Atuagagdliutit - 15.12.1955, Blaðsíða 23
orpiliagssaK —
(H. C. Andersenip oKalugtualiaisa ilåt; nugt. Kr. Geisler)
orpigpagssuarnlpoK orpiliagssaK
kussanavigsoK. inigssitdluarsima-
KaoK. KaumaneK silåinardlo nåmag-
tut pisinauvai, erKånilo orpenater-
pagssue avdlat, orpiliagssat sagdlilig-
kiagssatdlo, orpiliagssamit' angneru-
ssut nausimåput. orpiliagssångup av-
dla erKarsautigingilå agdliartornig-
ssane kisiat. KaumaneK silåinarigsor-
dlo encarsautigingitdluinarpai. nau-
ssorigsaissutdluinme mérartait orpig-
pagssuarne nuniangniardlutik anga-
laortut soKutigingitsutut ipai. mérKat
orpingup kigdlinganut ingeriardlutik
ingmingnut OKalutileraraut: „ila una
orpiliagssånguaK kussanangårame."
orpiliagssavdle tamåna tusarumångi-
lålunit.
ukioK Kångiungmat orpiliagsså-
ngup timitå tangnerulersimavoK, uki-
ordlo atauseic Kångiuteradngmat tang-
nerulerKigsimavdlune. orpiliagssav-
me ukiue tiinitåta pilutamit pilutamut
nauneranit takuneK ajornartångit-
diat taimalo Kavsinik ukioKartoK ta-
kuneK ajornartarane.
„orpigtut avdlatut agtigigaluaruma-
toic,“ orpiliagssaK anersårulugpoK,
„tauva avaleKutika sumorssuaK siår-
sinåusaggluarpåka nuvningånitdlo
silarssuaK avativnltoK Kimerdlorsi-
nåusagaluardlugo. tingmissat avale-
Kutivne uvdluliortåsagaluarput, anor-
dlerångatdlo orpit avdlat åssigalugit
atarKinarpalugtumik sikissårtåsaga-
luarpunga.“
orpiliagssåricap seKernup idngor-
nera, tingmissat nuissatdlunime aug-
palugtut uvdlakut unukutdlo Kula-
ngiuaissigissartagkane nuånårutigi-
lersinåungilai.
ukiorångat aputivdlo Kaugdlorig-
sup orpiliagssap atå idpigtut oKor-
tutut Kaugdloringmik Kåligtut iliv-
dlune Kagdlerångago ukaleic aggera-
raofc orpiliagssårardlo KulåutaKåtår-
dlugo pigsigalersardlune. ila kamang-
nartaraluåssusia. ukiutdle mardluk
Kångiungmata pingajuatdlume aut-
dlartingmat orpiliagssaK ima agtigi-
lersimavoK ukatdlip Kumul_ pigsigsi-
naujungnaersimavdlugo kåvilukågi-
nartariaKalersimavdlugule. — ilame
agdliartordlune utorKaliartordlunilo
nuånissusia, taima orpiliagssaK isu-
maliorpoK.
ukiat tamaisa orpingnik kivdlui-
ssartut /aggertarput orpiliagssatdlo
angnerssaisa ilait upikåtilersardlugit.
ukiut tamaisa taimailiortarput. orpi-
liagssat agdlilåverérsimassut tamatu-
muna ånilangatilåvigsortarput, orpig-
ssuime pissorpalugtorssuvdlutik liu-
namut erKamingnitumut upikåssar-
mata. upikåteriardlugit avaleKutaia-
lerarait, avaleKutaerukångamigdlo
ilisarnarungnaivigsarput. tauva ica-
mutinut histinik uniartilingnut ig-
ssorariardlugit orpigpagssuarnit aut-
dlarutarait.
sumungnåitarait-uko ? Kanordluko
iliortarait?
upernardlune tulugarnat ungassor-
ssuitdlo tåkungmata orpiliagssap ape-
rilerpai:
„sumungnåikait naluvisigik? avKU-
tåne nåpingilisigik?"
tulugarnat sumigdlunit sianigissa-
Kångitdlat, ungassorssuardle erKar-
sarpaloKalune niarKuminik sikissar-
poK oKardlunilo: „isumaitarpunga ta-
kuvdlugit. Egivtinimit tingmivdlunga
imaK Karssutdlugo aggerama avitutå-
ne umiarssuit liutårpagssuit napipå-
ka. umiarssuit nåparutigigsåkaut,
OKarsinausoringajagpungalo nåparu-
laisa orpiliagssarsungningnerat nai-
sinauvdlugo. agsut inuvdluarKutisa-
vavkit. nåpåreKaut, nåpåreKaut.
