Atuagagdliutit - 15.12.1955, Side 13

politeKalmgikatdlarmat
(Alaskamit OKcilugpalaK, Peter Freuchenimit)
— tåssame, inatsisit ilerKorigsår-
nerdlo sorpagssuarne pigalugit aju-
ngitdlat. Kangårssuk inungorfigalu-
gulo najugariuarsimavara, månalo
utornalisimavunga, erKaimavdluaKå-
rale KanoK inusimagaluartugut ajo-
iccrsuissut maunga tikiutingikatdlar-
mata. eskimut kangårssungmiut ta-
marmik inungnut avdlahut ersiuar-
dlutik iniiput. taimåitumik eKimag-
dluta inulersimavugut akerKat sukut-
dlunit såssusinaungmatigut.
alåtama anånaga KeKertamit unga-
sigsorssuarmitumit liguarsimavå, inu-
ngorfingminigdlo anånap OKalugtu-
tåinarpåtigut. auverpagssuaKarsima-
vok ugssoKaKalunilo, Keicertanilo
tingmissat ineKarfeKarput taimåitu-
migdlo teriangniarpagssuaKardlutig-
taoK, amilo arfangnianut akigissarsi-
mavait. taimailivdlutik savingnik så-
kunigdlo avdianik pissariaKartita-
mingnik pigssarsissarsimåput.
atåtagale tåssa måne Kap Prince
of WalesimiuvoK, sordlume nunarput
KaKortut taima taissaråt, uvangalo
angisorssuångorérsunga. atuarfik su-
jugdleK autdlartipoK. ajoaersuissoK
Thorntonimik ateKarpoK, taiuminae-
Kingmåtdle ajoidmik taiginartarpar-
put. taimanime orKavut sule ivsuling-
neK sapermata tulugtut OKalugsinau-
simångilagut. ajoidp atuarfingme atu-
arnermik iliniartilermatigut tamaviv-
ta piumassaKaugut atuagagssaningme
arfangnianit pissagkavtine åssilissa-
nik takussåinaravta atånilo agdlang-
nere ilisimarusoicigavtigik.
ajoiie agsut inugsiarnersuvoK, su-
lile taimane ilikarsimångilarput ame-
rikamiut periausé erKumitsut tå-
ssaungmata iliniarsimassait. tamåna
angutit atausiåkåt ajussuseringilåt
imalunit kukuneringilåt. amerika-
miut-uko kisimik inungnik periausi-
nigdlo ilisarssisavdlutik sianissusiat
namånginartoK.
atuartalersut ilarpagssuisa sivitsu-
ngitsoK Katsupåt eruaimassagssat
amerdlavatdlåidngmata naKinerpag-
ssuitdlo ingmingnut katiguneKardlu-
tik oKausingortugssat tamaisa ilisi-
maniåsavdlugit ajornarpatdlåKing-
mat.
angutit inusugtut mardluk AmaroK
Ululigdlo Kiningåssutsimikut malar-
taitsunermikutdlo ilisimassåuput. ilu-
gissait tusåmassåuput kangårssung-
miut atausiaratik ikiortarsimagami-
ddk eskimunut KeKertane ungasigsu-
nitunut agdlåme imap igdluatungåni-
tunut — amerikamiut Asiamik tai-
ssartagånltunut — sorssugtarnerine.
AmaroK Ululigdlo atuvfareKaut erKai-
matdlarKCKigamik, akugtungitsunig-
dle uvdlorpagssuit atuariartorneK
ajorput nauk piniariångikaluardlutik
atuariartornigssamingnut akornutigi-
sinaussamingnik.
tauvale tåkuteriatårKigput, ajoidv-
dlo navérpai perKuteicaratik atuariai--
torsimångingmata. Amaraup igdlau-
tigå atuarnigssamingnutdlo pileriung-
naersimagaluarnerardlutik. ajoKivdle
akivå piniarnigssamingnik pernutig-
ssaKartinatik sapingisamik aggerta-
riaKartut.
