Atuagagdliutit - 27.02.1964, Blaðsíða 2

atuartartut
agdlagait
Kinersinigssame neidtagssiaK
partip pilersiniarneKalernera tutsiu-
talermat pisangassut ilagisimavånga
Kanordlo årKigssuneKardlune tamanut
angmassumik nalunaerutigineKaru-
mårnigssåne agsut tusarusugsimavdlu-
nga. årime, januarip 10-åne radiukut
pingåmersiordlugo imiussaK tusagag-
ssiagssångormat radio maligtariniarsi-
manarpoK; ilame tusarumassaK soku-
tiginartOK unuk tåuna amerdlasor-
ssuarnit tusarnårneKarsimagunarpoK.
sunauvale uvanga påsissara? parti
aterigsårtitaugaluaKissoK programiata
sarKumiuneKarneratigut pakatsiku-
jungnermik misigivfigigavko, tåssau-
sorigavkume sumik nutaussumik ing-
mikut anguniagaKångitsoK; angunia-
gaussutdlo pingårnerssaringuatsiar-
dlugo åssigingmik akigssarsiaKamig-
ssaK — tåunauna ilåungigpat ilagssar-
sinigssaK ajornakusorunarmat. tai-
maingmat parti autdlarnerneKardlåK
avdlatut OKautigineK ajornarunarpoK:
tugdligssånik Kinersinigssame neKitag-
ssiaK igdlingnarsågaK — kisiåne sag-
dlukujuk, uvnit imartunårniagausima-
galuardlune. inuit nangminerssordlu-
tik sujumukarnigssamik anguniagaKa-
rumassut kisavdlugo kajumiginavia-
ngisåt.
Inuit-parti tassåunginerdlune ator-
figdlit akigssautimikut pitsaunerussu-
mik pineKarumavdlutik amerdlaner-
nik tunuleKutaKarumanermingne nu-
kigtunerusinaujumavdlutik iligssar-
siorfiat. iligssarsiume tåssane silatu-
sårniarnikut — tamånalume tupingnå-
ngilaK — nunap inuisa tamarmik so-
Kutigissait atautsikut taigorneKarput;
kimitdlunit akerdlileruminaitsuvdlu-
tik. parti nålagkersuinermik suliaKar-
niarnermik sujunertarissaKartoK tai-
ma tamalikagtigissunik pilerssårutilik
„parti“mik tåisavdlugo ingassagtajå-
gåunginerpa?
Inuit-partiata taimatut programe-
Kardlune Danmarkime nålagkersuini-
kut suliaKartut ingmikut isumagdlit
„parti" åtaviginagit nangmineK ingmi-
kut partiunine nakussutiginiåinardlu-
go månåkut nunavtine ingerdlauseK
ilorråta tungånut sangutiniåsavdlugo
nukigssaKarfigiumårnerdlugo? uva-
ngåsit KulareKåra.
kikut-uko OKartut isumaKartutdlo
ApolloraK nauk?|^
tupigusutigigigauna ApolloraK Mo-
gensen tutsiuneK aj ormat. ajungitdlui-
narpoK oKatdlinermik autdlarnisi-
mangmat, tamatumuna inuit isumånik
Kalåtdlit-nunanut tungassunik sarKU-
mersiterinigssamut periarfigssaKaler-
simavdlutik, sunaliuna pivdlugo Apol-
loraK Mogensen måna tunuartoK.
issornartorsiorneKarneK artornera-
miuk? sok isumane igdlersorniångilai?
