Atuagagdliutit - 13.08.1964, Side 17
ngata eskimut Kiperuinermik autdlu-
sseruj ugssuartarput. andelsf oreningit
pilersineKarsimångitsugpata ingminut
ikiorsinausimanaviångikaluarpugut.
novemberimit martsimut kaperdlag-
tarpoK. imåkortumik atausiåinardluta
pajungneKartarpugut, tåssa ukiut ta-
maisa augustusip nålernerane.
Kikitaoyak andelsforening
Henry Annatuksip nalunaerutå Port
Burwallime andelsforening Kikitao-
yak pivdlugo:
Port Burwellimiut pilerssålersima-
galuarput nunaKarfigtik Kimagdlugo
Labradorimut nugterniardlutik. pa-
j ugtorniarneK ajornakusortoruj ugssu-
vok åmalume pigssarsiorniarneK imåi-
néungitdluinartuvdlune. andelsfore-
ningitdle pivdlugit isuma nålagauv-
fingme atorfigdlit avKutigalugit nuna-
Karfingmiunut ånguteriarmat sut ta-
marmik avdlångortutut oKautigissa-
riaKalerput. måna isumaitalerpugut
ingmivtinut napatisinauvdlutalo an-
delsforening avKutigalugo nunaKar-
fingmiginarsinaulersugut. andelsfor-
eningip ukiuane sujugdlerme Keritit-
sivik sananeKarpoK taimalo aulisagar-
tat tåssungnåuneKartalerdlutik. ukior-
dle sujugdleK Kerititsivik ingerdlaner-
dliuvigpoK taimaingmatdlo ajorssa-
pitardluta inussariaKarsimavugut. u-
kiordle tugdleK Kerititsivik ingerdlav-
dluartorujugssuvoK tauvalo eicalung-
nik ulivkåvigdlugo imerparput. ama
sårugdlingåtsiartarpugut tamatumalo
saniatigut, sårugdlingniarungnaeria-
rångavta, puissiniartarpugut. ukiåkut
autdlainiutigssavtinik umiatsiamik
angnerussumik pigissanartuguvta an-
delsforeningime ilaussortat tamarmik
sule pigssarsinerussåsagaluarput. an-
delsforeninge pigingikatdlaravtigo
niuvertarfilingmut piumanermit nug-
ternigssarput kisiviat isumagilera-
luarsimavarput. Chimomukarnigssar-
put kigsautigisimångilarput, nunavme
ilå tamåna nalugavtigo. sujunertarisi-
mavarput Labradorip sineriånukar-
niardluta. månale nugternigssarput
erKarsautigiungnaerparput. Kauma-
ssunik amigdlit ikiortigalugit andels-
foreninge sule pitsaunerulersisinau-
varput taimalo tamavta atugarigsår-
nerulersinauvdluta. Port Burwellime
brugsforeningeKarpugut, uvanga av-
dlamik åipaKardlunga tåussuminga
nåkutigingnigtuvunga. arnat tung-
marfiliortarput avdlanigdlo tunissag-
ssiortardlutik, åma angutit arnatdlo
tamarmik Kissungmut Kiperuissarput.
ukioK kaujatdlagdlugo aulisarneK a-
jorpatdlångivigsumik pigssarsivigi-
ssarparput.
lunissagssiortarnikut
brugsforeningiliorneK
West Baffin Andelsforening Cap
DorsetimitoK pivdlugo Oshaweetuk
OKalugtuarpoK:
Cape Dorsetime brugsforeningiliu-
ngikatdlaravta ajorssapitardluta inu-
ssarpugut — ilanime agdlåt inuit pe-
Kutigssanik imungangåtsiaK piusinau-
ssunik ajorssauteKartarput — månå-
kut nåmagtunik peKutigssauteKarta-
lei’put. taimane Kåinamik Kissugtag-
ssait amigautigissarsimagaluarpait
månale pujortulérKat angatdlatigiler-
simavdlugit.
