Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 15

norgemiut aulisariutait nunavtinut?
Nor gerne umiatsialiorfit
nagdlersusmaugpata aitsåt
norgemiut angatdlatit nipititigkanik nangmigdlit pivdlugit sule
misiligtagakipatdlårtut, åssigiånigdle nipititigkanigdlo nangmi-
lingnik umiatsiåliortiternerme danskinit angussaKarnerussut —
Norgeme aulisartut penatigigfe tunissat akisa lVa-3 procentinik
ilaussortåungitsunitaoK tunineKartartut ilaussortat atausiåkåt
ukiumut akiliutigissartagaisa 20—50 kr. saniatigut — oitartug-
ssaussut norgemiut aulisartuisa angnerussunik angatdlatitår-
tornigssanik kigsautenaraluartut aulisariulit amerdlanerpårtait
isigkanit 30-nit mingnerussut
agdl., åssil.: Hans Janussen
— aulisariutit nipititigkanik nangmigdlit månamut sule misiligtagaxarfigi-
ngilavut. norgemiut umiatsialiait nipititigkanik nangmigdlit sujugdlit 1951—52-
ime, såkutut imarsiortut angatdlatait mardluk tamarmik isigkanik 137-nik ta-
kissusigdlit. tdu ko månamut akornutexdngitdlat. tamatuma kingorna aulisa-
riutit ilisimassortatdlo angatdlatait nipititigkanik nangmigdlit sanaortornexar-
put, sulile OKursindungilagut angatdlalinit mångertuminernik nangmilingnit pit-
saunerunersut afornerunersutdlunit. angatdlatit nipititigkanik nangmigdlit
ukiut taimak ikigtigiss ut ing er dianer ane misiligtagaKarfigigavtigilc angnertu-
nerussumik påsissaKarfigingilavut, direktør Johan Mikkelsen, Vestlandske
Far tyby ggjarlagime nutdlersaussoK Atuagagdliutinut oxarpox. xutdlersauvfigi-
sså tdssa Norgep kirnut sineriåne umiatsialiorfit 53—54-it avangnamut Trond-
heimimit kujdmut Rogalandimut it ut kdtuvfigissdt. agdlagfiane Bergenimitu-
me isersimanerane oxalugtuarpox pexatigigfingmut ilaussortat katitdlutik
2300-nik sulissoxartut silarssuarmutdlo tamarmut lunissagssanik niorxutigssior-
tardlutik.

neriugsimagaluarpugut Norgeme u-
miatsialiornermut påsisimassagdlit
ersserKingnerussumik påsitisinåusagå-
tigut aulisariutit nipititigkanik må-
ngertuminigdlunit nangmigdlit pitsau-
nerunerånik. erKaimaneKarunarpoK
upernåK Atuagagdliutitigut angnerto-
Kissumik oKatdlisigineKarmat angat-
dlatit mångertuminernik nipititigka-
nigdlo amigdlit. inuit ardlaKaKissut
agdlautigissamingnik nagsiussaitar-
put, oKatdlinerdle maungåinaK kipi-
ssutut OKautigissariaKarpoK, pingårti-
tamingnik igdlersuissut tamarmik u-
teriarumanatik.
umiatsialiornikut norgemiut
ineriartornerat
KularutigissariaKångilardle norge-
miut danskiningarnit angussaKarneru-
simassut angatdlatit nipititigkanik
nangmigdlit sanaortortarnerine. nor-
gemiut åma aulisariutinik åssigiåkutå-
nik sanaortulersimåput. OKautigine-
Kartut maligdlugit aulisariutit åssigiå-
kutårdlugit sanåt mingnerpåmik 20
procentimik månamut sananeKartar-
tunit akikineruput. uvdlune måkuna-
ne Norgeme sananeKarportaoK auli-
sariut plastike igalåminiussamik a-
kuvdlugo KajangnaitdlisagaK. umiat-
siaK isigkanik 40-nik takissuseKarpoK
5 lU tonsinarnik oKimåissuseKardlune
200.000 åma 250.000 kr. akornåne ake-
KåsangatineKardlune. direktør Johan
Mikkelsen isumaicarpoK ukiune agger-
sune aulisariusiarineKartartugssat a-
merdlanerit plastikimit sananeicarta-
lerumårtut. Kaj angnaitsoru j ugssuput
åmalo imåne sikoKartartune atorne-
Karsinauvdlutik, aitsåtdle amerdlasu-
ngordlugit åssigiåkutårdlugit sanaor-
torneKalerunik akikinerulersineKarsi-
nåuput.