taima pingmatik tamarmik mar-
dluvdlutik kamasaut, ajoKivdlo nulia
tiguaruinavdlugo isumalioraluardlu-
tik taimailiornigssartik sapiserneru-
vatdlåsangatilerpåt arnaungmat Ka-
KortoK, nunaKarfingmiutdlo KaKortu-
nit tamanit sorssugfigineiialersi-
naungmata taimalo umiarssuarnik
Kap Prince of Walesimut tikiutoKå-
saeiiinangmat.
ajoKivdle navårmatik ilaginaruma-
nago aulajangivigsimåput, atcaguanilo
uniikut igdluata erivånc issertordlutik
alapernaerssuilerpul. tårsilermat ni-
viarsiaK igdlumit anivoK kungmit
imertarniardlune. inusugtoralångu-
vok tamåkingnik iliarssuk Kanigissa-
KångitsoK. ukiungmat angalassunit
KimangneKarsimavoK nerissagssaivå-
nginamik avKutdlugpatdlåidngmal-
dlo. angutip najugåta oKautigisimavå
ajoKutaunera ikiortauneranit angne-
rulermat Kangårssungmit Ivotzebue-
mukartarnermingne ilagissariaerukå-
tik.
kångnermit issimitdlo ajupalålivig-
simassoK ajoi<ip ardlalingnik idmug-
scKateKardlune angalaortitdlune nav-
ssårisimavå igdluminutdlo angerdlåu-
simavdlugo, kingornalo nerivdluarta-
lerdlunilo pitsaussunik atissaKalera-
me nakiissagsimavoK amerikamiunut-
dlo låukuniinga mardlungnut ikior-
tauvdlualerdlune oKausé ernlnaic ili-
karamigit nugterissuvfigisinaulerdlu-
gitdlo.
Kåtanik igdlugtordlune aningmat
AmarKup Ululiuvdlo pigsigfigåt pav-
fisigutdlo igdlugtut tiguvdlugo arpa-
liutilerdlugo. niviarsiaK nuliarsarfigi-
tildlune KimarngutilerKårsorigaluar-
poK, mardluneratdle pileriaramiuk
suaortalerpoK: „kia ardlavse? kia ar-
dlavse?“ igdlutdle Kimuåinardlugit
arpaliutuåinarmåne nivdlialerpoic.
Karnatigutdle patitdlugo Karnalo ivig-
kanik kivfiardlugo Kimarngutinar-
påt Kårusuk inuit kujatånit aggersut
apusinautinatik unuivfigissartagåt ti-
kitserdlugo. tåssane uvdlut ardlagdlit
najugaKaKatigåt nerisisanago anger-
dlarKunagulo.
unuat ilåne sinilermata makipoK.
angutit inusugtut ilane Karusup sira-
tåne nerissagssanik torivorsissut ta-
kusimavai. kågtorujugssuvoK. arpale-
riarame imerusugtorujugssuångor-
poK kunguamutdlo sigssamut kugtu-
mut putdlune imerdlune. pungatit-
dlune ilame malerssorpaluleråne tu-
såvai, nalungilålo idmarratigisinau-
nagit. agsorssuaK unatarpåt, icåru-
sungmutdlo orKukamiko tamataerutl-
vigdlugo atissaiarpåt ivigkanilo ku-
tcrssordlugit atdleicutaralugit sinigfi-
gissagkamingnc nalatlnardlugo.
méråluit niviarsiaK unatartitdlune
nivdliassoK tusarsimavåt, Kårusung-
milo tåssane ajoKimit piniar-
tunitdlo ardlalingnit nanineKarput.
ajoKip sukangnerdlune nukagpissat
oKalugfigai navsuiautdlugitdlo pisi-
massoK tamåna nangmineK nunamine
pisimagaluarpat politinit igdlumut
tårtumut seivinermik takuvfiungitsu-
mut KimarKussåungitsumutdlo par-
naeruneKåsagaluartut. AmaroK Ululig-
dlo akiukumagdlerdlutik akiput nu-
name tåssane sångitsut kisimik pit-
dlarneKartartut. —• angutit niviarsiap
atissai nanivdlugit atugkersortipåt
angerdlautdlugulo.
