Atuagagdliutit - 24.12.1956, Blaðsíða 32

(Hugo rivenik (kumigutinik) agtor-
neK ajornåsångitsoråra.
Svend: Kålat, Kålat-å! milit tusin-
tcrpagssuit nunarssuarinit ungasissu-
seKarpoK.
Kålal: sunauvfa! nukagpiarauvutit
silatoK!
Svend: Kålat! matuminga OKarfigi-
savavkit: atuardluartaråine tauva
inoKatinit avdlanit silatunerulersa-
riaKarpoK, oKarnerdlo ajornardlui-
nardlune nunarssuaK pånakåtut itoK.
liålal: Kularingivigpara nunar-
ssuaK pånakåjussflgpat agsut nuånå-
sagaluartutit. uvangale måssåkut ape-
risavavkit: Dalbyme oKalugfingmut
Kanoi; ungasigtigå?
Svend: sule tåssanisimangilanga.
Kålal: naluvat, åliuna atåtavit pa-
lascKarfiane oKalugfiup åipå.
Svend: tusarputit sule tåssanisimå-
ngitsunga.
Kålal: å, uvangåtaorme sule Kåu-
måmlsimångilanga.
Svend: månaussau, månaussaKl
Kålat!
Kålat: 1 øre, lore! Svend!
Svend: månaussan, månaussaKl
Kålat!
Kålat: 1 øre, løre! Svend!
akiorigdlutik kisa ingmingnut ti-
guinarput, sorunalume Kålat nukigtu-
neruvdlune. Svend tiguvå sinigtar-
fianutdlo majutcriardlugo kussana-
vingmik sinigfianut inartitdlugo.
inarteriardlugulo skåle imerdlugo
månaussanik tunivå. lvålatoKardle
oKarpoK: kisiine Kirnataunera pivdlu-
go taimailiorfigigine. nangipordlo:
ilisimåsavatdle måna pivdlugo må-
naussanik tunissingitsunga: tåssa
ukiune (>2-ine inusimavdlunga sule
malugisimångitdluinaravko sunauvfa
nunarssup kåviukfinga.
Europap åssinga.
— atuartussårnerup aKaguane uv-
dlåkut Kålat Svendip sinigtarfianl-
poK Svendilo evKiardlugo. uvdlåK ta-
månarpiaK palase Katånguminit
Frankrigimingånit agdlagarsivoK.
månalo Svendip igdloKarfit åkangme
angatdlavigisimassai nunap åssinga-
ne ujalerpai, Kålatdlo saniminingmat
ilisimassarssorfigerKingniarpå, ne-
riugkame månaussanik akigssarsivfi-
gcrKigsinåusavdlugo.
Svend: Kålat, OKarfigisinauvinga,
sangmissara una sunaunersoK?
Kålat: åssiliåungilaK atuagaunani-
lunit, titarnernigdle ulivkårpoK naici-
nertaKartardlunilo. igdlunå?
Svend: någga, Kålat-å! nunap-åssi-
nga naluviuk? nunap åssingane titar-
tarsimassarput nunarssup a'vgornere,
nunat imatdlo, kuit Kånatdlo. åjuna
imarssuaK Atlanterhavimik lainenar-
tartoK.
Kålal: imåusava? tungujortungilaK,
umiarssuaKaranilo malcKaranilunit.
imaK angisujusinåungivigpoK påpia-
ramininarmut titartarneKarsimaga-
me.
Svend: ilumut! angisorujugssuvoK.
takusavat, navsuiautisavavkit. Euro-
pa sussok nalungiliuk?
Kålal: tåssaningisåinarsimavunga.
Svend: ha, ha, ha! Europamisimå-
ngisåinarpit? Europap Keruaniputit
Kernanitdluångikaluaruvitdlunit
igdluatungånut igdlusilårtumlputit.
Europa åjuna nunarssup avgornerisa
ilagåt. Kålat! nunarssuaK tatdlimå-
ngordlugo avgortarpåt.
Kålal: suame tåssa.