„å imaK Karssutdlugo tingmisinau-
galuarumatoK. imaK tåuna KanoK-una
itoK, sunalo åssiga?“ . .
„navsuiarniåsagaluaruvko sivisu-
vatdlasaKaoK," ungassorssuaK OKar-
poiv idmagutdlunilo. u
„inusungnerit nuånårutiginiaruk,
seKernup Kinguai OKarput. „agdliar-
tordluarnerit inusugtututdlo inunerit
nuånårutiginiåkit.“
anorivdlo orpik kunigpå, kanerne-
ruvdlo Kissatigå. orpiliagssavdle på-
singitdluinarpai.
jutdlilerangat orpiliagssat inusug-
tunguit, ilame orpiliagssamit nang-
minermit angnerungitsut utorKaune-
rungitsutdlo upikåtitarpait erngerdlu-
gitdlo pilutait atatitdlugit Kamutinut
ikivdlugit autdlarutardlugit.
„sumungnåutarait-uko?“ orpiliag-
ssaK aperivoK. „ilame uvavnit ang-
nerungitdlat agdlame ilait uvavnit
mingneruput. sormiuko avalenutait
atatitarait?“
„nalungilarput, nalungilarput,“
tingmiårKat Kardlorput, „igdloKar-
fingmikavta igdluvdlo igalåvisigut
ilungmut itsuartordluta. nalujung-
naerpavut sumukåutarait. takusaga-
luarpat, igdlorssuarmut kussanartor-
ssuarmut pissutarpait. igalåtigut i-
lungmut itsuartoravta takuvarput or-
piliagssaK inime kissartume pinersu-
nik sordlo ipilinik kultitigkanik, igut-
sait tungusungnitsutåinik kågilianik,
pingussanik kussanarlorpagssuarnik
avdlarpagssuarnigdlo amalo naneru-
terpagssuarnik pinersaråt."
„tauvalo —orpiliagssaK alaper-
nailersoK aperivoK avaleKutinilo iv-
sugtutdlugit. „tauvalo KanoK pisso-
Karpa?“
„angnerussumik takussaKångilagut.
kussanåssusiale naleKångilaic.“
„avKut tåuna avKutigerusungnaK,“
orpiliagssaK KimagtarpoK. „avKiime
tåuna atusagaluaruvko imåkornigssa-
mit ajunginipilorujugssusagaluarpoK.
kipisåumingårama. sunauna kipitsa-
tigigiga, jutdle? måname ima agtigi-
lersimavunga orpiliagssat ukioK ki-
ngugdleK mangånit autdlaruneKartut
angerKatigilersimavdlugit. å, Kimug-
siuneKarsinaugaluarumatoK. inerssu-
arme pinersarneKarsinaugaluaruma-
toK. sulile angnerussumik kigsautigi-
ssaiiarpunga. sunauvale? å, erineKau-
nga, naluvarale suna taimarssuaK eri-
nisfitigalugo."
„nuånårutiginiartigut," seivineK si-
låinardlo OKarput. „silåinarigsume
inusuglunerit nuånårutiginiaruk.“
orpiliagssardle nuånalersinåungi-
laK. agdliartuinarpoK. ukioK aussar-
dlo Korsuvfigalugit atorpai. inuit or-
piliagssamik takungnigtut oKararaut:
„orpiliagssaK kussanangårame!
jutdlilermat orpiliagssanit tamamt
sujugdliutdlugo kipineKarpoK. pateru-
ngarmåne nivdlerdlune nunamut upi-
poK. åniaralugtuinardlune ilisima-
jungnaerpoK. nunale naorKårfigisima-
ssaK Kimalisavdlugo erKarsauteKarna-
raluåssusia. KularnaKaorme orpit
ikingutiginerussane avdlat takorKisa-
nerai. autdlalerneK nuånersuinåungi-
laK.
