Atuagagdliutit - 24.12.1956, Side 4

una julime 1910 Rouenime åssilissauvoK — Emile Duhautbois, Lucien Lombardeau, C.
Luplau Janssen ama fru Louise Lombardeau. <
Dette billede er taget i Rouen i juli 1910, det forestiller Emile Duhautbois, Lucien Lom-
bardéau, C. Luplau Janssen og fru Louise Lombardeau.
lo ukioK KångiutoK inungorpunga.
ilaKutarit LombardeaukoKarnera sule
méraoKalunga påsilerpara. Lombar-
deaukut sapåtip akuneranut mardlo-
riardlutik tutsiutarput. Lombardeaup
atåtamalo Frankrigime atautsimor-
dlutik „Le Petit Journal" pissartaga-
risimavåt, Lombardeauvdlo ilerKortik
avdlångortinago atåtama toKunigssa
tikitdlugo, ukioK 1925, nagsiutartuar-
simavå. erKaimavdluarpåka fru Lom-
bardeaup agdlagtautsiminik ilisar-
nardluartumik ungaluisigut agdlaga-
rissarsimassai. angerdlarsimavfit tåu-
ko mardluk akornåne agdlaKåtåutuar-
neKarpoK, pingårtirmik nulia atataga-
lo, ingmingnut agdlagfigeKåtåunerii-
put.Lom'bardeauvme agdlangnigssane
amerdlanertigut eKiagissaramiuk, ag-
dlåsagångamilo naitsuararssuarnik
agdlagtardlune, tamåna nangminer-
niit tusarpara.
Lombardeaukut manakut Bourges-
ime najuganarput, Lombardeau ator-
fingminit KutdlartitausimavoK Camp
d’Avorilo igdloKarfiup taissavta ki-
ngugdliup encånltoK nåkutigissaralu-
go. atatama 1893 tåssunga pulårpai.
uvagut mérKat Lombardeaukut avisl-
nartigut malugissaKarfigineK ajorpa-
vut, jutdlikiine inuvivtinilo nagsiu-
ssarsivigiuåinartarpavut, taimatu-
taordlo ama aperssortivfivut ereai-
massagssatdlo avdlat erKaimasimagu-
jait. jutdlit lamaisa ilaKutarit tainå-
kerdluta „Alamanac Hachettc“ngnag-
tarpugut. ikingutit tåuko ’takungisåi-
narsimassat Frankrigimitut erKarsau-
tigissaKaka, takordlortuartarpåka,
takordlu'ineic kingusingnerussukut ta-
kugavkit pakatsissutigingisara. takor-
dlortarpara angisungoruma inuit tåu-
ko tikerarumårdlugit. påsivdluarpara
franskisut iliniartariaKarama taimai-
liiingikuma OKaloKatigisinåunginav-
kit. atuarfingme iliniarnlarnera ta-
maviåruteKara, uangame pissutsit
pitsagssugatdlarmata franskisut ili-
niarneK ukiul Kulingiluat ingerdlåne-
KartarpoK, uvagutdlo 4. klasse tikl-
nardlugo franskisut ilinialerérpugut.
pitsavingnik iliniartitsissoKarpunga,
sordlo Oluf Nielsen, kingusingneru-
ssukutdlo N. Ghr. Nielsen, iliniagkav-
nut ingerdlatsivdluarsimanivnut na-
lunaeKutaussumik kajumigsaut „Al-
liance Francaise“p kajumigsautånik
taineKartartoK pigssarsiaråra. ukiut
ingerdlåput, ukioK 1908 iliniarnertu-
ngorpunga pingortitavdlo KanoK pi-
ssusé iliniagarilerdlugit, franskisut-
dle iliniarnera taimaitingilara. aju-
ngivigsumik sulivfigssarsivunga
Frankrigifiarnigssavnut aningaussa-
nik torKorterilårutigisinaussavnik.