Svend: ilumut! avgornere tatdlimat
tåuko angisorujugssupiit nunavig-
ssuarnigdlo taineKartardlutik. måna
mardluvdluta Europa angalaorfigisa-
varput. takuk, måna Gibraltarip ike-
rasåniputit tauva imaK Akugdlerssuå-
kulerputit (Middelhavet), Dardanel-
lernitdlo avKutigeriardlugit Ivonstan-
tinopelip ikerasåkuteriardlutit ima-
mut Kernertumut pisautit.
Kålat: Kujanarme! kisiåne isuma-
Karpunga Kernertunane KaKortussoK.
Svend: kisiånime taima ateKarpoK.
måna imåkorungnaerdluta nunåkuli-
saugut. åjuna tyrkit nunåt åjunalo
grikerit nunåt. grikerit nunåne paor-
naKardlunilo piaissoicarpoK, måne
Danmarkime pigingisavtinik.
Kålal: tamåna ajussårutigeKaiuk?
Svend: inerititat mamånginamik?
nuånisångikaluaKaordlo orpigpagssu-
avtine piaissoKartugpat. tigussaugåi-
ne kisiåne atåtamit akiliiineKarujug-
ssuardlune aitsåt iperagausinångor-
nåsagaluarmat. - åjuna Italia. tåssa-
ne appelsinanik nuniagtarput sordlo
måne ipilinik nuniagtartugut. Kålat,
nalungiliuk kikut silikiliortartut?
Kålal: inuit Italiamitut.
Svend: någga, inungitdlat Kuvdlu-
gissat-uko.
Kålal: sagdloiutarungma nujaertu-
savavkit.
Svend: ilumuvigpunga Kålat-å,
Kuvdlugissat silikiliortuput. — åjuna
Svejts. oKarfigisinauvinga Svcjtsimit
suna pissarigput.
Kålal: Svejtserost (imugssuaK).
Svend: ajungilaK. åjuna Tyskland.
- Tysklandimit sut pissarpavut?
Kålal: ajunårnerit.
Svend: någga, Kålat! akissutit pit-
såungilaK.
Kålat: KanoK-å, taimåingila? nalu-
ngivigpara tyskit-ajunårtisimagåtigut.
inusugkatdlaramame nunavta ilånik
arsårpåtigut.
Svend: tåssame! åjuna Frankrig.
Kålal: tåssånga franskbrødit (ig-
fia’KaKortut) pissarpavut.
Svend: Frankrigimit igfia’KaKor-
torsincK ajorpugut. Frankrigimile vi-
ncKaKaoK. vine augpalårtoK atåtama
imertagå Frankrigimit pissuvoK. —
åjuna Spania, tåssånga taratsut pi-
ssarpavut. tauvalo imåkoriardluta tu-
luit nunånut pivugut. Kålat! suna
Englandimit pissarparput?
Kålal: engelsk syge (tuluit nåpau-
tåt).
Svend: tåuna naluvara, nunaleru-
tiningilaK.
Kådal: ta, ta. nalungivigpåt! miki-
ssungugatdlaravit nåpautigåt, taima-
ne navgussangnitikagko inussamit-
dlunit Kitigtartumit ajornipilugssu-
vutit.
Svend: tuluit nunånit aumarssuit
avdlarpagssuitdlo pissarpavut. -—
åjuko talerpiup tungåne Belgien
Hollandilo.
Kålat: tåssa hollandsk ost (hol-
landimiut imugssualiåt).
Svend: åp! Hollandime nerssussuit
pualaKigamik. ■—- Hollandime ikera-
saliaKaKaoK (kanaler).
Kådal: å, ivdlitaorme kanaljauvutit.
Svend: Kålat, iliniartitsissingnut
kussanaitsuliorputit, taimåitumigdlo
isagtitariaKardlutit.
Kådal: Kå, OKåtårniaruk!
Svend: imalunit tcKerKumut pisit-
dlutit KCKartlnåsavavkit.
Kådat: itå, Kå, taimailioriånguaHt!
taima oKardlunilo Svend tiguvå, te-
angdkoK
iliniartitdlo
ilånigoK nukagpiaruKarpoK atorfig-
ssarsiniarniartumik. angutip sflgfigi-
ssåta aperilerpå.
agdlagsinauvdlutitdlo atuarsi-
nauvit?
