Atuagagdliutit - 01.09.1966, Blaðsíða 7

enaimitsuliortup nunavtmik isumå
kalåtdlit kalåliussusertik katagsimångitdluinarpåt Kavdlunåt
OKausinik avKuteKardlutik ilmiarnermingne, atuagkiortoit, Ka-
lipaissoK Kiperuissartordlo Hans Lynge, septemberip 6-iåne 60-
ilissugssaK, OKarpoK.
Hans Lynge
— nunarput sivisumik %imåsimasi-
mavdlugo tikerKigdhigo takuneK ajor-
nångilaK angnertumik sujumukarne-
KarsimassoK. tamdna sujunigssamut
isumavdluarsårivoK, dnilångatigissa-
riaKarsortngilaralo kalåtdlit sulissu-
neKarnermingne ilordlikut aserorne-
Karnigssåt. uivssumissutigingilara tut-
siungmat kalåtdlit Canadame naggu-
veKatimingnit sujusingneroKissut.
Danmarkimut tugdlusimårutigssauvoK
nunarput nunasiausimagaluartoK, i-
marca silarssuarme dsseicdngitsumik
takussagssaKarfiulersimangmat ine-
riartorsimanerup kingunerinik, piler-
simavdlutik inuiait aserutdratik nd-
pasinaussut.
taima OKartoK tåssa atuagkiortoK
erKumitsuliortordlo Hans Lynge,
nungmio, 60-inik ukioKalersugssaK
septemberip arferngåne. Hans Lynge,
imalunit HånsinguaK ilisimaneKar-
dluarpoK nunavtine Danmarkimilo a-
tuagkiarissartagkamigut erKumitsu-
liamigutdlo. Hansinguardlo nangig-
Pok:
— taimatut angussaKartoKarsinausi-
mangmat angnerussumik tåssa pissu-
taussoK kalåtdlit nangmingneK kultu-
reKarmata nutånut ikårsårnermingne
nakoKutigissamingnik. tugdlusimår-
narpoK Kangale ugperiuagarput — ka-
låtdlit inuiangnut sujuarsimassunut
nagdlersusinaulernigssåt — piviussu-
ngortoK takusinauleravtigo, påsisinau-
lersimavarputdlo kalåtdlit kalåliussu-
sertik katagsimångitdluinaråt Kavdlu-
nåt OKausinik avKuteKardlutik iliniar-
nermingne.
TB Kanga nunavtine
1927-me iliniarfigssuarme soraeru-
mértut kingorna åssigingitsutigut nu-
navtine suniuteKalersimassut Hans
Lynge ilagåt. angumisut palasitorKa-
tut Niels Lyngetut atorfeKalersimåsa-
galuarpoK, KangaunerussoK nunavtine
akornutivigssuarmit tuberkulosimit
påkineKarsimångikune. ukiut sisamat
ajoKiorérsoK palasit atautsiminer-
mingne palasingortugssatut piukusi-
magaluarpåt, pissortatdle tungånit a-
kissuteKartoKariångitsoK Hans Lynge
puangmigut ajoKuteKalersimavoK.
— taimane nunavtine inuneK imåi-
nåungeKaoic, pingårtumik nuliaKar-
dlune méraKardlunilo Kåumåmut 30
kr. soraernerussutitut inussutigssara-
lugit, Hans Lynge OKalugpalårpoK. i-
luaKutigårale méraunivnitdle titartai-
nialugtarsimanera imilersagkanigdlo
Kalipainialugtarsimanera. nåparsima-
lemerma nalåne Kalipagånguit 15 kr-
lersitardlugit Kavdlunånut tunivdlu-
git tapertarivdluartarsimavåka. tai-
mane nakorsat ilåta suliariumagaluar-
pånga piumasimångilangale pilagti-
tartugaluit iluagtikajungingmata, a-
junginerutikavko ilivitsuvdlunga to-
Kuguma, taimanime puangmikut ajo-
Kutigdlit perKigsigajungingmata.