u j araussiortarneK autdlutilerKåga-
rårput. autdlarKåumut soruname na-
lorssartut amerdlanaut, månale ili-
kåussissut taimatut amerdlatigalutik,
agdlåme uvanga ilikarpara. autdlar-
terKåravta akiussartut ingassagissag-
ssåungeKaut, pikorigsiartortitdlutale
akiussartut Kagfariartuinarsimåput.
taimaingmanuna inuit månåkut a-
ngatdlatinut peKutigssanutdlo akig-
ssaKalersimassut.
☆
Carpe Dorsetimiut tamarmik ing-
mingnut ikioKatigingniarput, månalo
Kiperugkanik åssilialiortarpugut, tåu-
kualo ujaraussianit akilerdluagau-
ssarnerujugssuput. kigartugkanik å-
ssilialiortalerKåravta agsut kussanar-
sårtarsimagaluarpavut påsisimavdlu-
tigule kussanartut pitsaorujugssuar-
tungitsut. kigartordlugo åssilialiair
inup tarninganik takutitsissoK (kimi-
neKarsimassoK) kussanartutut issigi-
neicarsinaugaluartumit pitsaunerujug-
ssuvok. arnat suliait tamatigut angu-
tit suliåinit akilerdluarneKarnerussar-
put — arnåme isumagssarseriatåtdlar-
Kingnerugamik. kigartordlugit åssi-
lialiat kångusangnut kigartugkat aut-
dluneKarneruput.
kigartordlugit åssilialiortaleratdlar-
dluta atissarigsårnerulersimavugut.
Jim Houston Kiperugkanik kigartug-
kanigdlo sanårissartagkavta pilersine-
Karnerat pivdlugo puigungisåinåsa-
varput; tamatumame sujornatigut
eskimut ilait agdlåt petruliumut kiag-
sautimingnut atugagssamingnut akig-
ssaKartarsimångitdlat. måna mar-
dlungnik ukioKalersumik brugsfor-
eningiuteKarpugut. autdlartitsiniale-
ravta akingmisårfigssaKarsimaKau-
gut — inuit ilait taimåituliornigssa-
mut agdlåt peKataujumångitdluinar-
simåput, måssa malugisinaugaluar-
dlugo taimåitumik amigauteKarner-
mikut aningaussarsiagssaraluaming-
nik ånaissaKartardlutik.
nalungilara inuit brugsforeningiuti-
tårnigssamingnik kigsauteKarsima-
ssut, kisiåne pisårsimanerat erKortu-
mik OKautigisinåungilara. pigingne-
Kataussut ilait brugsforeningimut tu-
nissineK ajorput pissortaussumik nå-
magingninginamik.
☆
tamatumunga atatitdlugo OKautigi-
neKarpoK Cape Dorsetimiut brugs-
foreningertårsimassut aningaussat u-
jaraussiamingnit akigssarsiarisima-
ssatik atordlugit. kigartordlugit åssi-
lialiamingnit akigssarsiamik ilait
65.000 dollarsiussut atordlugit tama-
tumalo saniatigut Eskimo Lånefondi-
mit aningaussanik atordlutik brugs-
foreningisiutigssamingnik autdlartit-
sisimåput. avdlatut OKautigalugo: ilau-
ssortat 60 erKåinitut inungmut ataut-
simut avguaKatigigsitamik 1.000 dol-
lars migssiliordlugit tuniussaKarsimé-
p.ut„ nangmingneK tunissagssiamingnit
siparsimassamingnik. taimalo brugs-
foreningimik peKatigigdlutik pigissa-
mingnik autdlartitsisinaulersimavdlu-
tik, åma atortugssanik tamalårpag-
ssuarnik inuniarnermingne atugagssa-
mingnik pisiniarnermingne avKutigi-
sinauligkamingnik.