— norgemiut ukiune måkunane u-
miatsialiortarneråne angussat najor-
Kutaralugit onarsinauvugut angatdla-
tit isigkat 60 tikitdlugit takissusigdlit
Kissungmit sananeKartartut. angatdla-
tit isigkanit 60-init angnerussut amer-
dlanerit sisangnit sananeKartarput,
Norgemilo angatdlasiarineKartartut
angnerujartuinarmata angatdlatit si-
saussut ukiune måkunane Norgeme
amerdliartuinarput. 1953 tikitdlugo
aulisariutiliavut tamarmik Kissuput.
taimanernit aulisariutit sisaussut sa-
naortorneKalerput, oKautigineKartu-
tutdlo måna plastikimit aulisariusiaK
Norgeme sujugdleK sananeKarpoK.
matuma sujornagut kaligtauténcat i-
sigkat 20 tikitdlugit takissusigdlit pla-
stikimit sanåt 60 HK-lingnigdlo mo-
torigdlit sanaortortarpavut, direktør
J. Mikkelsen OKarpoK.
aulisariutitågssaK Norgeme
sanarKuncKarsinaussOK
OKautigineKartarmat norgemiut u-
miatsialiorfé akikinerussunik ilåtigut
Kalåtdlit-nunavtinut sanaortorsinau-
ssut, KGH-p umiarssuarnik nåkutig-
dlissoKarfia akivoK taimatut oKartar-
neK akerdlilerneKarsinåungitsoK ilu-
morsorinerameKarsinåungitsordlunit;
Norgeme umiatsialiorfit sanåsagunik
Kanon akigssarsiumanermingnik na-
lunaertunut peKataorérpata aitsåt er-
ssericigsumik akissoKarsinauvdlune. —
aulisariutit Kalåtdlit-nunåne atugag-
ssat månarnit akikinerussungordlugit
Danmarkime sananeKarsinåungitdlat.
angatdlatit umiatsiartaisa pitsåussu-
siat avdlångortineK ajornaKaoK inat-
sisit maligdlugit suliaussarmata. auli-
sartutdle ukiune måkunane sanåju-
ssartunit akikinerussunik aulisariuti-
tårniarunik aulisariutit pisataisa ilait
pingitsortariaKarpait, KGH-p umiar-
ssuarnik nåkutigdlissoKarfiane suli-
ssut OKarput. tåuko ersserKigsarpåt
aulisariutit Kalåtdlit-nunavtinut nag-
siuneKartartut ingassagtorssuarmik
kussanarsågåungitsut, Kajangnaitsu-
ssutdle pitsaussuvdlutigdlo. — kalåt-
dlit aulisartue umiatsiait åssigiångor-
dlugit sanågssångordlugit titartagar-
tåine nalunaerssorsimassut saniatigut
ingmikut kigsauteKarajugput, tamå-
kulo ilåtigut pissutigalugit aulisariutit
Kalåtdlit-nunåliartugssat akisuvat-
dlårtarput, KGH-me sulissut OKarput.
— aulisariutit akikinerussut pig-
ssar siariniaraluarnerine kalåtdlinut
aulisartunut kajumigsårutigisima-
galuarparput piumassarisinaugåt
Norgeme umiatsialiorfit sanaor-
tornerme akigssarsiagssanik nalu-
naerlarnerne pexatdusassut — å-
malo piumassarisinaugåt aulisariu-
tigssartik nipititigkanik nangme-
xdsassox, uvdlordle måna tikitdlu-
go nalunaertoxarsimdngilaK. angat-
dlatit pitsdussusigssdinik Norgeme
aulaf angersaissarfingmit agdlag-
katigut neriorssornexarérsimavu-
gut aulisariumik Kalåtdlit-nunånit
pisiagssamik Norgeme sanatitsisso-
xdsagpat sananexarnerane ndku-
tigdliumavdlutik. ersserxigsaru-
mavarputdle angatdlatit kalåtdlit
pigssaisa titartagartait navsuiauti-
taitdlo Danmarkimértugssaungma-
ta, norgemiutdlo xanox akigssarsi-
umanermingnik nex erorutigisinau-
ssait misigssorérsimatinagit oxar-
sindungilagut norgemiut umiatsia-
liorfé danskit umiatsialiorfinit a-
kikinerussunik sanasinaunersut.
erxaisitsissutigiumavarputdle ka-
lålex aulisartox kigsautexdsagalu-
arpat Norgeme angatdlatiliortitsiu-
mavdlune, kigsautigisså taorsigag-
ssarsiniartarfingmit akuerinexar-
xårtugssaungmat, KGH-me suli-
ssut oxarput.
