Atuagagdliutit - 24.12.1970, Síða 22
palase soraernen Elias Lauf OKaluasårtoK inunermine taki-
sume nalåutagarpagssuarme ilåinik
palase soraerneK, Elias Lauf, inuit KaKutigortumik umavdluartut ila-
gåt. må na 76-inik ukioKarpoK sulile atuartitsissardlune nålagiartitsi-
ssardlunilo. inusup tungånikatdlarame dssigingitsorpagssuarnik sang-
missaKartarsimavoK, nunavtine rådine taimatutdlo folketingime ilau-
ssortausimavdlune. Elias Lauf inugtut noKasugtutut avdlatut perug-
'“tulerame suliarpagssuaKarsimavou. nunavtine atuarfit moderniussut
sujugdlersåt Påmiune „atavarfigssuax“ titartarsimavå sananexarnig-
ssålo piviussungortitaralugo. åma nunavta folketingime sivnissoxaler-
nera ukiunik 25-nik sujorxutdlugo, sujunersutigisimagaluarpå kalåt-
dlinik rigsdagime ilaussortaxalernigsså. isumane avdlångortitsiniaxi-
ssut pivdlugit pissortanit nuånarineKartarsimångilaK autdlartitausi-
mavdlunilo, taimane nunavta „Sibiriå“nut.
atago Elias Lauf nangmineK OKa-
lugtuartilåriartigo, nangmineK o-
Karnera maligdlugo: åpakåvanra-
tut misiligtagaisa ilåinik:
— inungorpunga AKigssernia-
me, atåtaga piniartussoK tåssane.
inordlunga erniusimavunga uki-
ordlo sungitsoK anånaerutdlunga.
tåssa uvdloK måna tikitdlugo i-
muk mamaringilara, Kularnångi-
laK arnarpagssuit milugfigisima-
gavkit. AKigsserniamtpunga ar-
KaneK mardlungnik ukiOKaleme-
ra tikitdlugo. taimane tiguinagka-
mik ajoKeKarpugut, ernerpagssu-
alik igdlorujugssuarmigdlo igdlu-
lik. piniardluartorssugame pui-
sserpagssuarnik tikiussissarpoK.
atuariartortarpugut puisserpag-
ssuit naterme Karssuavdlugit, i-
ninguat ilordleK atuarfigissarav-
tigo.
atåtaga piniartorssuvoK, AKig-
sserniardlo piniagagssaligssuga-
luaK Agtumut nugkumatdlersima-
vok, ajoKimungoK iliniarfigssuar-
me illniarsimassumut atuarniåsa-
gama. ajoKe tåuna, Karl Ander-
sen ukiut mardluk atuarfigåra.
atåtaga Kutsavigissarpara Agtu-
mut nugsimangmat taimalo ilua-
mérsumik atuamigssamut peri-
arfigssaKalersisimangmanga.
nugkavta ukioK KångiutinartoK
atåtaga toKuvoK 45-inarnik ukio-
Kardlune, ilungersortarsimaner-
mitdle nungutdlardluinardlune.
taimane uvanga KajaKalerérsima-
vunga, tåssalo angajora 17-inik
ukiulik peKatigalugo ilaKUtavut
ikiortugssångorpavut.
uvanga nåparsinermut iliniar-
tungorpunga niuvertorutsime
Gerth Geislerime. orssiviup Kalia-
ne nåpartanik kiliortuerussårtar-
punga uvdlåkut arfinermit unu-
kut arfinermut, 35 øre uvdlor-
musiaralugo. ila aningaussat a-
merdlassåssusé! ilikagaKarsima-
gamame ukioK nångitsoK nåpar-
taK sujugdleK nangmineK nåpar-
para.
uvdlut ilåne ajoKerput Karl
Andersen orssivingmut iserdlune
pilerpoK: „Ausiait palasiata OKar-
figerKuvåtit piumaguvingoK ilini-
arfigssuarmut autdlarsinauvutit".
