Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 29

(nangitan)
„taimailiornaviångitdlat belandane-
gerit akerarigamikik. taimailiornig-
ssamingnut akilersikumasinaugaluar-
put. kisiåne OKariartortugssaK aut-
dlartoK takugaluarugkulunit tarritsi-
åinaK uteratarsinauvoK. uvagut nang-
mineK taimailiorniartariaKarpugut. u-
vanga nangmineK perusugkaluarpu-
nga, kisiåne umiatsiaK una Kimåsi-
nåungilara Kimåsagaluaruvko avdla-
mik aKugtugssaKånginavse."
„tåssa måssåkut imailerpugut unga
ungalunit," Schwartzip Kavdlunåicåne
CKarfigå. „isumaKarpit taimailiorniar-
sinaussugut?"
„soruname taimailiusaugut! sujug-
dlermik pissugssauvugut Ombulap i-
nue ulorianartorsiortut ikiorniåsav-
dlugit, åipagssånigdlo nuånarisagalu-
arpara Abd el Mot sagdloKitardluinå-
savdlugo. avdlamik KingatårtariaKar-
poK uvanga Kingavnut unangmigdler-
sinaussumik! uvanga nangmineK aut-
dlarniarpunga."
„uvanga tamatumunga isumaKatau-
sinåungilanga. uvanga iligtordluinaK
pissugssauvunga. suliagssaruna nuå-
nitsorujugssuaK. tangnermuinarniar-
ta.“
„tamatumunga akerdliungivigpu-
nga. suna tamarme navianarpoK. u-
miatsiåmiginåsaguma Katångutit nå-
pikiartordlugo Katigagtumigdlo Ki-
mugserdlunga Ombulaliåsaguma åssi-
gérdluinarput."
„tangnermorniarta. ivigkamik taki-
sumik naitsumigdlo —“
„susa," K’assiaup akornuserpå, „u-
vagut ingmivtinut tangnermorusiusi-
nåungilagut, tingmissanut aulajanger-
tlnartigo. tusåvdluarit. tingmiaK su-
jugdleK takussagssarput avångånit
maunga kuk ikårpat tauva ivdlit aut-
dlartugssåusautit. tåunale pårdlag-
dlugo ingerdlagpat tauva uvanga. tai-
mailiusaugut? “
„ajungilaK. isumanatauvunga. kisi-
éne ingerdlarKingniarniarta, sapingi-
savtinik dsjurit igdlOKarfiånut pina-
suarniarniartariaKarpugut.
aKugtup anguartine ipusersorKuvai,
tamarmigdlo tingmissamik takunig-
ssartik utanunalerpåt.
„angutit patdligtailissamitut halv-
tredsinångorsimagpata årdlencuteKar-
nata Kånglnarsinauvavut. patdligtaili-
ssap akianut tulagkumårpugut pisui-
nardlutalo igdloKarfiliardluta. ituat
uvanga nalungilara."
umiatsiaK kungmut avalagsårtipå,
tyvinigdlo iputeKaramik sukaKalutik
sarfaK ilårdlugo ingerdlåput.
kapitalit Kulailuåt
patdligtailissame ikuatdlangnikume
ilisimatorssuit tåuko mardluk nipa-
Karatik umiatsiap sujuaniput. sivikit-
sunguamingme avigsårtugssångoralu-
arput, kisiåne ama imåisinauvoK ki-
ngorna takorKigtugssaujungnaerdlutik
avigsåsavdlutik. Abu el laklakip ki-
nånit nalunångilaK erKarsartupiloru-
jugssussoK. niaKua talerpingmut så-
mingmutdlo unigfeKångilaK Kingamilo
nua Kumut åmutdlo aulatituardlugo.
KuerasårpoK nipikitsumigdlo OKaloru-
ssardlune. niarKune ileKimisårtorti-
tarpå. taimaitdlunime OKarpoK: „pi-
nerdlugtutut ingminut issigilisaunga
Ombulap inue tåuko inugsiångorti-
taugpata mingnerpåmigdlunit ikiorni-
arneKångivigdlutik."
„uvanga ama taimatordluinaK er-
Karsarpunga. kisiånime sugssaK, ajor-
nartorssunaviångilaK kujåmut sukali-
ssålåriaråine. inugsiautigssarsiortut
KanigdlinavérsåginartariaKarput. av-
dlamik nåmik.“
„taimåikaluarporme, kisiånime inor-
luisariaruvta araberitdlo såkutuinut
tigutinariatdlaruvta ajornåtdlagisa-
varput. tåssalo inungmik atautsimig-
dlunit ikiornigssaKarnata. — ta, ta-
kuvat, auna tingmiaK!"
pigsigkame akimutdlo tikuardlune
tingmiarpålugssuit terKåssut tikuar-
tordlugit. „nalungiligit?"