Whale Cove andelsforening
Whale Coverne Issatik eskimut an-
delsforeningit pivdlugo nalunaerute-
KartuvoK Colestino Magpa:
Whale Cove Andelsforening sule
ingerdlalersimångilaK — inuit tåussu-
minga ingerdlatseKatau j umassut 35
migsséimput. Whale Covemiut Eski-
mo Pointimit aggersuput. tåssanile,
perdlingajaleravta nålagkersuissunit
Whale Covemut nugtineKarpugut.
angnertunerussumik OKalugtuagssa-
Kangilanga — sulime angnertuneru-
ssumik KanoK-ilioriuseKarsinausimå-
nginavta. neKinut uteruteKarpugut
taimalo neKinik tunissagssiortalersi-
mavdluta. neriugpunga iluagtitsisi-
naujumårtugut.
Whale Covemut pinerput sujorKut-
dlugo puissinik takusimångisåinarpu-
gut. autdlartitaussut avdlat OKausé
tusarnårtitdlugit påsivara ilunger-
suavdlutik sulissariaKarsimassut. uva-
gut eskimut akornavtine sujulerssor-
tigssaKångikatdlarpugut Kaumassu-
migdle amilingmik pissortaKardluta
måna autdlarnersarnialernivtine. Ka-
noK ilissukutdlunit autdlainiardlutalo
aulisariartarångavta naluneK ajorpar-
put imaic nunalunit pigssarsivigisi-
naugivut.
Whale Covemiut maunga autdlarti-
taKarsinausimagamik nuånårutigåt —
åmame angerdlaleruma nutårsiagssar-
pagssuarnik nagsatagssaKarpunga.
måne arfilerujugssuvoK. 147-uvugut
aussigavta avguaKatigigsitamik inung-
mut atautsimut atautsimik arfagpu-
gut. orpeKéngilaK — aput Kaersordlo
kisimik nåpitagssåuput. Kingmivut
neruvkautigssaKartisinaujumavdlugit
seKUgterumik maskinartårsimavugut
— agdlåme saornit seKugterneKartar-
put.
George River andelsforening
Josef Sam Annak George Riverime
andelsforeningimérsoK ima OKalug-
tuarpoK:
George Riverime andelsforeningip
KanoK ilivdlune autdlartisimanera
pivdlugo navsuiauteKarusugkaluarpu- '
nga. tamåna ukiut 4 matuma sujor-
natigut autdlartipoK, tåssa taimane
nålagkersuissune atorfigdlit ilait ti-
kiungmata KanoK ilivdluta ingmivti-
nut ikiorsinaunigssavtinik OKalugtu-
kiartordluta. akugtungitsunik neri-
ssagssaileKissarsimavugut åmalo u-
ngaseicissumut niuverniarniardluta
ingerdlassariaKartarsimavdluta. ag-
dlåme avdlamut nugternigssarput er-
Kartortalersimagaluarparput. nålag-
kersuissut autdlartitaisa andelsfore-
ningit pivdlugit OKalugtutalerKårma-
tigut sunalunit pineråt iluamik påsi-
ssarsimångikaluarparput åmalo tai-
måitut sumut iluaKutausinaunerat
påtsiveKartisimanatigo. 150 kilomete-
rit Kimugserdlugit nerissagssaisorta-
riaKartarsimavugut. måna angerdlar-
simavdluta aningaussarsiorsinauler-
pugut. tamånale OKalugtuariuminait-
sutipara. ukiukut Kissugsiortarpugut
aussåkutdlo aulisartardluta. måna så-
riarfigssaileKivatdlårungnaerpugut.
aulisagartavut Kerititsivingmukåutar-
pavut tauvalo umiatsiåkut ingerdla-
terKingneKartarput. inuit avdlamut
nugtilerssåleraluartut måna unigtutut
OKautigissariaKarput. tåssame ingmi-
nut ikiorsinaunerput ugperigatdlartit-
dlutigo ilumut taimailiorsinauvugut.