— tauva nakorsap nalunaerfigånga
ikiorsinaunanga, angerdlardlungalo
aussame tupersimassalerama misigau-
nga iluaKutigalugo. kingorna Dan-
markimitdlunga mæslingerama na-
ngissutigåra, Kåumatit arKanigdlit nå-
parsimavingmitdlunga, 50-ilivungalo
uningavdlunga.
— perKigungnaernerit erKumitsuli-
ortutut ineriartornigkut suniuteKarsi-
mava?
— åp, silaminermit pingortitaK issi-
ginermit isumaKalersimavunga taig-
dliortungoriartuålerdlunga, tauvalo i-
nunerup pissusé erKarsautigalugit a-
tuagkiorniartalersimavunga, tamåku-
lo angnerussumik perKigsiartutigåka.
naKiterisitsivigssaKångineK
— atuagkiorniartalerKåravit nunav-
tine naiuterisitsiniarneK ajornakusor-
dluinarsimavoK?
— taimåipoK. atuagkiara sujugdleK
„tigorKårå pissarå" Frederik Høeghip
naKiterpå privatimik naKiterivingmi-
ne. éipå „erssingitsup piumasså“ dup-
likérerdlugo naKitauvoK. tåuna ki-
ngugdleK Kalåtdlit-nunåne naKiteri-
sitsissarfiup Kanigtukut sarKumersi-
tugssauvå.
— atuagkiatit sujugdlit issigingnår-
titsissutitut suliaungmata tamåna ing-
mikut pissuteKarsimåsaoK?
— taimane K’aKortume nunagissav-
ne issigingnårtitsineK nuénarineKa-
KaoK inusugtut akornåne, suniuteKa-
lårpordlume inuit eKérsimalernerånik
kinguneKardlune. Gert Egedep nalåne
KåumarsainiaKatigit pilersineKarsimå-
put, kalåtdlitdlo akornåne piumåssu-
seK sarKumersimavdlune nunantatau-
ssut akornåne suniuteKartoK.
— tamatuma nalerpiåne åma politi-
kikut sulmeit putdlavigåt?
— Kuiagalugo taisinauvara issiging-
nårtitsissutiliama ilåt pissutauvdluar-
simangmat politikimut kagdlunivnut.
1937-me kommunerådimut ilaussortå-
ngorpunga, tamånalo ima OKalug-
tuagssartaKarpoK:
issigingnårtitsissusiorsimavunga tai-
guserdlugo „jutdlerugtulersut", tåssa
pikinermingnit inortuilersut. imari-
ssaisa ilagåt Kavdlunåp niuvertugssap
kalåleK isagtarå, imarissålo angnertu-
nerussutigut taimane pissutsinik na-
maginångitsunik issornartorsiuineru-
vok Kuianartungortitsinikut, åma så-
ssutdlugo taimane jutdlip nalåne i-
merniartarnerujugssuaK.
issigingnårtitsissutigineKarmat aKa-
guane agdlagarsissarfikut nivingaisso-
KarpoK OKausertalingmik: Hans Lynge
kalåtdlit Kavdlunåtdlo suleKatiging-
nigssanut navianartungmat inusugtut
mianerssorfigissariaKarpåt, atsiorsi-
mavdlutik muvertoK palasilo.
tamatuma kingorna niuvertoKar-
fingme nåmaginångitsut pissartuar-
put. ukialerpoK KinersinigssaK itanig-
aiivdlune, uvavnut akerdliussumik
agdlagarsiussaK sule tåssa nivingåsar-
KårtoK. unuit ilåne kommunerådimut
ilaussortap kalåiivip ornigpånga OKar-
dlune: påsivarput uparuainerit agsut
liuatingnaraluartOK, uparuagkavit pit-
sångorsarneKarnigssåt peKatigigdluta
suliarisavarput. avdlamingme akingi-
lara: kåkåk, isumaKatigaisinga?
aKaguane niuverniat amerdlerugtor-
mata agdlagartaK tåuna Kåumaterpag-
ssuit nivingarérsoK kommunerådip
sujuligtaissuata inuit tåkuåne pérsi-
mavå, inuitdlo nuånårteKaiugit siv-
ssorsinardlugo uvavnukardiune ape-
ralunga Kinigagssångortikusungner-
sunga, KinersineKarmatdlo taigorne-
Kardluardlunga kommunerådimut i-
serpunga. taimanernit ukiorpålugssuit
John nøegniugaluaK suleKatigåra ili-
niartigivdluardlugo, angussuaruna.
atautsimineK pingårtOK
— kingorna åma landsrådimut ilau-
ssortångorputit?
