Tímarit Máls og menningar


Tímarit Máls og menningar - 01.11.1943, Qupperneq 39

Tímarit Máls og menningar - 01.11.1943, Qupperneq 39
TÍMARIT MÁLS OG MENNINCAR 149 gerði okkur aðnjótandi. Enginn meistari tónanna á betur viS ís- lenzkan anda en Bach, einmitt vegna þess hve stór hann er í hinu hlutlæga — eins og sögurnar okkar, sem eru og verSa mælikvarSinn á sannislenzkan anda. MenntuSum Islendingi í dag finnst einkenni- legt aS hugsa til þess, aS viS skulum hafa lifaS án þess aS þekkja Bach — fram til 5. marz 1916. Páll dvaldist nær áratug viS nám, lengst af í tónlistarborginni Leipzig, og lagSi sérstaka stund á orgelslátt, lærisveinn eins fræg- asta orgelmeistara sem þá var uppi, Straubes, umleikinn þeirri tón- menningu sem lifaS hefur og dafnaS kynslóS fram af kynslóS kring- um tónlistarstofnanir þessa söngna staSar, músikkonservatóríiS fræga, dísarhöllina Gewandhaus og Tómasarkirkjuna þar sem sjálf- ur Bach var kantor, en Straube á námsdögum Páls; hinn ungi ís- lendingur, sem hafSi lifaS fyrstu tónskynjanir bernskunnar viS máttuga hrynjandi Stokkseyrarbrimsins, gagnsýrSist hér æSstu tón- menningu álfunnar; síSar nam hann einnig í París hjá franska orgelsnillingnum Bonnet. Páll efndi þegar á ungum aldri til hljómleika víSsvegar um Ev- rópu, og þaS er lítill vafi á því, aS hefSi hann kosiS, mundu hon- um hafa staSiS opnar dyr til alþjóSlegs frama fyrir orgelleik sinn. Hlutverk umferSasnillingsins er ungum tónlistamanni í fyrstu mjög hugleikiS, hann sér sig í hillingum fara land úr landi og sigra hjörtu, leggja undir sig heiminn einn saman meS töfrum. Heims- frægir umferSasnillingur tónanna eru þó sjaldan ánægSir meS hlut- skipti sitt, finnst þeir vera landlausir konungar, en hitt dragi þá drýgst, sem þeir hafi þegiS og gefiS heima, og ef þeir verSa sigur- vegarar hjartna þá sé þaS fyrst og fremst fyrir fulltingi þjóSar sinn- ar og lands. Páll ísólfsson kaus aS leita heim hingaS og heita starfs- kröftum sínum og gáfum, og þeirri menntun sem hann hafSi aflaS sér, til þess ef kostur væri aS lyfta hinu fásöngna þjóSfélagi sínu til æSri tóngleSi. Hann tók upp merki hinna ágætu brautrySjenda þar sem þeirra starfi sleppti, og hefur átt meiri þátt en nokkur annar í því aS beina íslenzkri tónhyggju frá fátæklegum viSvaningshætti til alvarlegra markmiSa. Hann lét æskuást sína, orgeliS, víkja úr öndvegi fyrir hinni þjóSfélagslegu hliS starfsins, hinni uppeldis- legu nauSsyn. Starf hans meSal okkar hefur þannig ekki orSiS fyrst
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148

x

Tímarit Máls og menningar

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Tímarit Máls og menningar
https://timarit.is/publication/1109

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.