Fróðskaparrit - 01.01.1970, Blaðsíða 365

Etniska sardrag i den faroiska folksagotraditionen
373
Nár sagans hjálte beger sig hemát med den befriade kunga-
dottern kommer han till en plats i fjállet, varifrán han har
utsikt over en djup dal, pá vars andra sida det ligger en
likadan utsiktspunkt (.... tey koma til eina sín.... Hinu-
megin sínina var ein djúpur dalur, og uppattur hinumegin ein
onnur sín. JJ 41, s. 3991). Játten som lurats bára hem flickans
systrar i en sáck, máste passera flera fjáll (.. . .firsta fjadlið
hann kom atturundir. . . . Komin atturundir næsta fjadlið. .. .
atturundir tað triðja fjadlið. . . ., JJ 2, s. 247 f.). Fároarnas
typiska fjállformationer med hamrar, d. v. s. avsatser i den
lodráta fjállsidan, framskymtar ofta. Trollkáringen beger sig
upp till fjállets avsatser for att kasta ner sten pá sina for-
foljare (.. . .til fjals upp í hamrarnar, JJ 3, s. 257). Flickan
flyr till en avsats, dár vágen ár stángd av berg. Dár hoppar
hon ner och kommer till en gron dal (Hon rennur .... til ein
hamara, kvar berg er firi; har loypur hon út av og kemur
niður í ein grønan dal, JJ 4, s. 260).
Tvillingbrodern i den fároiska utformningen av AT 3032
ár inte som i de flesta nordiska och europeiska formerna av
sagan ute pá jakt eller nágot liknande, nár han rákar i
háxans váld och forstenas utan han har begivit sig ut till de
mánga smáoar (so nógvar smáoyggjar uttan um, JJ 34, s. 370),
som han blivit intresserad av. For att forhindra att trollets
huvuden áter fastnar, nár de blivit avhuggna, máste pojkens
hjálpande hund simma med dem over sundet (svimja við teim-
un um fjørðin, JJ 35, s. 373).
Helt konsekventa ár naturligtvis inte naturbeskrivningarna.
Skoglosheten till trots beráttas mángen gáng ándá om skogar,
t. ex. kan flickan fly genom skogen till en fjállavsats (Hon
rennur .... ígjøgnum skógin til ein hamara, JJ 4, s. 260). Inte
sá sállan forutsátter sagens handling att skog finns, vilket
1 JJ jámte nummer ooh sida hánvisar till J. Jakobsen, Færøske folke-
sagn og æventyr, 1898—1901.
2 AT jámte nummer hánvisar till det internationella typindex over
folksagor, som skapats av A. Aarne och S. Thompson, The Types of the
Folk-Tale (FF Communications 184, 1961).