Fróðskaparrit - 01.01.1961, Qupperneq 122

Fróðskaparrit - 01.01.1961, Qupperneq 122
128 Óðalsrætturin í Føroyum Okkurt um eitt ár eftir tað, at Chr. Ludvig Tilliscii var vorðin amtmaður, bað hann í skrivi av 5. juli 1826 (E—624) sorinskrivaran og landfútan um teirra álit um, hvussu rúmar ræsur fyriskipanin av 1811 skuldi fáa í Føroyum. Tá ið Tillisch hevði fingið hesi álit í hendi tilráddi hann í skrivi av 16. december 1826 (E. nr. 776) til kanselliið, í fyrsta lagi, at allur óðalsrættur í Føroyum varð avtikin og í øðrum lagi, at fyriskipanin av 5. apríl 1811 skuldi fáa gildi, kortini soleiðis »at ingen Jordlod, som var mindre end en halv Mark Jord skulde være Gjenstand for Indløsning«. Sum tað fer at vísa seg var Tillisch ikki væl í øgn við óðals* rættin, sum ikki er so løgið, tá ið óðalsrætturin í hesi tíð hevði fáar menn sum vardu hansara søk í Danmørk. Ser* liga Anders Sandøe Ørsted var hansara svorni mótstøðu* maður. Hann hevði í eini grein í Nyt juridisk Arkiv 26. Bd. (1819) harðliga funnist at óðalsrættinum, sum eftir hansara uppfatan hevði »overlevet den tid, hvori den tjente til at befæste frihed og ejendom«, og nú »standsede ager* dyrkningens fremskridt« og gav »egennytte, rænker og usamdrægtighed rig næring« (cit. eftir Skeie s. 29). Ørsted virkaði í mong ár sum løgfrøðiligur leiðbeinari, so tað er ikki óhugsandi, at Tillisch, sum í árunum 1816—20 læs løgfrøði, er vorðin ávirkaður av hansara sjónarmiðum. Ið hvussu so er hava Tillisch og Ørsted somu áskoðan. Hann byrjar sítt omanfyri nevnda skriv frá 16. december 1826 soleiðis: »Det er formeentlig en aldeles afgjort Sag, at den paa Færøe efter Norske Lov og Forordningen af 14. juni 1771 gjældende Odelsret for- anlediger de fleste og største Stridigheder mellem Indbyggerne, og det uden i andre Henseender at være Landet til Nytte«. Men kancelliið, har Ørsted annars hevði havt sæti sum tilnevndur síðan 1813, og hvørs forseti var P. C. Stemann, morbróður Tillisch, ið hevði sitið frá 22. januar 1827, vildi ikki fylgja tilmælið um at avtaka óðalsrættin og ynskti sær at fáa gjøllari frágreiðing um, hví í øðrum lagi uppskotið
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.