kisamilo ukion 1910 torKortigkåka
nåmalersimåput, uvdlutdlo ilane Ki-
mugtuitsunut ilauvdlunga Frankrigip
lunganut autdlarpunga, kigsautigissa-
toKaK kisame namagsiniarneKalerpoK.
una ilångutilårtariaKarpara, ukioK
190C-ip erKåne 'Lombardeau utorKali-
ssulersimavoK soraerningorsimavdlu-
nilo. ilaKutarit Bourgesimit Roueni-
mut nugsimåput igdlorujugssuarmilo
atugkamingne igdloKarfiup avangnå-
tungane Kutsiartume inigssisimassu-
mc Seinedalip tungånut issikivigeKi-
ssume inigssisimavdlutik.
ingerdlaornera misigissartusau-
taoKaoK, misigissamalo nuånerner-
pårtaråt uvdloKerKata sujornagut
Rouenip Kimugtuitsunut unigtarfia-
nut pinerput Lombardeaulo Kasusue-
Kalune nalunaeitutap akunere pinga-
juat Kitereutdlugo utarKisimassoK ta-
kuleravko. taimanikut Kimugtuitsune
sulissunik suliumajungnaerneKarpoK,
Kimugtuitsut ingerdlassarfitik erKor-
neK ajorpait, nalunaeKutavdlo akunc-
ra ilivitsoK Roueniinut pingitsiartit-
dluta nunap iluatigortarissåkortitdlu-
ta taggariup atane uningassariaKarsi-
mavugut. taima kussanartigissumik
tikitdluarKuneKarnigssara ilimagingi-
såinarsimagaluarpara. angerdlarsi-
mavfingme tåssane angenissume ku-
ssanaicissumilo nukagtitauvdluinar-
punga. sapingisartik tamåt Norman-
dieme takornarniarlipanga, Jersey
kigdligfigalugo angalaorpugut, sapi-
ngisartigdlo tamat franskisut iliniar-
tiniarssaranga. agdlagtineKartarpu-
nga, OKaloKatigineKartuarpunga, nu-
liatalo pikoreKissup ilisimassaKaKi-
ssuvdlo franskit atuagkiortausiånik
iliniartipanga. Lombardeaukut iki-
ngutitarivdluarpåka malungnångivig-
sumik ingmivtinut nuånarigdlualivig-
pugut, imaKame sujornatigutdle tai-
maerérsimagaluarnerpoK. Rouenimi-
titdlunga mardlungnik uvavnut pi-
ngåruteKaKissunik pisimassoKarpoK.
s u 1 i a g s s i n e k a r p u n ga ilimagingisaviv-
nigdlo ikingutitardlunga. uvdlut ilane
Guy de Maupassantip agdlagarissar-
simassai Rouenime igdloKarfikut
angalaornermik imagdlit atuarpåka
pasilerdlugulo agdlariausia KanoK pi-
ngåruteKartigissoK. påsilerpara Guy
de Maupassantip agdlagtausia agdla-
gaine KanoK pingåruteitartigissoK.
periauseK kingornamut iluaKutigiv-
dluarsimassara. åipå tåssauvoK Emile
Duhautboisimik ikingutigingnilerne-
ra. Lombardeaukut ikingutivigåt
Rouenimilo ilisarisimancKardluartoK.
sivisumik tåukunane najugaKartar-
poK pivfigssatdlo tamangajaisa tåuku-
nane ncrissardlune. agiartartuvoK.
imalunit agiartartuvigssuvoK silatoK
Kuianartordlo agdlagaråssartagailo
måna tikitdlugo uvavnut lumagsau-
tauvdluartut. ikingutigigdlualivigpu-
gut amerdlasutigume inunerup nuå-
nersutai pivdlugit åssigingissutcKar-
pugut. Duhautboisikutdlo ukiut 40
ikingutigigpugut, månåkutdlo ikingu-
tigingnerme tamatumane nule Katå-
ngunilo 'ilagalugit franskertauvdlutik
nuliara, paniga uvangalo danskertau-
ssugut.