— ilauna, soruname!
- agdlagsinauvdlutitdlo atuarsi-
nauguvit tauva atorsinåungilagit,
angutOKarpoK.
angékuvormc ånilångatigalugulo
ikiortime angåkuautime issertugar-
tait, atuagarssuarnc ivssusune agdlag-
simassut, påsisinåusagai.
nukagpiarardle, Pitamik atcKartoU,
perKusersujuvoK, isumaliumlnarpor-
dlo:
åp, sianitsumik ikiortigssarscrusug-
kune pisarKarpå.
tauvalo nipitumik OKarpoK:
- KanoK isumaKarpit, nålagara?
ila tutsardliorKOKåvkit. isumaKarama
aperigingma nivdliasinaunersunga
nerisinauvdlungalo — ilauna, tåssa
avdlarpagssuarnit piginåussuseKarfi-
ginerussåka; kisiåne agdlangneK
atuarnerdlo, mime, iliniarsimångisåi-
narpåka!
tauva angåkup iluariveKå igdlumi-
nutdlo nutitdlugo.
PitaK eKiasuitsorujugssuvoK, angå-
kuvdlo iluarisimåvigpå. nukagpiar-
Kavdle isscrtordlunc atuagkat atuar-
talerpai angåkuautit ilisiniutitdlo ta-
KerKumutdlo piseriardlugo nerrivig-
ssuarmik avsserdlugo. iliniartitsissu-
niaidssordlo avdlatut aniguin iarsi-
nåungilaK kisiåne nerriviup atågut
paormordlune aniniartariaKardlune.
Svendivdlo aniguiniarnerane „atuar-
torssuaK" utorKaugaluaKalunc ma-
juartarfigtigut aterussårdlune narKå-
nilerérpoK,
aluarlussårnalale atuavilåriarta!
ilåne atuårtut mingnerpåt tugdlé
Åtamimik Evamigdlo Kan ordlo naut-
sivingme Paratisime,. nuånertigissu-
mik inusimanerånik OKalugtupåka.
ajoraluåssusiale Gutimut nålånginer-
tik pivdlugo Paratisimit anisitaussa-
riaKarmata nautsivigdlo pårssissuler-
neKartariaKardlune kingorna tåssu-
nga iserniarKunagit. sap. akiineranc
tugdlerme onalugtuarissåka aperssu-
tigåka. aperssuincK akissutitdlo
ingerdlavdluarput. tauvale nautsi-
vingmut pårssissuliuneKartut aperKu-
tigigavkit ilånguat nakimångivigdlu-
ne akilertorpoK: „såkutoiv", någgåra-
ma ama akilertorpoK: „politéiv“. oKa-
loKatigitsiarnivtigutdle erKailerpåt
Paratisime såkutoKaranilp politéivå-
ngingmat —• årnigpatdlo/ Kainivdlo
nukartåvata arKa erKaimangajagka-
luardlugo uniuålånguarKårpåt: „ipi-
le“ —t åja, ericungajavigpat, taississup
erKungajangmago ilånguat sujugdliu-
niarpoK: „kåpile“ pingajugssånigdle
taississup Kiterpiardluarpå: „Åpile“.
KangatsiarssuångOKaoK niuvertoru-
seKarfit ilåne silamiulerivdluta Eiite-
rip påvimik agssortuinera atuarpar-
put. naggatågutdlo mérKat aperåka
sule månåkut påveKarsoralugo. mcr-
icat akingingmata oKarfigåka: påve-
KartoK. taimanikutdlo påviussup ar-
Ka tainialisagiga mérKat ilåt tupigul-
sagsimarpaloKissumik kinaKardlune
oKarpoK: „hé, KanoK utorivautiga“. —
isumaKarsimavorme Euterip nalånile
påviussoK sule tamåssa påviussoK.
avdlåtaoic kukussarput. Finlandime
iliniartitsissut ilåta atuartitame ilåt
perKuvå Danmarkime igdlorpagssua-
Karfit angnerit pingasut arKc taer-
Kuvdlugit. pisså nangåjatdlångivig-
dlune akilertorpoK: „Carlsberg, Tu-
borg, Akvavit." (T. Lynge).