— dr. Laurent Christensen, kalåt-
dlinik igdlersuissoK, ukiut arfinigdlit
landsrådimut ilaussortaorérsoK 1939-
me kingorårpara. tåuna nakorsaK
landsrådimut ilaussortautitdlugo nu-
navtine tuberkulosip nungusarneKar-
nigsså sujugdlermérdlune ilungersu-
neKalersimavoK.
1940-me landsrådit mardlussut a-
tautsimordlutik katerssutencårmata
K’eKertarssuarme ilausimagama nuå-
nårutigissarpara, atautsimineK tamå-
na nunavta OKalugtuagssartåne pi-
ngårtungmat, ataricinautitutdlo issigi-
gavko Danmarkimut ilumorumaneK
taimane ugpernarsarneKarmat lands-
rådimit, nunavta inue sivnerdlugit.
sorssungnerup soraernerane rigs-
dagip autdlartitainut ilauvdlunga
landsrådimit torKagauvdlunga avalag-
punga, arfiniliuvdluta nutårsiagssanik
kigsautigissanik sarKumiussiartordlu-
ta. Kularnångitsumik taimane uvanga
ilavnit politik pivdlugo ilisimassaKar-
Kalårnerssauvunga, tugdlussutigårale
ajornartorfivtine Gert Egede OKarmat:
Feter Nielsen ivdlitdlo isumavut ilua-
mérsumik sarKumiutisavdlugit pitsau-
neruvuse, akiorniarsigik!
— tåssa taimane avalagkavit ukiut
Kavsit muluvutit?
— åp, uninarnivnut pissutigåra Kåu-
måmut 30 kr. uterfiginigssåt kigsauti-
ginginavko, påsigavko Danmarkime
såriarfigssaKarneruvdlunga, isumaKa-
ramalo pissutsit uvavnut nalei'Kune-
russut tikitdlugit.
ikiorniarneKaKaunga, Carlsbergfon-
dilo neriorssuivoK angalanigssavne
ikiorumavdlunga. tamåna inunivne
suniuteKarpoK kalåtdlit OKalugtuait
katerssorniardlugit sulilerama, Ilulf-
ssane ukivdlunga. 1952—53-ime Uper-
naviup erKåne ukivunga itsarnitsanut
tungassunik katerssuivdlunga. kater-
ssugkama inernere Kavdlunåtut atua-
gångordlutik sarKumerput taiguteKar-
dlutik „Inegpait". atuagaK tåuna ka-
låtdlisungordlugo nunavtine naKiteri-
sitsissarfiup Kanigtukut sarKumersi-
tugssauvå. imåingilaK piginåussusilig-
ssugama taima pineKartunga, ajor-
nartorsiornerale pivdlugo ikiorneKar-
simavunga.
igdluvigkame inungortoK!
— avalagsimaningne åma erKumit-
suliorneK sungiusarsimavat?
— åp, kunstakademimut, erKumit-
suliortut iliniartarfiånut piniardlunga
misiligtipunga angussivdlungalo. ukiut
pingasut iliniarfik tåuna najorpara,
legatinigdlo pigssarsigama iluaKutiga-
lugit angalasimavdlunga Parisimut
Firenzemutdlo, agsutdlume angala-
neK pigssarsivfigalugo. taimanernit
nunanut avdlanut angalassåinarpu-
nga, Skandinaviamut, Tysklandimut,
Hollandimut, Frankrigimut, Østrig-
imut, Svejtsimut, Italiamut, Græken-
landimut, Tyrkiamut, Englandimut
Jugoslaviamutdlo. angalanivkut ka-
låtdlinit nunap timåne kangujarner-
paugunarpunga.
