Atuagagdliutit - 15.12.1955, Side 42

asimioKarféranguame
Kanga jutdle
mériiat sisamanik ukioKardlutik atualertaratdlarmata suko-Kanorio-
riijugssuitdlo takutuardlugit tipaitsuatdlangnartaratdlarmata
Nup naKiterivia inutorKat måna
najugaråt, inutorKat — utorKait —
Kanganitsanik erKaiinassaKångitsoru-
nångitsut, nuånersunik uvavtine ki-
ngugdliane alutoringitsugagssaugu-
nångitsunik. „Mérartavtinut“ asit
imagssainik isumaliutdlugo utorKait
igdluamiut isumama tikeriånguarma-
git ningiuat fru Tulle Egede sujaner-
figåra (telefonerfigåra) apercutiga-
iugulo utorKait igdluamiunit kina
utoi’KaunerssaunersoK. „Emilia —
Emilie Nielsen, KornormiugaluaK",
akivånga.
uvalivdlune sisamat Kångilårå Emi-
lie iserfigåra nukagpiaruap kamérag-
ssånguinik merssorluarsinaK — utor-
KaK 7G-inik ukiulik merssugag-
ssanut sule kutsimångitsoK. asuname
jutdlilersoK — utorKait agssait inuait-
dlo atunissut ingagdlutik-åslt atorfig-
ssanitdlutik.
„avgutit“ Kavdlunåminituanga-
jaugatdlarmaia.
Emilie asimioKarflnguame Sårdlu-
me inungordlunilo agdlisarpoiv, 25-
nigdlo ukioKalerdlune uvinigkame
aitsåt Kimagsimavdlugo uvime iiunå-
nut K’ornumut nugkame. SårdloK
Nup pigisså mana inuernikuvoK.
— taimanikut Sårdlume igdlut si-
samåinåuput, Emilie pilerpoK, igdlut
sisamåt mikissunguaK. taimane sisa-
måinarnilc ukioKardluta atualerértar-
pugut. jutdlisungnitsunguanigdle piu-
månguatsiaravit atago misiligkaluåsa-
giga.
jutdleriartulerångat Nungmut avKU-
tå ajornarsigajoKaoK, novembere nå-
ginalersoK sikut akornutaulerérsara-
mik. utorKait iasilårtut uvagut mérau-
ssugut sunamita’ iasilårnermik isu-
magssaK, utorKåime tusarajugpavut
jutdlilernerit tamaisa ima oKartul:
„kisame jutdlisungnitsunguanik ami-
gauteKåsanerpugut..." erKaimassåkale
nåpertordlugit pigssarsingitsornivti-
nik ernaissagssaKångilanga. Kajånguit
ilåne jutdliaraK aKagutordlo sikut
angmartutdlo uvdlåralånguaK Nuliar-
dlutik autdlarsimassaraut —• ilånime
sule iterpiångitsugutdlunit Kavdlu-
niarérsimavdlutik utertarput.
— sut jutdlimut Kavdlunåminertu-
garissaravsigik?
— „avgåtit“ pinerussarput, pingår-
lumik pigssaileKinerussune. tåssa ivil
Kernertut, suaussarujugssuit értatdlo.
iwagutdle atåtarput pissaminit akig-
ssarsiaminik aningaussdnguanik u-
niglilerisimavdlune saniatigut peKar-
dluartilarpåtigut. navgutérKat ardlar-
ssue navgiissuarnik pissagail uvagut
angumerivdluarpavut, ivssusut portu-
sut sikagtungitsut. pingårtorsiuligi-
nerpaussarpavutdle paornarssuit Ka-
Korlut serKulugluldlo angisut mand-
kulut mikiligingitsut. paornarssuit
Kernerlut aitsåt inersimaleravta taku-
ssalerpavul. siiko-mdngertut kisiving-
mik taimane sukutugduput, sukuard-
nguaningme takuneK ajoravla. siorau-
ssat niorKutigssdungivigpul suko-Ka-
Kortutdlo månakut atugkavul pigine-
Karatik, taimågdlåme alorfilingnit ag-
dlagtitarineKartarput kisidne måna-
kut suko-KaKortorissavtin.it avdlauv-
dlutik.
—- KanoK itugamik?
— angisorssuit kumut amiliarlor-
tut avgorlarissat. mikissut inersima-
leravla aitsåt takussalerpavut.
— Kavdlunåmernit avdlat sut tai-
mane sungiusimavisigik?
—KaKor terms sut nagdliutorssuar-
ne uglorsinaussarpavut, niormtig-
ssdungikaluit niuvertomrfingme kiv-
fat agdlagtitsissut sivnikuinik alåtaga
ildne pisissarmat. uma Kitugtunik pi-
ssagail utdlutik tungujualårtungor-
tartul pingårtumik nordlit pigissar-
tagait ildnériardluta omtårlarpavul,
anånavta arnåta iUniarlunc arnar-
tauvdlune nordlernit pisiniarsima-
riardlune nagsitarmatigut. Kitugtut
tamdko „ujassorlorpaiiivsingigag-
ssanut erKainarneruput Kalagdlutig-
dlo ivssortartul. Kajussat niorKutau-
ngitdlat, mvdlunåt kisimik pigissar-
simavait. ilame igfia’KaKortut kitd-
nguit takuvdlugil tupingnarlamnt
nagdliulunilo ilånériardlune omtår-
dlugit tipaitsuatdlangnavigsardlune.
„uvdlutdlérfigssau.11
— jutdliararångat?