ilaussortaungitsutaoic peitati-
gigfingnut aningaussalissartut
Norge silarssuarme aulisarfiunerpå-
nut umiartorfiunerpånutdlo ilaussoK
tikerårdlugo soKutiginaKaoK. Norge-
me aulisartut penatigigfisa kåtuvfiat
(Norges Fiskarlag) 30.000 sivnerdlugit
ilaussortaKarpoK, Norgeme aulisartut
amerdlanerssait kåtuvfingmut ilau-
ssortauvdlutik. aulisartut peKatigigfi-
nut ilaussortaunigssaK Norgeme pi-
ngitsailissutåungilaK. aulisartut peKa-
tigigfinut ilaussortåuput aulisartut, au-
lisariutiriik pigingnigtut aulisarnermi-
lo såkutinik pigingnigtut. Norges
Fiskarlag ingmikortortaicarfingnut
angnertunut 14-inut avigsimavoK
(Fylkeslaginik taineKartartunut) Fyl-
keslagit tamarmik sule mingnerussu-
nik ingmikortortaKarfeKarput, ingmi-
kortortaKarfitdlo aulisartut peicati-
gigfinit atausiåkånit (Fiskerlaginit)
katitigåuput. kingugdliutdlugit taine-
Kartut ilaussortait Kulit migssiliortu-
nit Kumut amerdlåssuseicartarput.
tamatuma saniatigut avdlanik pe-
KatigigfeKarpoK aningaussarsiorner-
mut tungassunik ingerdlataKartunik
— tunississartut peKatigigfinik (Salgs-
laginik). Salgslagit saniorKutdlugit
aulisagkanik tunississoKarsinåungilaK.
aulisartut peicatigigfingmingnut aki-
liutigissartagait ukiumut 20 kr-nit 50
kr-nut angnertussuseKarput, Norge-
mile aulisartut peKatigigfisa aningau-
ssarsiarissartagait angnerpåt tunissat
akisa ilångautåinit pissarput.
tunissat ildngautait inatsisine aula-
jangernexarsimassut 1 ‘Is procentimit
3 procentimut angnertussusexarput
— aulisartutdlo tamarmik — aulisar-
tut pexatigigfinut ilaussortat ilaussor-
tdungitsutdlo ilångautinik tdukuninga
akilissarput, norgemiutdlo aulisartut
pexatigigfé angnermik illdngautinit
tåukundnga aningaussalersornexar-
put. aulisartox norgemio aulisagarta-
minik tulåussigångame pissane Salg-
slagit ardlånut tunississarpox, akig-
ssarsiagssane ernmax tigussar dlugit,
tunissanutdlo ildngaut aulisartut pe-
Katigigfisa pigssåt Salgslagimit tigu-
nexarlarpox tåssdngånit aningaussa-
nik pissugssanut ingerdlaterxingne-
xartardlune. — taimatut årxigssussi-
nex målaorutiginexarnex ajorpox. ag-
dlåt aulisartut pexatigigfinut ilaussor-
tdungitsut akerdlilingivigdlutik ild-
ngdumik akilissarput nalunginamiko
aningaussat nangmingnertaox iluaxu-
tigssamingnut atornexdsassut, Norge-
me oxartoxartarpox.
norgemiut aulisartuisa akigssarsia-
Kartitaunerat danskit savalingmiormi-
utdlo akigssarsiaKartitsinerånit av-
dlauvoic, angatdlatine inugtaussunut
åssigiårnerussumik pigssarsisitsissar-
dlune. danskit savalingmiormiutdlo a-
ngatdlatine nålagautitait Norgeme a-
ngatdlatinut nålagaussunit angneru-
ssunik procentisiaKarput. Norgeme
aulisariutit nålagait inugtåinaitdlo a-
kigssarsiamikut naligigsitaungajang-
nikuput. norgemiut ukioK kaujatdlag-
dlugo aulisartartut avguaKatigigdlutik
akigssarsiaisa 18—20.000 kr. migssili-
orpait, ukiuvdlo ilåinåne aulisartar-
tut avguaKatigigdlutik akigssarsiaisa
15.000 kr. migssiliordlugit.
kilisåussuit amigartortartut
Norgeme aulisariutit måna 36.000
migssiliordlugit amerdlåssuseKarput.
tåuko ilait 31.000 migssiliortut isigka-
nit 30-nit mingneruput. angatdlatit
Kaligdlit decemberip 31-åne 1965-ime
10.300 migssiliortunik amerdlåssuse-
Karput, tåukulo ilait 6000 migssiliortut
isigkanit 40-nit mingneruput, 3600
migssiliortut isigkanik 40-nit 79-inut
takissuseKardlutik sivnerilo 700 mig-
ssiliortut isigkat 80 sivnerdlugit taki-
ssuseKardlutik.
Norge er en af verdens førende sø-
farfsnationer. Handelsflådens brutto-
tonnage var på 4,8 mili. tons før den
anden verdenskrig. På grund af de
store tab under krigen, var flåden re-
duceret fil 2,7 miil. bruttotons; men
allerede i 1950 var genopbygningen
nået op på 5,5 mili. bruttotons, og i
juli 1963 var man oppe i 13,7 miil.
bruttotons. Her er et af de ca. 100
større fartøjer, der benyttes i hurtig-
ruten langs Norges kyster.