tamåna sujornatigut erKarsautigi-
ssarsimångilarput, månale sujumu-
karpugut. måna sujornatigutut ang-
nertutigissumik nålagkersuissunit iki-
orneKartariaerupugut. åma George Ri-
verimiut umiatsialiortalerput. tåukua
ilait George Riverime nangminerme
atorneKartarput, ungaserujugssuå-
ngitsukutdle avdlamiunut, sordlo Port
Burwellimiunut tunississalersimavu-
gut. Port Burwellime Kissuit amigau-
tauvdluinarput angatdlatinigdle auli-
sarnermut atugagssamingnik tamåni-
miut atorfigssaKartitseKaut.
Aklavik andelsforening
Bessie Iriship nalunaerutå:
KangaunerussoK kup akuarmiut inu-
nerat pivdluarnigssåtdlo autdlainiar-
nermut aulisarnermutdlo tungavdlui-
narsimagaluarput. autdlainiarnermi-
kut aningaussarsikulortarsimåput, pi-
ngårtumik putdlatit atortoralugit. å-
mitdle akikingmata inuniarnerdlo tai-
maisivdlune ajornakusornerujugssuå-
ngordlune tauva inuit Aklavingmut
nugtersimåput. inugtoKaoK suliagssai-
leKinardlunile. tauva nålagkersuissut
inungnik åminik merssordlune atissa-
liornermut sungiusailerput. ilitsersu-
ssissugssaK, Ernie Latour, atorfinig-
tineKarpoK. tåussuma merssorfit ator-
dlugit merssornermik arnat iliniarti-
lerpai. åma agdlapalårinermik iliniar-
tipai. autdlarKåumut suliarinerussar-
tagait tåssa åncatit ateraussatdlo
isersimatit.
autdlarKåumut sulineK ingerdla-
nerdliorpoK aningaussarserKalårna-
vigdlunilo. sungiusaineK inermat pe-
KatigigfiliortoKarpoK arnanik 20-nik
ilaussortalingmik, uvangalo sujulig-
taissutut KinerneKarpunga. erininarsi-
ngitsoK suliarissartagkavut piumane-
Kalingåx-mata sulissugssat amigauti-
gilerpavut. atortoKangåtsiarpugut,
sordlo merssorfit 6 pigalutigik. eski-
mut indianeritdlo arnartait åssiging-
mik sulissorineKarput, åma agdlag-
fingmiumik atautsimik atorfinigtitsi-
simavugut. arnat suleKataujumassut
amerdliartuinarmata sungiusainerput
ingerdlatinarparput. månale piuma-
ssarineKartut sangmingåravtigik av-
dlanik autdlussaKarnigssamut pivfig-
ssaKarKalåvigpugut. uvanga nangmi-
neK merssorfigssorungnaerpunga ar-
natdle merssorfigssornermik iliniarti-
taralugit. pilerssårutigårput åmior-
fingmik sananiardluta, måname åmit
suliaritiniarångavtigik avåmut nag-
siutariaKartaravtigik.
andelsforeningip iluagtitsivdluarne-
ra pissutigalugo inuit OKartarput:
„AklavikitoKaK toKujungnångilaK.“ —
nåmik, andelsforeningime tåssane a-
ngutit arnatut ikiutingitdlat.