maisa iliniardlugit, ukiordlo atauseK
Kångiungmat angåkutut piginåussuse-
KartigilerpoK. ilanc Pitap angåkuar-
nigssamut maligtarissagssiaK atuale-
rugtordlugo tåssame sanigutit ig-
dlume evKiainermine ikiortigssami-
sut umåssuseKalersiniaraluarainigit
nålagkaminut KaningartipoK.
angåkup kamagtorssuvdlune PitaK
såssupå, nukagpiarardle oKautsimik
angåkuåumik kimigtumik OKarpoK,
tulugarnångordlunilo igalakut tingiv-
dlune anivoK sukaKalunilo Kimåler-
dlune...
tauva angåkoK nagtoraliussatut issi-
kunigpoiv tulugarnardlo malerssuler-
dlugo. kugssup siligtup Kulåne angu-
galuarpå, erninardle tulugarnaK
kungmut morssugpoK aulisagångor-
dlunilo. nagtoraliussaK enalugssuå-
ngorpoK aulisagånguardlo inialerdlu-
go. - tauva aulisagaK tingmiångor-
I KigpoK ... taimatut nalunaeKutap akii-
nerine ardlalingne inalerssuput, Pi-
tardlo KasussungerssålerérpoK.
kaisarip nautsivigssua Kulautilera-
miko tuiuvoK. kaisarip pania saKi-
ssårtitdlugo tuinguaK ersitsagsimar-
paloKalune isigaisa kigdlinguånut
aorsårpoK Kinorpalugtumigdlo numut
issigilerdlugo, kigssavigdlo Kulåne
kåviårpoK. kigssavik aorsåriarnialisa-
ssok kaisarip paniata tuinguaK nåkiv-
dlugo aitsåt kivikaluarpå — Kangale
agssåne agssangmiungorérpoK! ujar-
Kat erdlingnartut mardluk issitut
Kuvdlinit masagtutut agssangmiume
Kivdlårpalugput.
tauvale angåkoK inugtut issikuner-
KigpoK ingerdlåinardlunilo kaisari-
mukardlune.
atarninartorssuaK piumassånik
sumigdlunit tunisinaugaluarpara, tai-
mågdlåt taortigalugo agssangmio pa-
nigpiit agssånitoK pisinaugaluaruvko.
kaisarip nålagauvfiup sanilerissa-
ine kaisariala niaKorutånitoK erdling-
nartoK akisorujugssuaK piumavå. a-
ngåkup nalunaeKutap atautsip inger-
dlanerinåne tikiuterérpå kaisarimut-
dlo tuniutdlugo.
måna kaisarip panine KaerKutipå
Kinuvigalugulo agssangmio liiniuter-
Kuvdlugo, kaisarivdle paniata tue ag-
ssangmiume Kimarnuvdlune issertor-
simassoK pasi'tsausimagamiuk taimai-
liorumångilaK.
- nålangnermik iliniartisavagit,
kaisare suaorpoK paningmilo agsså-
nit agssangmio nusugdlugo, kaisariv-
dle agssåne agssangmio kultiussoK
seivitagpoK suaussiagssångordlunilo
naterme siåmakalavdlune. måna a-
ngåkoK tåssångåinaK kukukungorpon
suaussiagssatdlo pukulerdlugit. aju-
gaunigssane Kulåkércrpå — kisiånile:
suaussiagssånguuK atauseK kaisarip
paniata skuata atånut agssakåsimavoK
kukukuvdlo erKane sule Kineriångi-
kå suaussiagssårånguai; Kitsorujug-
ssuångorérpoK angutiviaK. kukukon
pukusuatigut kivå aulångåtdlo iv-
dlugo.
måna Kitsuk angutingorpoK inusug-
toK kussanartoK, kaisarilo sikivigalu-
go Kinuvigå angåkuarsinaunine kai-
sarimut takutikumavdlugo.
akucrineivarpoK iluagtitsivdluaKalu-
nilo, naggatågutdlo kaisarip pania
nuliartåralugo.