Amareup Ululiuvdlo KanoK ilior-
nermik kingunigssainut ersinginer-
tik tåkordliukumagdlerpåt. nunarKa-
timik ilait OKarfigait eskimut nuna-
gingmåssuk, angutivdlo KaKortup ni-
viarsiaK igdluminut tigusimagå måssa
nuliaKaraluardlune, taimåitumigdlo
erKortumik pinerinaussoK nunarKa-
taisa niviarsiaK ulerlitdlugo tigusag-
påssuk. akerdlilersuiumanertigdlo
nivtarumavdlugo aicaguane atuariar-
torput sordlume sumik pissoKarsi-
mångitsoK, inigissartagkamingnutdlo
ingiput.
ajoice igdlumut eskimunik atuartit-
sivigissartagkaminut iserame tåuko
mardluk takuvdlugit kamagtorujug-
ssuvok oicardlunilo kinalunit atuar-
nermik iliniartikumanago tåuko mar-
dluk isersimatitdlugit. matulo tikuar-
på anerKuvdlugit sivitsorpatdlo ait-
såt tigoridgsinaujumårine OKardlune.
*
mardluvdlutik amput, malugerér-
dlugule eskimut tamarmik mamiaga-
lutik issigigåtik ardlagdlitdlo OKau-
seKarfigigåtik narrujumissutigissa-
mingnik. tauva ajoKe navianåssutsi-
mingnik takutikumagdlerpåt. aKagua-
ne uniikut tårsingmat igdluanukar-
put anei’Kuvdlugulo. autdlaisitik tigu-
miardlugit utarnivåt, aningmatdlo
atautsikordlutik igssupåt toKutdlugu-
lo oKariarsinåungitsordlunit. igerpat-
dlangmit inuit arpåinaK aggidput,
nulialo anivdlune nipitumik nivdlia-
vok. Amarnup Ululiuvdlo angutit ka-
magdlutik oKatdlitut tusåvait, ing-
mingnutdlo OKalutut ajoite atarKiniar-
dlugo måna nangmingneK nunaming-
ne polititut iliorniaramik sordlo nu-
nåne taimåitoKartoK.
taimaingmat Kimågunik pitsaune-
rutilerpåt Kårusuvdlo niviarsiaK pi-
ngajoralugo najugarisimassamik tu-
ngånut arpalerdlutik. apukamik isu-
maliorput ungasigalugo malerssorna-
viangikåtik, aKago Kaugpatdlo ajoKip
tOKunera nåmaglnalerumåråt akiniu-
kumajungnaerumardlugulo.
angutildle ivko inusugtut mardluk
påsingilåt uvdlut nutåt Alaskamut
nagdliutilersimangmata. angutit Ka-
Kortut ima iliniarterersimatigåtigut
atandniardlugit politit iliorumanig-
ssåtut iliorumagdlersitdluta, angutit-
dlo ikingitsut autdlaisersordlutik
inuartunik malerssuiartordlutik aut-
dlarput.
sordlo oicarérsunga nukagpiararu-
jugssuåinauvunga, pissugssamigdle
takujumagdlerdlunga malingnaivu-
nga. ulingangmat Kårusuk ungasinår-
naKaoK, nunguardlume avarKuneK sa-
peravtigo. taikungale pigavta Kåru-
sungmitut tusarpåtigut, Amarordlo
arpagdlune anivoic sussoKarneranik
påsiniaissoK. atåtama suaortut ilagai
måna toKiisassoK ajoicersuissorput
ajungitsoK inuartarisimangmago nu-
tialo uvigdlarningortlsimavdlugo.
tauva AmaroK KimalerpoK, angutildle
ilåta igssupå, erKormanilo uplpoK,
Kugtoråta saorna aKerdlup napisimav-
dlugo. avdlatdlo tikivigdlugo nangi-
påt toKutdlugulo.
tauva Karusup tungånukarKilerput,
Ululigdlo anigaluarame KimåriarneK
saperpoK Karusup angmårna angutit
igdlugigsimangmåssuk igeriarnigssa-
mingnut piarérdlutik.