Kujassarpunga K’aKortume nåpar-
simanivne ingminut tulugtut iliniarti-
simagama, nauk OKartoKartaraluartoK
taméko kalåtdlit saperait. angalassar-
nivne OKautsit tåuko såkugåka, tai-
maitdlungalo Kuiasutigisimavara Pa-
risime universitetime Sorbonnime tu-
lup arnap akimassup professorit ilå-
nut ilagsitingmanga onardlune: tåssa
kalåleK ikingutiga apume igdluvigka-
me inungorsimassoK!
erKumitsuliortut iliniarfiånut piga-
ma aperineKarpunga sungorniamersu-
nga, akivungalo Kalipaissungorniartu-
nga. tamarmigdle inerterpånga Kali-
paissutungoK inungutsivnik pigissa-
Karérama taimailioraluaruma pigi-
nåussusera aseruinåsagiga, periause-
ralo soraerunago ingeralatinåsagiga i-
nåssutigalugo. inåneKarpunga åssili-
ssanik KiperuissarneK iliniarKuvdlugo,
tamatumalo kingorna Kiperorsimavå-
ka ArKalup Avguvdlo encåissutig-
ssiait.
tugdlusimårutigissarpara kungikut
statsministerikutdlo tikerårneråne
Kalipagkat tunissutit suliaripalårsi-
magavkit, nuånårpungalo ministerip
Kanigtukut OKalugtungmanga Kalipa-
gara Amalienborgime kungikut iner-
ssuisa ilåne nivingassoit takusimav-
dlugo. tugpatdlernaitaoK kalåtdlinit
pissungmat igisimångingmåssuk.
Inuit-parti pissutigssaitarpoK
— politikimit tunuarnernut suna pi-
ssutauva?
— 1945-me KinersineKartugssångor-
mat tunuarnialersimavunga isuma-
Kartuarama ajukutdlunga, kåmagtor-
neKarnerale nakussagtissutigalugo
savssarKigkama sule tatigineKarnera
påsivara KinigaorKigkama. kingorna
avalagsimatitdlunga landsråde ataut-
simitugsséngormat atautsimikiarKu-
neKarpunga, uvdlormutdle 3 kr. ki-
sisa pissartagagssai'igavkit avKutånut
a kigssaKarsimångilanga, taimaing-
matdlo angajora Klaus Lynge sivni-
ssugssarissara savssartinarsimavdlu-
go. åmame tamatuma nalåne privati-
mik inunivkut pingåruteKartumik pi-
ssoKarame, kigsautigilersimagavkume
avinigssara. tamåna akerdlerineKa-
KaoK, kalåtdline ilerKungingmat, kig-
sautigineKalersimavdlune agdlåt
landsrådimit tunuarnigssara.
— sulile månamut politikimut tu-
ngassut soKutigissaråtit?
— laimdipOK. narrujumisimavunga
sume inungorsimaneK pingormat, tai-
manilume ilausimavunga akerdliu-
ssutsimilc takutitsissunut, Kularingila-
ralo tamatuma dssingajånik nausso-
Karuingnidsagpat åma akerdliussut-
simik takutitsissunut ilaujumårdlu-
nga. isumanarpunga Inuit-partiat a-
tdsavdlune pissutigssaKartoK, kalåt-
dlit akornåne soKUtigissat igdlersor-
neKarsinausorigavkit, politikikut aki-
sinauvdluartunik peKatigigfeKalerni-
kut aitsåt.
isumaKatigåra OKautigineKartarmat
åssigigsitauneK anguniartariaKartoK
iliniartitaunikut. taimaingmat isuma-
Katåungilanga kalåtdlit palasigssat
ingmikut årKigssussivfigineKardlutik
iliniartalermata, Karmavdlo pukinera
KarssutdlugulusoK atorfingmut tåssu-
nga isertineKartarmata, måssa angu-
niartariaKaraluartoK atorfik atausiu-
ssok tigusinaujumavdlugo åssiging-
mik iliniarsimanigssaK.
pisoiKat nutåtdlo akornåne
— utorKait akunermiliututut
— kalåtdlit atuagkiortuniaraluit a-
ningaussatigut såriarfigssaileKeKaut?