— agsut pileritsagpunga, ajoKi-
tigssåme Ilulissanit Nungme ili-
niarfigtårssuarmut nangigkiat
Agtonnikångata nuånårtunarta-
Kingmata. iliniarfigssuarmut ka-
jungilersunga tusardlune arnag-
ssara toKungajagpoK autdlarnig-
ssara artordlugo. autdlariångitsu-
ngale arnagssara tåssångåinaK u-
måminik toKuvoK. tåssalo uva-
nga Nungme iliniarfigssuarmut
autdlarpunga 1909-me.
autdlartinangauna Nuk sing-
nagtorigavko, sunauvfa erKordlu-
inardlugo. inigssipunga iliniartut
igdluånut „Avangnardlerssuar-
nik“ pissagånut. tåuna pingasu-
nik taloKarpoK. ilordleK tåssa iv-
dlernarnerpåK, tåssaniputdlo ar-
nartat. tugdliane ivdlernartumik
pissagåniput ajoKitigssat anga-
jugdlit. silardliuvordlo „tårner-
ssuaK", arsugåungitsut perdlukut
inåt. tåssunga inigssipunga. ili-
niarusungikåine akungnagtunga-
naraluaKaoK.
1915-ime iliniarfigssuarme so-
raerumérpunga iliniariartondg-
dlungalo avalagdlunga. ukiut pi-
ngasut Kångiungmata nunalipu-
nga. aussaK tamåna Kaj Birket
Smith Ausiait erKåne angalassoK
OKalugtauvfigåra. Kåumatit pi-
ngasut umiamik angalavugut Ta-
seralik anguvdlugo. ukiåkut Ilu-
lissanit Nungmukarpunga „Hans
Egede“mut ilauvdlunga. taimane
iliniartitsissut aggersitat kisiar-
tarissåt K. Røjkjær avalangmat
Styrelsimit aperineKarpunga Røj-
kjærip suliå tigusinauneriga. sa-
piukaluardlunga akuerssivunga.
suliaK artornaKaoK uvavnut, a-
jungilardle iliniartutdlo suleKati-
gigdluaravta. taimane iliniartitsi-
ssuvfigaka angajugdlit Avgo Ly-
ngep holdeKatai, åmame tåuko
poKeKigamik iliniartitsissuvfiga-
lugit nuanerput.
1920-me sapåtit akunere pinga-
sut avalagsimavunga palasingo-
riartordlunga, palasingortitauvu-
ngalo OKalugfigssuarme Holmens
Kirkerne, åipåguane ukiut 200-
ngormata nunarputdlo kungimik
tikerårneKarKårmat Nungmlpu-
nga. taimane kungigssaK måna
kungerput oKalugfingmut ericu-
para nagdliutorsiordlune nålagi-
arnerme. kingorna folketingimut
ilaussortångorama påsivara ta-
måna kungip erKaimagå.
Nungme palasiusinardlunga På-
miunut nugpunga. Påmiuninera
agsut nuånerpoK påmiormiut tug-
siatdlarKigsugamik, Anders Pe-
tersenip sungiusardluarsimaga-
migit. tåussuma autdlarnigå tai-
mailivdlunga . nangipara. erKai-
massarpara påmiormiut tusarner-
dluartumik atortaråt tugsiut „a-
tåtamut perKukit."
1927-me landsrådinut ilaussor-
tångorpunga. taimane Arsuk ma-
tussausimavoK ukiorpagssuarne
taimåisimavdlune syfilis pivdlu-
go. arsungmiut agsut kiserdlior-
Pastor emeritus Elias Lauf og hans hustru, Augusta, født Høegh.
palase soraerneK Elias Lauf nulialo Augusta, palase Anda Høeghip Katångutå.
tutut misigisimalersimaput pigi-
néussuseKaraluardlutik Ivigtunit
agtakusiomerinarmik inussute-
Kardlutik. taimaingmat lands-
rådine ilungersutigisimavara Ar-
sup angmagaunigså. Arsuk lands-
rådinut ilaussortaunerma nalåne
OKatdlisigineKalerpoK, måssalo
angmagaunigsså ilaussortauner-
ma nalåne piviussungungikaluar-
tOK kingorna ilaussortångortut i-
lungersutiga timitalerneKartipåt.