„åp, nalorårusigdlit ilagait, hoplop-
terus spinosus."
„ericuvigpatit! KaKutigut taima tiv-
fasigtigissumitarput. imaita imermiu-
tarssuarnit avdlanitdlunit ersitsagti-
neKai'simåput. måne nipaisigut sik-
sakinik taissarpait."
ingeriardlune OKalungnine nangi-
narpå: „negerit igdloKarfiåne OKila-
suvingmik Katigagtugssarsissuguvta-
toK. uvdlunut arfinilingnut taKuag-
ssarsissariaKarpugut. tauva Ombula
angusinauvarput uterdlutalo. kisiåne
Katångutit sume utarnisavarput? pat-
dligtailissap Kanigtuane utarKisagalu-
aruvtigo iluarnaviångilagut."
„so, taimailiorneK saperpugut. såku-
tut tåssaniput, årdlerinartuåinarput-
dlo,“ Schwartzip akivå. „kisiånime
patdligtailissaK Madunga orninarsiuk.
inue aKugtuvta ilisarisimavai. ilagsiv-
dluarneKarumårpuse. Katångutiga tå-
ssunarKutingitsornaviångilaK, ivdlit-
dlo avdlautinaviångilat Ombulamit
uteriånginivne tåkutisagaluarpat."
„KanoK-å, lculångivigdlutit OKarpu-
tit „uvanga". sumit nalungiliuk ivdliu-
sassoK?"
„tåssame taimak aulajangersaeré-
ravta."
„ait? Kanga taima aulajangersaivu-
gut?"
„takuvåme, uvangaunerpa ivdliu-
nerpalunit OKartOK tangnermornig-
ssarput tingmissat aulajangisagåt —
påsiviuk?"
K’assiak isumagssaerutitsiarpoK o-
Kardlunilo: „å, tåssa puiordluinaralu-
arpara — åp, tingmissat. sumut-uko
inger diassut?"
„kup akianit maunga."
„ilumut? å, tåssame------“
„tauva uvanga Ombulamut autdlar-
tugssångorpunga. isumaKatauvit? “
„isumaKataussariaKarpungame. ki-
siåne isumaKarpunga åipagssånisagig-
put.“
„taimåitOKångilaK! uvanga erKu-
gauvunga, tauvalo suliagssaK tåuna u-
vanga suliarissariaKarpara."
„tauva tingmissat tamåko kingorna
erKigsisimatikungnåisavåka autdlai-
ssardlugitdlo sumilunit sujumorå-
ngavkit. nautsorssuinerdliorpatdlårsi-
mångikaluarpunga .. “
„suna piviuk?"
„takuvat, ersserKivigsumik oKarpu-
nga uvanga pissugssåusassunga taler-
piatungivtinit tingmissanik aggerso-
Kåsagpat, nautsorssutigeréravkume
maunga kup sinånut uvagut Kaning-
nerpaussavtinut sangutisinåusavdlu-
git."
„tauvame kukuvigsimavutit. ting-
miaK tungivtinut sangutiniaraluarug-
ko niarKut Kulautdlugo tingminaviå-
ngilaK. sanguinåsagaluarpoK avKunilo
nanginardlugo nunap tungånukåsav-
dlune."
„å, akuerssinartariaKarpunga. ku-
kusimassungamiuna. ivdlime erKU-
gaugavit uvanga iluarinartariaKarpa-
ra.“
K’assiak ingipoK nipaerutdlunilo
erKarsarpalugtorujugssuångordlune.
tingmissat avdlat åma umiatsiaK ku-
låukalu&rmåssuk Kigsimingilailunit.
pissuseringisåinagkaminik nikatdlor-
dluinarunarpoK.
kuk sarfarsiatårnavigpoK, anguar-
titdlo akugtoKatigivingmik iporssora-
tårput, umiatsiarssuardlo sukalissårto-
rujugssuvoK. kup sineriai issikumikut
taimaiginanga jagput, talerpiatungåne
ivigarssuit sukugssatdlo akianilo or-
pigpagssuit nåvfeKångitsussåt.
uvdloK ingerdlalertoKaoK. seKernup
uvdloKiterartarfine Kångerikatagpå,
orpitdlo nue tarranigtitilerput. aKug-
tuat kup talerpianut Kanigdliartulera-
tarpoK. Schwartzip tamåna malugiga-
miuk perKutånik aperå.
„patdligtailissaK Kanigtunguångor-
parput," aKugtOK inusugtoK akivoK,
„malugitinatalo Kångerniåsaguvtigo
sapingisavtinik sinåsiortariaKarpu-
gut."
K’assiaup niarKune makitipå nuna-
lo navianartulik issigilerdlugo. Kingå
aulalerpoK narajortulerdlunilo niar-
Kune sumut tamaunga sanguteKåtår-
dlugo.