Lotte Rubæk,
København, Valby.
imerusuerdlunilo
kalåtdlit Kavdlunåtdlo suleKatigiler-
neK sapersut, aitsåtdle suleKatigingneK
anguneKarsinauj umårtoK akigssautiti-
gut naligigsitaulersimagåine. taima
isumaKartut tåssåunginerpat nåla-
gauvfiup atorfeKartitai — mingnerit?
tåuko Kangale peKatigigfeKartut tuså-
massarpavut, peKatigigfiatdle ima nu-
kigdlångatigisimanerpa taimåitutdlu-
nit årKigssunigssåt sapersimavdlugo?
inuit tamåko isumaKarnerdlutik måna
partiliornermikut KupaK tåuna akune-
KutaussoK ikårsinaulerumårdlugo?
nalivtine grundlov atausiussoK ig-
dlersortigårput; taimåitumik nåmagig-
tardluta utarKiniarta, atagule inugtut
avdlatutdle -pi-ko-rig-si-guv-ta åma
tåukunatut akigssautilerneKartaleru-
mårpugut — åma ilarpagssuavut tai-
mailerérput.
Grønlandip silarssup ilåne avang-
narpasigsume — issigtup silåne —
inigssisimanera pissuvdlune tamåne
najugaKartugut inuneK ingmikukajåK
itOK atortariaKarsimavarput, avdlatut-
dlo ajornartumik pitsorpalugtumik
inussariaKartitausimavugut. taimåika-
luartoK tåssane najugaKavigsugut Ka-
muna nunavtinut asangningnermik
misigisimajuarpugut nuånårutigissa-
riaKardlugulo tåssane pivdluardluta
inugavta; pivdluarnermik nålagauv-
fingne pisorssugaluartunilunit pigine-
Kångitsumik' nalivtine! taimaingmat
månamit ilungersortumik inungnut
måne najugaKartunut tamanut ersser-
Kigsumik påsisitsiniaineKarniardle nu-
na sunalunit tunissagssiornikut ingmi-
nut napatisinåungitsoK nunaulernaviå-
ngingmat najuissuminut pivdluarfiu-
ssok. taimåitumik atorfigdlit akigssar -
siaisa Kagfagkiartuinarnigssåt nunav-
ta ingerdlatitaunerane mianerssutigi-
ssagssat angnerssaisa ilagåt.
Savalingmiut uvavtitutdle Danmar-
kimut inugtaussut avxngarusimaner-
tigdle pissutigalugo (Bornholm avdlat-
dlo KeKertat Danmarkip ilagissai na-
ligigsitauneK taigortorneKalerångat
neKitatut taineKartångikilit, tåukume
nunap ilagivingmagit) ingmikukajåK
itumik inussut — aningaussarsiorner-
mikutaoK, tåuko danskitdlo åma akig-
ssarsiamikut månisutdle ajornartorsiu-
tigssaKarnerdlutik? — una tamavta
nalungilarput: inuk kinalunit najug-
kaminit sungiusimassaminit autdlaru-
maneK aj ormat tikisagssamine ingmi-
nut ajoKutausinaussumik nåpitagssa-
Kardlune sujumut ilisimagångamiuk!
taimåitumik Kavdlunåt månitut måna
sule uvagut pineKarnivtinit pitsaune-
rugatdlartumik akigssarsiaKartitauv-
dlutigdlo najugagssaKartitåusagpata,
kiap tamåna tupigissariaKåsavå? —
Grønlandime måna partinik tunule-
KutaKardlune nålagkersuinikut inger-
dlatsinigssaK nalerorsimassutut issigi-
neKalersimagpat, Kå partiliorniarta;
kisiåne ersserKigsumik periauseKar-
dlutik ingerdlatsiniartunik. sujugdleK
taisinauvarput: atorfigdlit partiat, må-
na „Inuit-parti“mik taineKartoK. åipå-
lo nangminerssordlutik inutigssarsior-
tut partiat — parti sujumukarniaK,
imaKa „Sujumut-parti“mik taissaK —
(kikutdlunit nålagauvfingmit aulaja-
ngersumik atorfeKartitåungitsut ilau-
ssortauvfigisinaussåt) Danmarkime
nålagkersuinermik suliaKartut ingmi-
kut isumagdlit „parti" ilånik aulaja-
ngersumik åtaveKartoK. taimåitoKarsi-
naulisagaluarpat aitsåt OKarsinaulisa-
galuarpugut nunavtine politikerit par-
timik åtavingmingnik tunuleKutaKar-
dlutik suliniarnertik ingerdlåkåt.
savautilik Abel Kristiansen,
EKaluit.