landsrådinut ilaussortångorama
pingårteKåra landsrådit OKausig-
ssaKarnerunigssåt. taimåitumik
sujunersutigåra nunavta inatsi-
ssartune, rigsdagime ilaussortaKa-
lernigsså. tamåna pivdlugo ilau-
ssortaKatika OKauseKartoKangå-
ngitdlat sujunersutigale taimane
suj uligtaissorissavta, landsfogedip
tusarumångivigpå. taimane nor-
skit puissiniat Tunup sineriåne
puisserpagssuarnik toKoraissar-
mata neKerpagssuit erKåinardlu-
git isumiusimavara kalåtdlit i-
natsissartune sivnissoKalernig-
ssåt, tamatumuna suniuteKarsi-
naunigssaK anguniardlugo. taima-
nernit ukiut 25 Kångiutut kalåt-
dlit folketingime sivnissoKaler-
mata tugdlusimårtarpunga, er-
Karsaut tamåna uvanga sarKU-
miuterKårsimagavko.
Påmiunut pivunga pitsåungit-
dluinartumik atuarfeKartut. ilu-
ngerscrnaKaoK Påmiut atuarfig-
tårtiniaravkit nunavtine atuarfit
nutåliaussut sujugdlersånik.
Grønlands Styrelsip direktøriata
Daugaard-Jensenip sujunersutiga
tusarumångivigpå. taimåitOK ma-
lartaiserdlunga migssingersersu-
mik titartaivdlunga Styrelsimut
nagsiupara, naggatåtigutdlo Dau-
gaard-Jensen OKarpoK kigsautigi-
ssara akuerineKåsassoK. tamånalo
pivoK 1926-me. ila utorKatsernar-
pordlunit.
atuarfigssaK titartarpara, init
atuarfiussut igalåve tamarmik
seKerngup tungånut sangmissu-
ngordlugit. atuarfik suvdlorssua-
KarpoK, uvfartarfeKardlune ati-
ssaiartarfeKardlunilo. kisiåne ug-
guartarpunga utorKatsiginermit
suvdlorssua taimågdlåt meterip
åipå avigdlugo silissusileravko.
atuarfiup kælderiane errorsissar-
feKarpoK, torKugagssanut ilitsi-
veKardlune, agdlagfeKardlune, sa-
nålugtarfeKardlune atuagausive-
Kardlunilo.
mérKat ikiorsiutdlugit atuar-
fiup såva nunagigsarpara silatå-
gut pinguartarfiliordlugo. kingor-
na ajoKitigssat kujåmukåt tiki-
kångamik arpaliutinåraut mérKat
eKaersårsinåussutsimingnik tå-
kordleriartordlugit.
tåssa tåuna „atavarfigssuaK11.
kisiåne åma KuianartoKarpoK, tå-
ssa åma åssilialersornera nutå-
liauvatdlåKingmat igpigineKara-
me. Ulusiåt OKarame: sunauna
atuarfik taima toringitsigissunik
åssilialik, umassut åssinginainik".
tamåna Ulusiåp ajuatdlautigisi-
mavå, ajungitsuvngOK åssinginik
åssiliaKåsagaluarmat. kisiånime
åma åssilissat ajungitsup åssinga-
nik ilaKaraluarput.
landsrådine sujunersutigissar-
tagkåka suliniarneralo nutåjuvat-
dlårsimaKinermata Kinigauvfik
nåriångitsoK Upernavingmut aut-
dlartitauvunga, aperineKarnanga-
lunit. Upernavik taimane nikana-
KaoK, Sibiriatutdle autdlartitsi-
ssarfiuvdlune. sumik ilorrisimår-
nartoKångilaK piniagagssarigsor-
ssuvdlunile. nuliara Augusta ag-
sut nersunarpoK, tåuname KaKo'r-
tormiugame taima avangnarpa-
sigtigissumut nugkavta. tåvani-
miunitdle ilagsivdluarneKaKau-
gut. inuimiukua inugsiamersut
ilagkuminartut.
