKutigssiarineKartar- toK tamåna 1970-ip migssåne gasimit pingortitamit nangminermit pigine- Kartumit taorserneKåsassoK — akikit- sumit. tuluit gas pivdlugo nålagauv- fingmit Kutdlersautitait nalunaerput gas kubikmeterimut 2,1 ørelerdlugo tunineKarsinaussoK. danskit gasimut kubikmeterimut måna akigititåt 8 a- ma 14 ørep akornåningmat OKartaria- KarpoK tuluit akiussugssatut ilimagi- ssåt sungeKissoK. Danmarkip nunar- tåta atåne Nordsømilunit Danmark- imut atassume gasimik navssåsaga- luaruvta gas tuluit akigitiniagånit su- le akikinerussungordlugo niorxutig- ssiarisinåusagunarparput. nukingmik pilersitsinigssamut atugagssatut su- jorna Danmarkip nunanit avdlanit pisiarai — olia, benzin, aumarssuit a- kuiarneKångitsut akuiagkatdlo — to milliarder kroninik akigdlit. nukiup pilersiniarnerane atorumaneKarneru- ssumut aulajangissussarput pigssar- siarineKarsinaussut akikinertait, dan- skitdlo gasimik angnertumik nåmag- torsisagaluarpata KularutigissariaKå- sångilaK ikumatigssamik atugagssav- tinik nåmagtumik nangminérdluta pigssarsisinaulisassugut. taima pisso- Karpat niorKutigssiornerme månamut aningaussartutaussartut åssigingitsut untritiligpagssuit aningaussaiautau- jungnåisagaluarput. spirale magnetilik ulorianangineruvoK svenskit ilisimatut mardluk tåssa professor Axel Ingelmann-Sundberg åma dr. Roland Lundborg, nårtuna- vérsaut spirale avdlångortilårsimavåt. isumaKarputdlo taimailiornermikut spiralip ikusimavfiane igdlissame bakterissanit pilersitånik aserutorto- KalersinauneK mingnerulersisinauv- dlugo. tåuna spirale avdlångulågaK måna tikitdlugo svenskinut arnanut 20-nut misiligtineKarsimassoK saviup kaju- ngerissartaligauvoK pérnialersitdlugo atorneKarsinaussumik. nårtunavérsau- tit spiralit plasticimit sanaussut „pa- miussalerneKarsimåput“ pérniarneKa- lernerisigut tigutsiviussartumik. tåu- nalo „pamiussaK“ misilinerit nautsor- ssutigalugit påsineKarsimavoK ikusi- mavfingmine ikeKalersitsisinaussoK. saviup kajungerissåta svenskit spi- raliånitup taimåitoK „pamiussaK1* a- tortariaerutipå taimailivdlunilo åma bakteriat ulorianarsinaussut pingit- sortisinaulerdlugit. pitsaoKutigålo tu- sartautinguax atordlugo påsiniarne- xarsinaungmat saviup kajungerisså- ngua taimalo spirale inigssaminltuar- nersoK. amerikamiut påsissait maligdlugit arnat spiralimik saviup kajungeri- ssartaKångitsumik atuissut 15 pct-é bakterianit pilersitamik ikeKalersi- nausimåput. „uvfa misiliutivut arnat 20 amer- dlanerarneKarsinåungikaluartut" dr. Lundborg OKarpoK, „misilinerput a- ngussaKartitsivdluarsimavoK." Musikhuset ALGADE 1J — VORDINGBORG Grammofonplader oKarlugtarfup nQtal Harmonikaer supulaussat Guitarer guifarii Mundharmonikaer Kanerssorrissat Alle ordre ekspederes omgående piniagkaf tamarmik erninavlk nagsiuneKåsåput. Forlang gratis katalog katalog akeKéngifsoK piniarniaruk. Stenværktøj — Økser — Hamre — Hakker — Stengrebe — Skovle — Spader ujarnerissut såkåtait — ulimautit — kåutat — ikugtautit — ujarKanut tigårKautit, ajagssautaussarssuit — nivåutat — nivåutat ivssorsiutit Et prima fabrikat — Leverandør til Grønlandske Handel DANSK STAAL INDUSTRI s/s af 1933 Kongens Lyngby Torskebundgarn i nylon og marlon tilbydes i alle dimensioner. Leveringstid ca. 4 måneder. sårugdlingnut bundgamit nylonit marlonitdlo Kanordlunit angissu- sigdlit plniarneKarsinåuput. i- nersimåsåput Kåumatit sisamat migss. Kångiugpata. Ludvig Bjerregaard, Frydenstrand, Frederikshavn. angutit atortarpat Brvlcrecm THE PERFECT HAIRDRESSING \åAM nutsat torersutitdlugit torkigsisimanartarpoK nutsat KanoK fkaluarpata BRYLCREEM kitulisitsisardlunilo nujaringnakaoK 25

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.