II.
orpiliagssaK aitsat ilisimarpoK lg-
dlorssuarmut perérsimavdlutik, orpit
avdlat peKatigalugit Kamutinit morar-
neKardlutik. angutitdlo ilåt oKarpat-
dlagtoK tusarpa: „kåkak kussanar-
mat, avdlamik taima kussanartigissu-
mik pigssaKångilagut.“
mån^ kivfat mardluk åssuataKalu-
tik aggerput inimutdlo angisumut
alianaeKissumutdlo erKutdlugo. åssili-
ssat Kalipagkat igkame nivingåput,
kissarssutivdlo erKåne naussulivit ki-
niserit sanåve liviussanik pinersår-
Kutigdlit iput. ukamartunik igsiave-
KarpoK silikinigdlo Kagdlersugkanik
nalaussårfeKardlune nerrivigsstivdlo
Kåva atuagkanik åssiliartalingnik pi-
nguarpagssuarnigdlo — merKat OKau-
siat maligdlugo — mingnerpåmik
rigsdalerinik (1 rigsdaler = 2 kro-
ner) tusintit nalinginik akilingnik
ulivkårdlune. orpiliagssaK nåpartap
kuartianik sioricanik imersimassumik
torKavilerneKardlune nåparneKarpoK.
torKaviale nåpartap kiparinerå taku-
neK ajornaKaoK naterssuarme agdla-
palålingme ånoråmin.ermik Korsung-
mik nimersimagame. orpiliagssaK
ulikusfilivigpoK. KanoK-una pissoKara-
lugtuaiiå! kivfat niviarsiatdlo piner-
sarpåt. Kagssutaussat påpiaranik ag-
dlalingnik Kiortagkanik sanåt avale-
Kutainit nivingåtiterpait. Kagssutau-
ssat tamarmik mamartukujungnik i-
maKarput. ipilit kfdtiussåt KåKortari-
ssatdlo orpingme nivingåput sordlu-
me tåssa orpingme nangminerme
nauginarsimassut. naneruterKat aug-
palugtut KaKortutdlo huntritigdlit ar-
dlagdlit nivingåtiterneKarput. inu-
ssat — inungangåramik sordlume
OKariåinåsassut — orpingme tamane
tamåne nivingåput igsakajårdlutig-
dlo. orpiliagssavdlo norpiånut uvdlo-
riaussaK kultiussartigaK ikupåt. ku-
ssanaKaoK, ilame naligssaKarane ku-
ssanartorssuvoK.
„unungmut," taima tamarmik oKar-
tarput, „unungmut aitsat iluamik Kåu-
missåsaugut."
„å,“ orpiliaK isumaliorpoK, „linu-
patdlåinarniardlitoK. erninaK nane-
rutit ikinarsinaugaluarunikitoK. Ka-
nordlime pissoKåsaKå. orpit orpig-
pagssuarnit takujartordlunga aggisa-
nerput. tåssa taima pinersauteKar-
tuardlunga ukioK aussardlo nåsaner-
dlugit?“
pissugssanik erininermit orpiliag-
ssaK patingussorujugssuångorpoK. pa-
tingunerdlo orpingmut ima ajorti-
gaoK sordlo inuit kiguserigångamik
åniartaidssut.
mana nanerutit ikiterpait. ila kussa-
nåssusia. orpik tupigutsagdlune sa-
jugpitdlangårmat orpiup ilåne ikuat-
dlagtoKaleraluarpoK. kåkåk orpiliag-
ssarsungne tipigingmat.