1931-mingånit 1937-mut Uper-
navingmipugut. tauva K’aKortu-
mut nugpugut tåssanitdlutalo
1940 tikitdlugo. tauva perKune-
Karpugut Angmagssalingmut nu-
sassugut autdlarpugutdlo 1940-
me upernåkut. kajumigpiångika-
luardluta autdlarpugut „Søkon-
gen“imik. sikorssuarsioKaugut, si-
koKangårmat ajårdlugit, asulume
åma umiarssuåraK usilersorsima-
gamiko Kåvanut agdlåt. inéraka-
singme igavfiata kigdlingane ine-
Karpugut taKUSsat akornåne.
Torssukåtåkut nerukineratigut si-
kut anitdlåupåtigut. tauva ingiu-
ligssuaK tikiparput. nunap isuata
avatåne anorerssuarmit tigsu-
karpugut soriarsinaunata imap
sorssugfiussup ereånguane. aut-
dlartinatauna tusarigput Tunup
sineriåta avatå tuluit Kaertartu-
lersorsimagåt. uvdlut ancanigdlit
apuniaussårpugut. tikikavta sapå-
tip akunera KångiutinartoK ang-
magssalingmiut ilåta KaertartoK
navssårå sikut akornåne.
ukiut tatdlimat Angmagssaling-
mlpugut amerikamiut pilersor-
dluarneKaKaluta, agsut pissår-
dluta. Danmarkimitdle pissartag-
kavut mardluk maKaissivavut:
tåssa amerikamiut igfiagssautåt
kalkeKånginame. taimaingmat
mérKat angmagssagtortitardlugit-
dlo issartagkanik kalkitortitarpa-
vut. åma kartoflit nutåt amigau-
tigåvut, amerikamiut taimågdlåt
panersigkanik kartofliuteKara-
mik. taimaitdlune Augusta nåpar-
simalermat Ikagtimut amerika-
miut såkutoKarfiånut atautsiml-
kiardlunga amerikamiut aperåka
panertungitsunik kartofliuteKar-
nersut. tunilårmånga imågdlåt
nuliavnut angerdlåupåka.
Angmagssalingmlnerput nuåna-
reKårput, måssa Kitånut Dan-
markimutdlo atåssuteKångitdlui-
nangajagkaluardluta. taimane Ka-
KutigorssuåinaK agdlagkanik ting-
missartumit nåkartitsissoKartar-
poK. nunavta radiua tusångisåi-
nangajagparput, avingarusima-
nerdlo misingnaKaoK. taimåikalu-
artoK nikatdlungaussåinångilagut.
upernåt tamaisa „K’ingertivaK“
pulassarpugut eKatdliardluta,
tåuna eKaloKarfiligssugame.
1945-me tusarpugut Ausiangnut
nusassugut, tåvanlpugutdlo 1957-
ip tungånut. Frederik Lynge to-
Kungmat sivnissugssauvfigigavko
folketingimut ilaussortångorpu-
nga avalagsimavugutdlo 1961 ti-
kitdlugo, kisiåne aussékut Kini-
gauvfiga angatdlavigissardlugo.
politikimit tunuamivnut pissuti-
gåra soraerningunginivne ukiut
kingugdlit sisamat palasitut su-
liavnut atorniaravkit.
tauva Agdluitsup-påne palasi-
ngorpunga, kigsautigigavko Ag-
dluitsup palaseKarfiata nungne-
Karnigsså Agdluitsup-pånut.
1962-ime visitatsprovstimut ator-
finigtineKarpunga tåuna atorfi-
galugo soraerningornerma tu-
ngånut. soraerningorama K’aKor-
tumut pivugut, nuliara Ausiang-
nlkusungnerugaluartoK, ajungine-
rutileravtigo utorealivdlune issai-
sangnerulårtumlnigssaK.
åpakåvarKatut misiligtagkat a-
merdlagaluaKaut måna ukiut 48
åiparigpugut. inunerput ajungit-
sumit ingerdlatineKarsimavoK.
kingorna erKarsautigigångavko
ukississarpunga Kujavdlungalo.
Julut.
MAMARTAK'AOK’
fima pfirtugkat llulnc mfirKanut
frimærklnik navssågssaKarpoK
— EN NYDELSE
og der er Indlagt frimærker til
børnene 1 pakken
TELEFONER CENTRAL 11116 - 6261
KRONPRINSESSEGADE 36 • KØBENHAVN K
23