Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.11.1943, Qupperneq 17

Tímarit Máls og menningar - 01.11.1943, Qupperneq 17
TÍMARIT MÁLS OG MENNINGAR 127 þess verks væri þegar af hendi leystur og höfundurinn teldi, að í því verki væri fólgið meginstarf ævi hans. Þetta allt hefði átt að virðast ofureðlilegur hlutur og þá ekki síður mikið fagnaðarefni hverjum þeim, er bar menningu þjóðar- innar fyrir brjósti og þyrsti í lifandi og greinargóða fræðslu um líf og sögu hennar. Hvað var sjálfsagðara en að bókmenntafélag alþýðunnar á íslandi legði áherzlu á að geta komið út þessu riti, sem stóð flestu öðru í nánari tengslum við bókmennta- og menn- ingarþorsta félagsmanna? Og hvað var sjálfsagðara en að mennta- frömuðurinn tæki því fegins hendi að geta náð samstarfi við félags- samtök bókelskrar alþýðu, sem gaf tryggingu fyrir því, að höfuð- verk ævi hans næði þegar í stað útbreiðslu í þúsundum eintaka um allt land? Samstarf þessara tveggja aðila virðist svo eðlilegt og sjálfsagt sem hugsazt getur út frá öllum þeim meginreglum, sem gilda um viðskipti tveggja menningaraðila. En þá kemur það allt í einu í ljós á hinn smekklausasta hátt, hve hið almenna og eðlilega menningarsjónarmið getur verið í æpandi mótsögn við sjónarmið ráðandi afla í stéttarþjóðfélagi. „Menn- ingarfrömuðir“ auðstéttarinnar ráku upp eitt angistartryllt öskur, sem bergmálaði landshornanna milli frá hljóðaklettum menningar- legs sníkjulifnaðar. Ofsóknirnar og áróðurinn gegn Máli og menn- ingu jókst nú um allan helming og færðist í aukana af grimmdar- móði. Tveim nýjum útgáfufélögum var hrundið af stokkunum til að ráða aldurtila þess, fé var mokað úr ríkissjóði í herkostnað gegn þessu félagi, og hvert einasta verkalýðsfélag á latidinu var skattlagt til þessa stríðsreksturs. Hver svívirðingargreinin af annarri flæddi yfir, félagið var stimplað sem landráðafyrirtæki, forgöngumenn þess sem föðurlandssvikarar, rithöfundar þess sem ættjarðarníð- ingar og klámskáld og allir þess stuðningsmenn sem óaldarlýður og útlendingar á ættjörð sinni. Ekkert af þessu var áður óþekkt í herbúðum alþýðufjenda þeirra, sem á sínum tíma gerðu hernaðar- bandalag gegn lýðræði og menningu undir þjóðstjórnarnafninu og frægast er orðið að endemum og lifa mun í sögu þjóðarinnar meðan íslenzk tunga er töluð, við hlið írafellsmóra, Þorgeirsbola og ann- arra forynja fortíðarinnar. En þegar fregnin barst um Arf íslend- inga, þá var gripið til nýrra hernaðartækja og ósvífnari en áður
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.