„uvangåtaoK toKuniarpisinga?“
oicarpoK, angutitdlo akivat OKardlu-
tik: „åp, toKusautit!" Ululik tauva
oivarpoK akuerissariaKaråine ilissi-
ssarfingmukarkuvdlune ilivigsse Ki-
mångisåinagagsse nangmineK Kineru-
mavdlugo. angutit ilaisa akivåt tai-
mailiorumanera akuerineKåsassoic,
tauvalo tamarmik nunanarfiup tungå-
nut autdlarput Kagtunermut iliveiiar-
fiussumut. tåssane Ululik ilivigssar-
Kiginerussaminik ujaissitsiarpoK tau-
valo siåvigdlune natdlardlune, OKar-
dlunile ujarKat Katiggaminut ånernar-
nerardlugit. tauva ujarKat ivssutdlo
ivigagdlit pialerpai nalerKutumik
natdlavigssanarumavdlune. ujaricat-
dle ingigisut nuiuåinarput, oKartuar-
pordlo tåukutaoK pérumavdlugit. su-
lingåtsiarérdlune angutit oKarfigai
imerusuleKalune imertilårKuvdlunilo.
angutit tauva tamåna OKalokatiglssu-
tigitsiarpåt, ilåtalo nalunaiåupai ajo-
Kersuissortik mana toKussoK oKarsi-
massoK angut Jisusemik atilik toiiu-
tagssauvdlune såningassulingmut ki-
kiagtorneKarsimassoK imersinautine-
KarsimassoK pissutigssaKångingmat
toKumik pitdlagaunigssåta saniatigut
imerusungnermigtaoK pitdlåsavdlugo.
tauva tamåkerdlutik kungmut ater-
put, Ululigdlo putdlune imilerpoK.
saniane KeKardlunga imerusungner-
ssua tupigusutigåra — imertorujug-
ssungmåme. tauva nikuipoK Kagtu-
nermutdlo ilississarfingmukarKigdlu-
ne, ujanianigdlo piaeruilerdlune. nå-
magilersimagamiugdlo kisame ilivig-
ssaminut natdlarpoK onardlunilo:
„(inuneiv) inernarujoK". tatdliminig-
dlo igdlugtut niariie uligpå igitugssaK
takujumanago. angutitdle erKånltut
ilaisa suaorpåt tatdline pérKuvdlugit
taimåingigpat Karaså erKoruminåi-
sangmat. tauva tatdline pérpai, tai-
maileriaramile pujortåune tupatdlo
kaussarfingminit ånnipai ilivigssami-
lo sanianut ilivdlugit oKauseKaranile.
natdlarnigpordlo inussaminigdlo
mardluinarnik issine matuvdlugit.
tauvalo angutit autdlaivåt.
tåssame, eskimutoKåinånguvunga,
tamatumale kingorna ilikarsimavara
KaiioK politit inuit pinerdlugsimassut
nunaivarfingmingnutdlo navianartut
angumukåutarait tåussumalo aulaja-
ngertarå KanoK pineKåsassut.
taimanile tamåna naluvarput. atå-
tama piniartoKataisalo kigsautiginar-
påt ajoitersuissoK KaKortoK toKusima-
ssoic atarivinartikumavdlugo, politit-
dlo taimaitiusangatitdlugit issuarniåi-
narpait. erKartussissorme politinit
sule KutdliusimånguatsiartoK tusarsi-
månginarpåt.-----------måna ilikarsi-
mavarput, åmame Alaskame angutit
KaKortut amerdlingårmata eskimut
ikingneralanguångorput. månalo inu-
nerput angutinit KaKortunit ilikag-
kavtitut ingerdlåparput nuånårutiga-
lugulo. fnugt. U. Kr.)
13