„erKanaralugtuaK,“ niviarsiat niv-
dlerput tuaviordlutigdlo ikuatdlalera-
luaK Kamigdlugo.
mana orpiliagssap sajoi’KingneK
merserilerpå. taimailiusagaluarunilo
pinersautitsiarssuarme ajortinigssai
eritaineK sapivigpai. — taima isuma-
liuleriånguatdlartoK matorssuit ig-
dlersartut sanimut igdlersineKarput
mérarpagssuitdlo arpaliutinaK isåler-
dlutik, arpaliutingåramik sordlume
orpiliagssaK upitinåsagåt. utorKartait
kingugdliuput erKarsarpalugtumigdlo
pisugdlutik. merKat nipangitsiarput,
— sivikitsuinarmigdle. tauva nuåna-
terKigtorssuångorput sapingisaming-
nigdlo nipiliulerdlutik. orpiliaK kå-
vipåt tunissutisiortordlutigdlo tuni-
ssutisiatigdlo puiardlugit.
„KanoK-uko iliortut," orpiliagssaK
isumaliorpoK. „Kanon pissoivaralug-
tuarpa?" naneruterKat nungutdlulik
ikumåput, nungulernerilo ilutigalugit
lvamerarpait. tauva mérKat akuerine-
Karput orpik piaivfigisinaugåt. pag-
gatingåramik tornavia Kajangnarne-
rusimagaluarpat uvdloriartålo Kilå-
mut aulajangersimångikaluarpat upi-
tisimåsagaluarpåt.
iin.iivciL LLinissutisiatik or-
piliap ereåne pinguarilerpait. orpi-
liaK avdlamit nåkutiginérupoK tai-
magdlat niviarsiamit méricanik pår-
ssissussumit avaleKutime akornginul
ujakartertumit. ujåkarteramile av-
dlamik pissuteKångilaic tåssauna ava-
leKutit akornåne paornamik ipilimig-
dlunit tigungitsugaKarsimasoralugc
ujaissigaluaK.
„OKalugtuamik, OKalugtuamik,"
mérKat suaortarput angutérardlo pu-
alakutdlak orpiup tungånut nutsug-
dlugo. „sordlumigoK-åsit orpigpag-
ssuarnitugut,“ angut orpiliap atanut
ingitdiunilo oKarpoic. „onalugtuardle
atausinaK OKalugtuarisavara. suna tu-
sarusugpisiuk Ivede-Avede-mik ima-
111,111, Klumpe-Dumpe-mik onalug-
tuaK?“
„Ivede-Avede,“ ilait suaortarput.
„'Klumpe-Dumpe, avdlat nivdliåput.
uivertorssuput, orpiliardle kisime ni-
paitdluinarpoK isumaliordlunilo:
„ilautiniånginerangauna? KanoK iliu-
sångitdluinarnerdlunga?“
angutivdlo „Klumpe-Dumpe« pitsu-
nguaK taimåitordle kungip panianik
nuliartoK OKalugtuarå. mérivatdlo ag-
ssatik erssårtarpait suaortardlutig-
dlo: „OKalugtuåinarit, ingerdlåina-
rit!“ taimatutdlo åma ),Ivede-Avede“-
mik OKalugtuaK tusarumagaluarpåt,
åipåinåle tusarpåt. orpiliaK unérivig-
sårdlune ericarsarpalugdlune KeKar-
poK. tingmissat orpigpagssuarnitut
taimåitumik oKalugluångisåinarput.
„Klumpe-Dumpe“ nikanartAnguaK
taimåitordle naggatågut kungjp" pa-
nianik nuliartoK. „tåssame silai-ssuar-
me taima pissoKartarpoK,“ orpiliag-
ssaK eraarsarpoK isumaliordlunilo ta-
måna ilumortusinaussoK angiime o-
KalugtuartoK ugpernarpaloKingmat.
„tåssame — kiame ilisimasinauvå —
imaKa åma uvanga ima iluagtitsigisi-
nauvunga naggatågut kungip pania-
nik nuliarsinauvdlunga.“
„aKago sajusångilanga," orpik isu-
maliorpoK. „pinersautika nuånåruti-
giniarpåka. aKago „Klumpe-Dumpe“-
mik OKalugtuaK tusaridsavara imaKa-
lo „Ivede-Avede“mik OKalugtuaK ilå-
ngutdlugo." orpigdlo unuarssuaK
nåvdlugo nipaitdlune isumaliorpa-
lugdlunilo ukissivoK.
aicaguane uvdlakut kivfat angut ar-
nardlo iserput.