Norgeme aulisariutit åma nutångor-
tiniarneKarput. aulisariutit Kaligdlit
avguaKatigigdlutik ukiunik 26,5-inik
pisoKåussuseKarput, isigkanigdlo 40-
nit 79-inut angissusigdlit 3600 migssi-
liortut Norgeme aulisariutine pingå-
ruteKarnerpaussut avguaKatigigdlutik
ukiune 32,3-nik pisoKåussuseKarput.
ersserxivigpordle aulisariutinik
angnerussunik oxartugssaussut
Norgeme sanatitsiniardlutik ilu-
ngersuanerigalue kingunexangårsi-
mdngingmata. tamatumunga pissu-
taussox: kilisautit angisut amigar-
torujugssuartarnerat. kilisautit a-
ngisut avguaKatigigdlutik 1960-ime
200.000 kr-nga jangnik amigartor-
simdput 1964-imilo 300.000 kr. mig-
ssiliordlugit amigartårsimavdlutik,
angatdlatit mingnerussut amerdla-
nerpait sivnexartortardlutik.
Norgeme månamut najorKutarine-
KarsimavoK aulisartut nangminérdlu-
tik aulisariutinik peKarnigssåt. angut
Norgeme aulisariutitårniardlune ani-
ngaussanik taorsigagssarsinigssamik
Norge silarssuarme umiarssuauteicar-
nerpåt ilagat. niuvtagiutit sorssung-
nerssup kingugdliup sujorna katitdlu-
tik 4,8 mili. brutfotonseKarput. sor-
ssungnerup nalåne umiarssuit ajunar-
taKingmata niuvtagiutit 2,7 miil. brut-
totonsinaKalerput, 1950-imile sanaor-
tugkat ilångutdlugit 5,5 miil. brutio-
fonsit anguneKarput julimilo 1963-ime
13,7 mili. brutlofonsit anguneKardlufik.
auna umiarssuit angnerif 100 migssili-
ortut Norgime nangminerme angat-
dlatigineKartut ilåt.
kigsauteKarångat kommunime oKar-
tugssaussut aulisartutdlo peKatigigfi-
ne Kinigkat ilaleritinagit taorsigag-
ssarsisineKarneK ajorpoK. aulisarner-
migdlo ingerdlataKartut kiserdluina-
ngajangmik aulisariutinik pisissutig-
ssamingnik taorsigagssarsissarput.
— aulisartut peKatigigfé nunavtini-
tut måna ima nukigtutigiput aulisag-
kat KanoK akeKarnigssåt nangminér-
dluinangajagdluta aulajangertalerni-
kuvdlugo, norgemiut aulisartut oKar-
tarput. aulisagkatdle ima akitsorsima-
tigaut sordlo sårugdliup ilagissåta
kullerip nerpia (nerpinångortitaK) ne-
Kitut supiliornerme atortagkatut aki-
sutigilersimavdlune — kilomut ni
kroneKarame — Ålesundime Norge-
me aulisartoKarfiunerpaussume. så-
rugdligit erdlavigkat kilumut 3,50 kr.
migssiliordlugo akeKarput natårnatdlo
kilumut 13—15 kr-nik.
Atuagagdliutine normune tugdlerne
aperKutit uvane erKartorneKartut i-
lait ersserKingnerussunik navsuiaute-
Karfiginiagagssaråvut.
Mac Baren.
De 3 mest solgte Mac Baren tobakker
Hundested Motoren
DEN MEST LYDSVAGE MOTOR
motore nipikincrpåK
16—375 HK
FÅ DEN LEVERET MED
3-BLADET OMSTYRBAR
SKRUE, som er specielt
egnet til jagt på hvaler,
sæler og andre havpatte-
dyr.
Isskrueblade i alumini-
umsbronze er nu stan-
dardudstyr, kan også på
bestilling leveres med ud-
vendigt gummistøfteleje
omkring forenden af skruehovedet. Dette giver en lydsvag gang af
skrueakslen samtidig med, at denne understøttes ved kørsel i is
pingasunik uluterneKarsinaussunik ulungnalingnik sarpilerdlugo piniar-
niaruk, tauva arfangniarnerme, puissmiarnerme milumassunigdlo imarmiu-
nik avdlanik piniarnerme atordluarsinaussangnik motoreKaltsautit.
ulungnat sikusiutit aluminiumsbronzeussut måna sanaortugkane aforne-
Karput, ingmtkufdlo piniarneKartitdlugit sarpif niaKussåta sujumut isuata'-
tungågut silatimtkut gumminik lejigdlit pineicarstnåuput. sarptt taiméitut
akselé nipikitsuararssuput sikusiortitdlunilo gummit lejit akselimut igdler-
sufåuput.
Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
15