nuånårnanga Rouen Kimagpara ki-
siåne mardlungnik ikingutitårsimav-
dlunga. ukioK tugdleK Lombardeau-
kut Duhaulboisikutdlo Københavni-
mlput, tåssalo Lombardeaukut atåta-
malo ingmingnut takunerat kingug-
dleK. inuit tåuko takorKingnerat u-
vavnut nuåneivaoK ikingutigingner-
putdlo sule aulajåinerulersarneKar-
poK. sunånguaK tamåt oKalugtuariniå-
ngilara. sorssungnerssuaK sujugdleK
autdlartipoK ingininutdlo agdlagfige-
KåtåuneK agsut ajornakusortungortit-
dlugo, agdlagkat Kåumatit ardlagdlit
ingerdlaortarput amerdlasutdlo apig-
singitsortardlutik. sorssungnerssuaK
soraerpoK erngerdlungalo Rouenimu-
karpupga tamarmigdlo ajungitsut nå-
pi tdlugit. sorssungnerssuaKaratdlar-
titdlugit inuit taima pitsautigissut
ajutorn igssåt ånilångatigiuarsimava-
ra, ilisimagavkume Duhautbois er-
Karfilianc agssagaussunitoK, kingu-
singnerussukutdlo påsivara Verdun-
imitaoK ilausimassoit. Lombardeaulo
nauk utorKaugaluanalune sorssoKa-
tausimavortaoK. ernginaussavingme
ikingutika Rouenimitut Normandiep
igdloKarfisa angnerssåne kussanaici-
ssumitut tikerårpåka. ikingutiging-
nerdlo sule angnerulersineKarpoK.
Duhautbois uternerme kingornagut
arnamik pitsavingmik avKuserngit
pingårnerssåne aseruaneKarsimaga-
luaKissumitumik naussuerniarfiuti-
lingmik nuliarsimavoK. fru Duhaut-
boisitaoK ikingutigingnut akuliut-
dluarpoK, ikingutigiussugutdlo tai-
måinera pivdlugo agsut nuånarårput.
månåkut inersimassumik Edmond
Duhautboisimik atilingmik erneKar-
put, Kularnångitsumik ikingutiging-
nermik tamatuminga nangitsissuju-
mårtumik.
ilaKutåka uvavtulaordle Rouenime
ilagsivdluarneKartigissarput. manå-
kutdlo Frankrigimukartarnerit kuku-
’tigortujungnaerput, 1939-ime anåna-
ma utorealissup Roueniinut ilagåtigut
Duhautboisikut ilagsiartordlugit. —
1920-ikut ingerdlaneråne Lombar-
deaukut igdlorssuarmit atugkaming-
nit najugarisimassamik akinguanitu-
mut igdlumut nangmingncK pigilig-
kamingnut nugput. nugternerine ta-
samampunga sapingisånguaralo ta-
måkerdlugo ikiuniardlunga. nugfiat-
dlo tåunåtaoK atausiungitsumik nuå-
nersorsivfigissarpara. 1930-kune
Lombardeaukut malisungåinardlutik
toKujiut, atåtaga 1925-me toKuvoK.
uvanga Duhautboisikutdlo månåkut
ikingutigingnermik ingerdlåssissuvu-
gut.