— OKartOKartarpoK kalåtdlit atuag-
kiortut Kavdlunåt atuagkiortut unang-
misinåungitdluinaramikik tåukunånga
mingnerussumik akigssarsissariaKar-
tut. kisiåniliuna kulturikut sujumu-
karnigssamut pingårdluinartoK nang-
mineK OKautsit atordlugit sulisinau-
nigssaK. biskop Haldor Hald nunavti-
ninerme kingornagut OKarsimavoK
ineriartornerup eKungåssuterpagssue
pissuteKarsorigine Danmarkime pi-
ssutsit nunavtinut erKuneKarsimang-
mata apencutiginago måne tugdluar-
nersut, biskorpilo OKarpoK kalåtdlit
suliniartut pingårtinerusimassariaKa-
raluartut, tåuko kalåleKatitik ilisima-
nerungmatigik.
ilagigtigut ministere Bodil Koch o-
KarpoK inusugtut angajoricårnik pissu-
Siånit avigsårpatdlårsimanerat påse-
Katiginginermik pilersitsisimassoK, u-
vangalo isumaKarpunga ineriartorneK
perKingnartumik ingerdlåsagpat ka-
låtdlit atuagkiortut kulturimigdlo su-
liaKartut angnerussumik isumavdlu-
tigssaussut. nunavtine tamatumuna
piginåussusigdlit periarfigssaileKivat-
dlåKaut, nålagauvfiup tungånit priva-
timigdlunit tamatumuna tapersersui-
ssoKångingmat. kalåtdlinuko atuag-
kiortut puigugaussut, Kanga ximag-
sauserneKartaraluaramik, månale tai-
måingilaK.
kalåtdlit aulisårtusåput piniartuv-
dlutigdlo, Kanga taima OKartoKartar-
poK, månale avdlarpagssuartigut i-
ngerdlånialigkat takutei-érpåt, ukiut
nutåt piumassåt maligdlugo inusagåi-
ne åma atuagkiorneK, ei'Kumitsulior-
neK issigingnårtitsinerdlo pingitsor-
neKarsinåungitsut, inuiaKatigit n*a-
kuvdlutik ingerdlåsagpata.
kalåtdlinuko issigingnårtitsinermik
nuånarissalerujugssuit, tamåna nu-
navtine ingerdlåneKarérsimassoK kig-
torardlugo nutåmik autdlarnineK a-
jornaKaoK, kalåtdlisut pigissavta nu-
ngutå iluvtinltOK toKuniarsinåungilar-
put, måssåkume tamatumuna nuta-
ngorsainigssamut isumagssarsisine-
KarfigssaK pigissariaKaraluarparput.
pisoricat nutåtdlo tasiortutut ataica-
tigigput. sujuaissanik kingornussa-
KarneK uvdlune nutåne patajdissutig-
ssauvoK, uvagutdlo utornartut issigi-
nercarsinaussugut, imaua suliniarsi-
naugaluarpugut kinguårit p isorxat
nutåtdlo akornåne akunermiliututut,
taimalo ikiusinaugaluardluta ilorraup
tungånut ineriartornigssamut.
Julut.
Julens melodier på lydbånd
Send en klingende julehilsen i år
— kan spilles på alle båndoptagere,
priser fra 39,— til 75,— kr. -4- 10 %>
på alle ordrer til Grønland. Skriv
efter listen over julens melodier
på lydbånd.
Arne Jensen, Box 189, Esbjerg
en god kop
frisklavet Nescafé
koster Dem mindre
end en kop varmekaffe!
- Og tænk så på forskellen:
Nescafé
er ren kaffe, fin kaffe
i noget nær luxusblanding!
De vil nyde den
- frisklavet kop efter kop...!
7