„måna pinersarKingnialernerpå-
nga,“ orpiliaK isumaliorpoK. akiar-
dlugule inimit ånipat majuartarfigti-
gutdlo Kalianut majutdlugo. teKereu-
mut tårtumut seKernup Kinguaisa
nuivfigisinåungisånut inigssipåt. „ta-
måna KanoK isumaKåsava?" orpik
isumaliorpoK. „måne sulerisanerpu-
nga, sumitdlo tusagaKåsanerpunga?"
orpiliardlo tåssane KeKalerpoK isu-
maliortorujugssuångordlunilo.
HL
uvdlut unuatdlo siyisunårtalerpai.
tåkutoKåsaivigpoK. tåkututuaussut tå-
ssaussarput kivfat igdlerfiussarssuar-
nik imaKangitsunik Kalianut iliorKai-
ssut._ orpiliagssaK torauvigdlugo ma-
torpfit, sordlume tåssa tamarmik pui-
goråt.
„tareama ukiorssuvoK," orpik isu-
maliorpoK. „nuna KerisimavoK apu-
mitdlo uligsimavdlune. inuit ikuter-
Kigsinåungikatdlarpånga, laimaing-
mat måne upernåp tungånut orKisi-
måruma ajunginerpauvoK. isumaliuti-
givdluagaungårame. kåkåk inuit aju-
ngissusé. — månile tårpatdlåranilo
kiserdliornarpatdlangikaluarune, ila-
me ukalinguaiiaraluarunitoK. orpig-
pagssuarnitdlunime apitdlarångat u-
kalinguvdlo pigsigardlune Kulåussor-
talerånganga ila nuånertarsimagaluå-
ssusia, taimanikutdle nuånissuseicar-
tisimångikiga. månale kiserdliornipa-
lårssuaK!"
„Pi, pi“, teriaK sarKumeriutigalune
oicarpoK. åma avdla sarKiimerpoK. or-
piup avaleKutaisa akornginut pula-
terput.
„tareama isserssuaK,“ teriårKat o-
Karput. „månitdlune ajungingårame,
ilå orpiliagssatoKaK?“
„utorKåungitdluinarpunga," orpi-
liagssaK oKarpoic. „uvavnit utorKau-
nerussut amerdlaKaut."
„sumingånit aggerpit?" terissat a-
periput. „sunalo ilisimaviuk?“ ila ala-
pernaingåramik. „OKalugtuniartigut
najugkamik nuånernerpåmik najorsi-
massangnik. peKusivingmisimavit ili-
ssivé imugssuarnik ulivkårtume Kilå-
vanilo pulukit saneråinik pujugkanik
nivingassulingme, imalo piilukip or-
ssoKartigissume salugdlune iseråine
puatdlardlune anissariaKardlune?"
„nåmik taimåitunik sianigissaKå-
ngitdluinarpunga," orpiliagssaK oKar-
poK. „orpigpagssuitdlc seKernup ki-
ngorfigissartagai tingmissatdlo Kar-
dlordlutik tingmivfigissartagait nalu-
ngilåka." tauvalo inusungnerminik
OKalugtutilerpai. teriårKat OKalugtua-
mik taima nuånertigissumik aitsat tu-
sarput oKardlutigdlo: „takussartungå-
ravit, pivdluarsimangåravit!“
„uvanga?" orpiliagssap ingminik
pivdlune OKalugtuane ericarsautigi-
lerdlugit isumaliorpoK. „ilame nuå-
nersimagaluåssusia." tauvalo jutdliar-
Kame kaginilc nanerutéricanigdlo pi-
nersarneKarsimanerminik OKalugtuti-
lerpai.
„umå orpiliagssatoKaK pivdluarsi-
(Kup. 31-me nangisaoK).
23