tauvalo sorssungnerssup åipå aut-
dlartipoK ilåfigut ingmivtinut atåssu-
tcKarnivlinik kipititsivdluinaraluar-
toK. naugdlo uvagut ingmivtinut piv-
dluta ånilangatigssaKaraluaKaluta ild-
ngutivut Rouenimitut isumålugiuar-
pavut. tusarrajugtarpavut igdloKarfik
agsut såssularineKartoK. Duhautbois-
ikutdlo mardloriardlu'tik igdlortik
icårtartunik nåkåtitsissut pivdlugit Ki-
magtariaKartarsimavåt, kingugdler-
migdlo suinorujugssuaK pigissamini-
nguatik mérKat Kamutånut pisorKa-
mut ikcriardlugit pisugtariaKarsimå-
put. uteramigdlo igdluat Auc Juanne
d’ArcimitoK navssårfigssånguaKarane
nunguvigsimavoK. suna tamaviat å-
naisimavå't, nikatdlujuissusertik ki-
måssusertigdlo kisisa pinagit. sor-
ssungneK soraerniamarmat agdlagfi-
geKåtåuneK nangeraigparput tikerå-
patdlagdlugitdlo. ikingutitorKavut
Kagdlikut pissutsine ajoKissune tama-
viåKalutik avdlångorsimanatigdlo su-
lissut nåpipavut. ukiut ajoidssut Kå-
ngiunerisigut ingmivtinut takoraig-
kavta nuénårnerput OKalugtuagssåu-
ngilaK. ikingutigingnerput sujornati-
gut nagdlingisåinarsimassaminik au-
låjaitdlisarneKarKigpoK. linukut Du-
hautboisikune nererérdluta ikinguti-
'torKavta agisse tiguvdlugo cadence
ilisarnardluartoK atulermago nuånår-
nerup Kuldlé akbrnusernigssaivaratik
nåkålerput. tamatuma kingorna ing-
mivtinut ukiumut atausiardluta mar-
dloriardlutalunit takussarpugut ne-
riugdlutalo sule amerdlasoriardluta
ingmivtinut takussarsinaujumårdluta.
sorssungneKartitdlugo pissutsit su-
lcriarsinaujungnaersingmånga soku-
tigissåka nangitdlugit ingminut ili-
niartilerpunga 1952-ime Parisimc
doktoringornivnik kinguneKartumik.
Lundip iliniarnertunut iliniarfigssua-
ne^ romainiut oaausinik iliniarKigså-
riardlunga soraerumérniarnigssara-
luavnik KimatsitdlatsiarneruvoK. iki-
nguti'torKavut tåuko franskit ikingu-
tigisimångikaluaruvkit sulingivfeKar-
fikut franskit OKausinik atuagkior-
tausiånigdlo sangmerujortagkåkut
nuånårncK taima agtigissoK pingorti-
ncKarsimassoK misigisimanaviångika-
luarpara. tamåko avKutigalugit ilaKu-
tarigpagssuit franskiussut 'tamarmik
taima uvavnut pitsautigissut nåpitar-
simavåka oKautsit atordlugit Kuja-
niarfigisagåine oKausertagssaicangi t-
sunik. Frankrigimit tikikångavta ta-
samungnarningnigssarput Kilanårna-
riåinartarpoK, utarKinerputdlo ag-
dlagfigeKåtåunermik erinérsauteKar-
tarpoK.
ujaråluit augtitagssagdlit palasip
Kavdlunåjussup såkututdlo nålagåta
franskiussup ikingutigingncrat aut-
dlarnersimavåt.
pisimassoK tamåna ukiut 100-t ma-
tuina sujornagut pisimavoK. tåuna
autdlarniutigalugo ikingutigigdluar-
nerit tugdleriårtut autdlarnerneKarsi-
måput. pivfigssap ingerdlanerane
ikingutigingneK avaleKUtitårtortuar-
simavoK nukigtorsarneKartuardlunilo.
nalautsornikut ikingutigilernerme ta-
matumane ilausinangortitausimanera
pivdlugo ukiune 100-nguinivtine ku-
janiangårdlunga nagdi iutorsiorpu-
nga. OKarsinausoraunga ikingutiging-
neK tamåna inunivnut ingerdlatitsi-
ssuvdluartutut Kaumassuvdluneinger-
dlasimassoK. asassåka toKorérsima-
ssut erKarsautigåka, sulilo inussunut
Kujaniarnermik Kamånga pissumik
agssaga isåuparalusoK.
C. Luplau Janssen.