— Lutivik KavångagoK Igalikumit
nålagångup — Holbøllip — avang-
namukartitå ajoKerigiput silagtuler-
Kårama erKaimassarpara juldliarKa-
me uvdlutdlérnivtine tugsiutigissar-
tagkavut manåkornit avdlaungmata.
tugsiutigissarpavut „Jlsusingup ini-
minut“ amalo „nalungiaK nuéner-
sok“. tåuna sujugdleK sujugdlermik
atortarsimagaiuarpåt „Jlsusingup
krybbeminut", kingornale tassa „ini-
minu“ngortipat — LutiviuvngoK Iga-
likumit avangnamut nagsatå.
taimanikut nalunaeKutaKartoKångi-
vigkavtame jutdliarKame sila tarsi-
lcrdlune tungujorsilerangat uvdlut-
dlériartortarpugut, taimanilume jul"
dliaraic „uvdlutdlérfigssaK“mik Pi_
ssarparput. jutdlerujugssuarmilo uv'
dlåkut Kåumardlualerångat nfdagiar-
tarpugut uvalikutdlo tårsilerneratlgut
ama nålagianugtardluta. jutdlernig-
ssanutdlo palasip nanerutinguanik
portanik tunissarmatigut nålagiarniv-
tine nanerutinguanik ikumassoKar-
tarjiugut Kutdlivut avdlat ikumatingi-
luardlugit. atataga Lutivingmut ki-
ngorårtaulerérdluné Sårdlume sujug-
dlerpauvdlune nalunaeKutartårpoK,
taimaileriarmatdlo jutdliarKame mar-
dlunut uvdlutdlértalerpugut, jutdle-
rujugssuarme uvdlåkut Kulinut uvali-
kutdlo tatdlimanut nålagiartardluta
niuverloKarfingme pissarnerat nåper-
tuinardlugo — ungaserujugssuångit-
sukume aitsåt jutdlerujugssuarme uv-
dlåkut arfineK-pingasunut nålagiar-
tarneK atulerpoK. nålagiarfigssat nag-
dlilerångata atåtavta nunarKatingua-
vut nålagiariarKuvdlugit OKarfigiar-
torKulerångagit soruna pilerngutlnaK
pissarpugut, isertaraugutdlo åssutig-
ssatik åssorérdlugit nålagiarKuneKar-
nigssamingnik utarKerérsut.
— sunik tunissutisissarpise?
—- angajorKåvta atissanik oKortug-
ssavtinik tunissarpåtigut jutdlimut
atissartåvta saniatigut. ama åssiliårå-
nguit Kalipautigigsårtut Nordlerne
ikiortunit pigssarsiarisimassatik tu-
nissutigissarpait. ånavta aniga nukag-
piaraungmat ilåne aKerdlussamik ilå-
nilo agdlagfigssånguanik tunissarpå,
uvangalo niviarsiaraussunga tajaru-
tigssavnik Kårutigssavnigdlunit tuni-
ssarpånga — niviarsiarKåme kalåt-
dlisuginarluaraugatdlarmata atortug-
ssavtinik tuniumassarpåtigut. tunissu-
tinguit ilumut nuånersut.
— ilivsime utorKartase tunissute-
Karfigissarpisigik?
—■ tunigajungilavut tunissutigssa-
Karnerme ajorajugkavta. uvangalo
merssupårssungniartalerama avita-
gårssunguanik ilåne tunissaraka. tå-
ssame uvagut niviarsiarKat merssu-
lungneK iliniajårtarparput. uvanga
Kulinik ukioKalerama anånaga pisi-
naussånguavnik merssugagssatigut
ikiortalerpara.
„KuartoriartoritsigdK“.
—- atissartårissartagkase taigulårsi-
nauvigit? sordlo niviarsiarKat sunik
atissartårtarpat?
— kamit takisut, séreerngit, ting-
missat ånorårtåtdlo, ilugdlek Kårut-
dlo — kåkigsaut Kårumik taissarav-
tigo.
— nukagpiarKåme?
— icasigissanik Kardligtårtarput
akisornguvdlo lugdlianik ånorårtår-
dlutik kamigtårdlutigdlo. taimane
akisorngit tugdlinik taissagkavut ki-
simik ånoråminersiagssåuput, igalau-
ssartut. siorpåliikut aperssortilerfivta
nalåne aitsåt niorKutigssaulerput. nu-
kagpiarKat pigssalingnik angajorKåg-
dlit åma soruname ilugdlertårtarput
ilupaKutitårdlutigdlo.
— jutdlimc sut nerissarpisigik?
— Kuautit, åtåt neKait Kualiat. ta-
måko neKitornge sordlo kujait iliver-
Kivingnititdlugit Kerititarpait ilånilo
åtåt ilivitsiingordlugit. inutuånguit
katerssutdlulik Kuatutarput ingming-
nut KaerKussardlutik. pigssaKartut
kavfisortitsissarputaoK. taimanikut li-
tortoKångilaK. uvagut mérKat soruna-
me åma kavfinguamik najorseKatau-
ssarpugut.
— måssame — månåkutut pigssar-
pagssuaKångikaluardluta sungiusima-
ssavut atoravtigik maKaississaKarneK
ajorpugut, månåkutdlo utorKalivdlu-
nga sordlo aitsåt misigivdluartaleriga
inérauneK kingumut Kiviardlugo Ka-
noK pivdluarnartigalunilo nuånerso-
KartigissoK...
Emilie Kutsavigeriardlugo Kimag-
parput jutdlimc ilailo utorKait ig-
dluånéKatai tamaisa pivdluarKutitdlu-
git „Mérartavti“nit.
nguaK.
It&gssagssuk pissauvdlo imm — Kågssagssuk hos „Magtens ånil“
Foto.- Herluf Rasmussen efter maleri af Jens Rosing.
43