Jökull

Ataaseq assigiiaat ilaat

Jökull - 01.12.1999, Qupperneq 45

Jökull - 01.12.1999, Qupperneq 45
ÁGRIP Flókin mynstur misgengja og bergganga einkenna rofinn hraunlagastafla Borgarfjarðar. Höggun og margbreytilegt jarðhnik innan þriggja gosbelta hafa markað þetta svæði á löngum tíma. Elstu jarðlög- in, neðan Hreðavatnsmislægisins, urðu til innan Snæ- fellsnes rekbeltisins fyrir 6-15 milljónum ára. Yngri hraunin, ofan mislægisins, tilheyra aftur á móti Reykjanes-Langjökuls rekbeltinu, sem í dag er oft- ast kallað vestara gosbeltið, en þar hófst gosvirkn- in fyrir um 6 milljón ára og Snæfellsnes jaðarbelt- inu, sem er allt að tveggja milljón ára gamalt. Mæld voru sex snið utan helstu megineldstöðva svæðisins. Neðsti hluti sniðanna hefur legið á allt að 1300-1500 m dýpi þar sem stilbít, sem myndast á u.þ.b. 800-1700 m dýpi, er til staðar neðan mislægisins. Mælingar á 158 berggöngum, 122 misgengjum og 58 skriðrák- um sýna að siggengi eru algengust beggja vegna and- hverfuássins í ofanverðum Borgarfirði. Sniðgengi eru þó líka til staðar. Flest misgengin hafa VNV-ASA og NNA-SSW stefnu en flestir bergganganna stefna N-S og NNA-SSW. Mælingarnar gefa til kynna að NNA misgengin, sem liggja samsíða og eftir gosbeltunum, hafa verið virk frá því snemma á tertíer, þar sem gos- beltaflutningurinn og ferging vegna upphleðslu hafa ekki breytt halla þeirra. Halli og lóðrétt færsla mis- gengja, tíðni og halli ganga og þverbrot benda til þess að sprungukerfið sé myndað í nokkrum fösum. Þrátt fyrir að einstaka tektónískir atburðir hafi ekki verið nákvæmlega aldursákvarðaðir þá má af mótum ganga og misgengja sjá að N-S, NNA-SSV og NV-VNV brot eru elst. Sniðgengi fylgdu síðan í kjölfar siggengja og hefur þessi þróun endurtekið sig á mismunandi tímum. REFERENCES Aronson, J. L. and K. Sæmundsson 1975. Relatively old basalts from structurally high areas in central Iceland. Earth Planet. Sci. Lett. 28, 83-97. Bergerat, F., J. Angelier and T. Villemin 1990. Fault sys- tems and stress patterns on emerged oceanic ridges: a case study in Iceland. Tectonophysics 179, 183-197. Bjamason, I. Th., R Cowie, M. H. Anders, L. Seeber and C. H. Scholz 1993. The 1912 Iceland earthquake rupture: Growth and development of a nascent transform system. Bull. Seismol. Soc. Am. 83, 416M35. Einarsson, P., F. W. Klein and S. Bjömsson 1977. The Borg- arfjörður earthquakes of 1974 in west Iceland. Bull. Seismol. Soc. Am. 67, 187-208. Einarsson, P. 1979. Seismicity and earthquake focal mech- anisms along the Mid-Atlantic plate boundary between Iceland and the Azores. Tectonophysics 55, 127-153. Einarsson, P. and J. Eiríksson 1982. Earthquake fractures in the districts Land and Rangárvellir in the South Iceland Seismic zone. Jökull 32, 113-120. Einarsson, P. 1991. Earthquakes and present-day tectonism in Iceland. Tectonophysics 189, 261-279. Flóvenz, Ó. G. and K. Gunnarsson 1991. Seismic crustal structure in Iceland and surrounding area. Tectono- physics 189, 1-17. Forslund, T. and A. Guðmundsson 1992. Structure of Ter- tiary and Pleistocene normal faults in Iceland. Tectonics 11,57-68. Franzson, H. 1978. Structure and petrochemistry of the Hafnarfjall-Skarðsheiði central volcano and the sur- rounding basalt succession, western Iceland. Univer- sity of Edinburgh, Scotland, Ph.D. Thesis, 264 pp. Friðleifsson, G. Ó. 1983. The geology and the alteration history of the Geitafell central volcano, Southeast Ice- land. University of Edinburgh. Ph.D. Thesis, 371 pp. Grellet, B. 1983. Rðle et influence du contexte géody- namique sur les structures et l'évolution des rifts, ex- emples de l'Islande et des Afars. Bull. Centres Rech. Explor.-Prod. Elf Aquitaine 1, 1, 191-200. Guðmundsson, A. 1992. Formation and growth of normal faults at the divergent plate boundary in Iceland, Terra Nova 4, 464M71. Guðmundsson, A. 1995. Infrastructure and mechanics of volcanic systems in Iceland. J. Volcanol. Geotherm. Res. 64, 1-22. Guðmundsson, A. 1996. Geometry, displacements anddriv- ing stresses of seismogenic faults in Iceland. Seismol- ogy in Europe, XXV General Assembly, 9-14 Septem- ber 1996, Reykjavík, Iceland, 193-198. Guðmundsson, A. and K. Báckström 1991. Structure and development of the Sveinagja graben, Northeast Ice- land. Tectonophysics 200, 111-125. Helgason, J. and M. Zentilli 1985. Field characteristics of laterally emplaced dikes: Anatomy of an exhumed Miocene dike swarm in Reydarfjörður, eastern Iceland. Tectonophysics 115, 247-274. Jakobsson, S. P. 1972. Chemistry and distribution pattern of recent basaltic rocks in Iceland. Lithos 5, 365-386. JÖKULL, No. 47 43
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125

x

Jökull

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Jökull
https://timarit.is/publication/1155

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.