„sunauna?" Schwartzip aperå.
„naimassaKånginavit —?“ K’assiaup
akivå.
„so, sumigdlunit naimassaKångila-
nga. imaKa kukuvutit."
„KanoK-å? uvanga Kingara kukuv-
dlune? tauva ilisarisimångilarma! u-
vanga Kingara arajutsingisåinarpoK."
„tauvame sunåusava?"
„ikuatdlagsungnimik naissaKarpu-
nga."
„uvanga naimångivigpara."
„sorunalime KingaK taima mikitigi-
ssok, agdlisitsiusersutingikåine taku-
ssagssåungitsoK."
„erKavtine ikumassoKarsimåsanera-
me?“
„ikurhatitåinartut tipeKångilaK, iku-
atdlagsungnivigpoK. icularingivigpara
såmiatungivtine igdlumik ikumasso-
KartoK."
Schwartz . narajortorpoK ikuatdlag-
sungnimigdlo naissaKalerdlune. nege-
rit åma ikuatdlagsungne naivåt, aKug-
tuatdlo nikuipoK såmingmutdlo Kivi-
ardlune. sivisumik narajortoriardlune
oKaratarpoK: „patdligtailissaK ikuma-
vok. ikuatdlarujugssuarsimåsaoK, pu-
jua orpit Kulautdlugit erssipoK.
orpigpagssuit tungånut tikuarpoK.
tåssame pujorssuaK takujuanarung-
naerdlune KumuinaK nuialerpoK. ne-
gerit iputitik amuvait umiatsiaK sar-
farsiatårtinalerdlugo nålagkamigdlo
oicarnigsså utarKinalerdlugo. tåuna
sivisumik KeKarpoic Kingane, siutine
issinilo tamaisa atordlugit påsissag-
ssarsiordlune. taimaitdlunime oicar-
POk: „patdligtailissaK tamåkivigdlune
ikumagunarpoK. piåralunigausimå-
saoK. ikuatdlangneKaraluarpåme su-
kutdlunit KamisarneK sapingitdlui-
narpåt. inungmik atautsimigdlunit ta-
kussagssaKarnanilo tusåssagssaKångi-
laK. patdligtailissaK Kimåsimåsavåt
kujavarterniardlutik. Lobo tusartaria-
Karparput."
Lobo itersarpåt, uivssumerujugssu-
arpordlo suna pigåt tusaramiuk. oKa-
lugpoK tamåna erKumigivdluinarine
patdligtailissap nungneKarnigssånik
CKalugtunik sukutdlunit tusarsimå-
ngisåinarame. aKugtup umiatsiaK Ka-
jagssuartumik ivigarssuit kigdlingå-
nut pisipå pitugtitdlugulo. ivigarssu-
arnik piainasuarput umiatsiaK ilagu-
tiniardlugo kuvdlo sinånit takuneitar-
tugssaujungnaerniardlugo. tauva ar-
ritsumik sarfautiterussålerput.
Kanigdliartordlugo ikinersungne su-
agdlugkalugtuinarpoK. nipaerutdlui-
narput ivigkatdlo matorutiminik i-
kersininguisigut kup sinå issigerssa-
ralugo. ingerdlåmersordlutik aKugtoic
nunamut tikuarpoK OKardlunilo: „pat-
dligtailissaK orpit ukua ungatånipoK!
måna pujorssuaK issigaisiuk? igdlo a-
tausinaK ikumångilaK, igdloKarfik ta-
mavingme nunguminut ikumasima-
vok, amiåkuilo pujorussåginalersimå-
put. kup sinåne åma ikumassoKarsi-
mavoK. ivko issigaisigik ivigarssuit
Kilungnikut? sule pujorput."
(norm. tugdl. nanglsaon)
CODAN
Baby-rojser:
Codan Guldsegl dessin 86
Den lille lette støvle til de
allermindste, i fiks, moderne
facon. Fås i farverne: lysegrå,
rød og blå.
Codan Guldsegl dessin 86
mérårKat kumé:
mingnerpånut kumit OKitsut,
ineKunartut moderneussut. pi-
neKarsinåuput: Kassertut, aug-
palugtut tungujortutdlo.
Borne-rojser:
Codan Guldsegl dessin 88
Meget solide, slidstærke så-
ler, ekstra forstærkninger,
matlakeret i sort og brun. Tør
og lun.
mérårKat kumé:
Codan Guldsegl dessin 88
åtartunik alugdlit, ingmikut
Kajangnaerssugkat, Kernertu-
nik kajortunigdlo låkigkat.
OKortut.
En gros forhandling gennem Den Kongelige Grønlandske Handel.
Den Kongelige Grønlandske Handel avKufigalugo pisiagssåuput.
KVALITETS PRODUKTER
29