Sisi andelsforening
OKalugtuartoK Simonie:
sorssungnerssup nalåne tingmissar-
tunut mitarfiliortoKarnerata kingune-
ranik Frobisher bugtime inoKatigit
pilersineKarput. sorssungnerssuaK so-
raermat mitarfik canadamiunit tigu-
mineKalerpoK .. 1955-ime DNA ino-
Katigingnik agdliartordlualersunik pi-
lersitsivoK .. sulissugssarsiarineKar-
tut amerdlaKaut, ilarpålugssuilo ig-
dlunik åtartorsinåuput. igdlutdle nå-
mångingmata inuit ilait igdluvigkane
tupernilo najugaKartariaKarsimåput
. . peKatigigdlune ingerdlatsiviliorti-
ternerit pivdlugit agdlagarineKartut
pissarsimavavut taimalo KanoK ilior-
tariaKarnerput påsisimavdlutigo. ta-
måkua pivdlugit konsulentiussoK såg-
figårput kingusingnerussukutdlo Ka-
noK ilivdluta igdluliorniaKatigingnik
pil ersitsinigssarput atautsimissutigisi-
mavdlutigo.
ingeniørit igdluliortiterneK pivdlugo
nålagkersuissune suliaKartut igdlug-
ssanik titartaigaluarmata nunarKati-
git nåmagingningitdlat .. tauvalo pe-
Katigingne ilaussortaussut sulinerisi-
gut titartagkat avdlångortineKarput ..
ardlaleriardluta atautsimitarpugut —
peKatigigfingmut ilaulerumavdlutik
nalunaertut 15-iuput — 1962-ime au-
ssaK nålersoK igdlunut 15-inut ator-
tugssat tikiuput. igdlo atauseK 4.500
dollarsinik akeKartugssauvoK, nålag-
kersuissutdle igdlumut atautsimut
1.000 dollarsinik tapissuteKariarmata
ilaussortap atautsip 3.500 dollarsit a-
kiligagssarilerpai .. igdlut tamarmik
ivertiteriåinångordlugit suliåuput 3-
nik sinigtarfeKardlutik . . atortugssat
septemberime tikiput. igdlumut su-
jugdlermut atortugssat atausiåkåt a-
jornartorsiuvigsordluta navssåriortor-
pavut .. atortugssat pisimassavut ti-
tartagkat nåpertordlugit pissusigssa-
migsortungitdlat. igdlut 8 sananeKar-
put, tauvalo maskinarssuit atordlugit
igdluliorfigssat sivnerutunut atugag-
ssat nalimagterneKarnigssait utanri-
ssariaKalerparput. ukiåkut igdlut 6
sananeKarKigput.
ilaussortaK igdlugssame sananeKar-
nerane tåkutingitsortoK nal. akune-
ranut 2 dollarsinik akilisineKartarpoK.
— taimatut årKigssussinerup atugau-
lernerata kingornatigut ajornartorsiu-
teKåsaerpugut .. tauvale påsilerpar-
put igdlut ingnåtdlagialersornigssånut
atortugssat nagsiuneKarsimångitsut ..
ilaussortaK atauseK peKatigigdlune
aningaussauteicarfingmut Kåumatit
tamaisa 35 dollarsinik akilissartug-
ssauvoK.
Ekatoktiaic andelsforening
Cambridgep kangerdliumarnane an-
delsforening 1961-ime pilersineKara-
me arfinilinarnik ilaussortaKarpoK.
1961-ime Cambridge bugtime eKa-
lungniartarpugut. eKaluit Keritine-
Kardlutik tingmissartut atordlugit Ed-
montonimut agssartorneKartarput tå-
ssanilo pundimut 70 c migssiliordlugo
akeKartitauvdlutik tunineKartardlu-
tik — andelsforeningime ilaussortat
Kalåldlil-nunåne ama pisiagssaulerput
UPTONSThe
finit famanit pisiarineKarnerpaussarfuf
— pissutigalugo: tinif famanit mamar-
nerpaugamik.
VØLUND marine dieselmotor téssauvOK trunkmotore 4-taktiussoK arritsumik IngerdlassoK, nalomi-
naitsumik sulissartoK cylinderiata sanimut silissusla 300 mm stempelivdlo nikissartarfla 410 mm-iuv-
dlune, motorilo suliarineKartarpok 3-nit 8-nut cylindereKarttidlugo 5ma turbo-mik imertagautitdlugo.
imalunit imertagautlnago. motorit pissarnertut imertagkat cylinderimut atautsimut såkorttissuseri-
ssartagåt 75 ehk-uvoK motorinllo turbo-mik Imersagkane cylinderime atautsime 110 ehk-uvdlune, ta-
marmik 375-inik minutimut kaujatdlagtartut. motore matorKassumik sanauvok, silåinaup naKitsinera-
nik autdlartitagaK, naKitsinikutdlo orssua puJoralaussångortitagaK naKitsinikutdlo OliatertagaK kåvl-
lukårtltamlk. motorip kåvingnermine sangmivia nalunaeKutaussamut ilårtitauvoK, tåssa imåipoK
krumtapakselip Kiimut isua talerpingmflrpoK.
Vølund marine dieselmotor er en langsomtgående, enkeltvirkende 4-takts trunkmotor med cylinder-
diameter 300 mm og slaglængde 410 mm, og den fremstilles med 3—8 cylindre samt med og uden
turboladning. Ydelsen er for normalladede motorer 75 ehk pr. cylinder og for turboladede motorer
110 ehk pr. cylinder, begge ved 375 omd/min. Motoren er i lukket udførelse med trykluftstart, tryk-
forstøvning og trykomløbssmøring. Motorens omdrejningsretning er med uret, det vil sige top af
krumtapaksel går til styrbord.
ØRESUNDSVEJ 147 . KØBENHAVN S . TLF ASTA 5511
pundimut 15 c-inik akigssarsissarput
kingusingnerussukut ilaussortat
kajumigsautisiarait pundimut 5 c. tai-
malo 1961-ime sitdlimatinik aningau-
ssauteKarfik pilersineKarsmausima-
vok .. tamatuma nalåne ilaussortat
12-ingorsimåput.
åma ukioK måna imåne aulisarto-
KalårsimavoK — kingusingnerussukut
ukiunerane Fergusonip tasiane eKa-
lungniartarsimavugut .. månåkorpiaK
eKaluit Kerititat 40.000 pund uninga-
tipavut. ilimagårput eKaluit tamåker-
dlutik tunineKardlutik akigssaiautit
tamarmik akilerneKarérpata ama o-
Karsinaujumårtugut aulisaKatiging-
neK iluagtitsiviuvdluardlune ingerdlå-
neKarsimassoK .. ukiune kingugdler-
ne mardlungne aulisarnivtinut ikiu.—
simassut tamaisa KujåssutigssaKarfi-
gåvut, ingangmik Carl Franzin Hans
Hansenilo. peKatigingne ilaussortau-
ssut åma ukioK måna aulisarnermik
ingerdlatsigssamårput .. Cambridge
bugtime HBC-p niuvertarfianik pe-
KarpoK brugsforeningeKarnanile.
Fort Chimo andelsforening
OKalugtuartoK Noah Angnutok:
autdlartipugut eKalungniartardluta.
aussigavta aulisarfingme atautsime
18.000 pundinagpugut — katitdlugit
Vær foran
i foto.. « med
AGFA SILETTE II
mikissunik åssilissut ator-
neKaKissoK Kaumanersiu-
titalik. åssilissut pissarit-
sok KalipauteKångitsunut
Kalipautilingnutdlo.
Det populære småbilled-
kamera med lysramme-
søger. Det nemme kamera
til både sorthvid og farve.
Objektiv:
Agfa Color-Agnar 2,8/45
mm.
Lukker:
Prontor 125.
Hurtigoptræk, selvudløser,
tilbagespolingssving, blitz-
tilslutning til midterkon-
takt.
AGFA
ISI-
blitzer M
blitzer mikissoK pitsauv-
dluinartoK, ajoicutaugi-
narsinaussumik kabeleKå-
ngitsoK (15 V).
AGFA ISI-blitzer M
Den lille effektive blitzer,
der er helt fri for gene-
rende kabel. (15 V).
17