A/S Dansk glasuldfabrikimit lgalåmernglt amutdlarnerlnlk uvsigsausiat Issimut, klssamut nipimutdlo pitarnavgrsautigissarniåkit
Aktieselskabet
Dansk Glasuldfabrik
(Aktieselskabet for Kemisk Industri)
agdlagkat angmassut
asassara Peter Heilmarm.
mardlungomerme 'jamrarip arfineK-
åipåne radiukut oKalugiautit tusar-
nårdlugo tupigusungitsorneK ajorna-
KaoK A. Mogensenip OKalugiautånut
taimalk åniarpatdlårujuigssuarnerit
pivdlugo, nauk oKaraluartutit OKalu-
giautit A. Mogensenimut akissutitut
påsineKåsångitsoK Ikisiånile kalåtdli-
nut tamanut påsititsiniutitut. uvanga
påsisimassakissusermik pissuteKarsi-
mavdlunga OKalugiautit påsititsiniuti-
tut taisinåungilara, OKalungningne A.
Mogensenip OKalugiautå Kimatsiarta-
raluardlugo erninaK tikerKigtaragko
kalåleKatingnik naKisimapgningniar-
paiugtutut nipeKalertardlutit.
parti nutåK
parti nutåK radiukut tusaravtigo
Kularnéngitsumik Kalåtdlit-nunåne
tamarme tutsiuterKingnigsså pisånga-
tigineKarpoK, atautsimineralume aut-
dlakåtineKartoK tusarparput. OKalug-
tut tamarmik isumaKatiginaKaut Fare
kisime pinane. uvanga OKarsinauvu-
nga tåssarpiåuput uvdluvtine inu-
sungnerussut aperKutigalugitdlo OKa-
loKatigissutigissartagait, nunarput
Danmarkimut ilångutitaungmat neriu-
tigissavta pakatsissutaoKissup kalåt-
dlit Kavdlunåtdlo åssigingmik pineKé-
nginerat pingårtumik akigssarsiat tu-
ngaisigut atausiåkåt målårtaraluarput
nerineKåinartardlutigdle måssåkutdle
partip suliariniagai tåukungmata ku-
larnångitdluinarpoK Kalåtdlit-nunåt
tamåkerdlune parti autdlarnertoK ta-
persersusagigput.
åmåtaoK tailårusugpara ApollorKap
OKalugiautå, akineKartuarpoK aker-
dliussunik. kisiåne tamaisa misigsso-
råine tamarmik isumaKatigingnigput,
una kisiat kamautigisimassartik aker-
dliussutigåt Rinkip KaKitinigsså Hans
Egedelo åpartitdlugo. tåssåuputdlo
OKalugiautåta imarissai uvdluvtine
inusugtut norKåissutigissait, tåssalo
kalåleK Kavdlunårdlo inugtut atautsi-
tut pineKåsassut ingmikortitsinane.
tusariarsiugdle ministerivta atarKi-
nartutut sorssungnerssup nalåne isu-
magisimassaralua, Atuagagdliutine na-
KineKartoK nr. 7-ime novemberip 1-iå-
ne 1943 — „akerdlianigdle uvagut dan-
skit kalåtdlit agsut OKausigssaKarfigi-
sinauvåtigut Kanigdlinerusagigtik ani-
ngaussatigut assigingipatdlårneK pisa-
gigput sujumukarsimanerussutut pi-
ngåkujugpatdlårnivta imaKa ilå pisa-
gigput avdlatutdlunit".
parti nutåK ApollorKap norKåissuti-
gissai Gamip 1943-me isumagisimassai
uvdlumikutdlo inusungnerussut erKii-
ngitsumik pineKarsoralutik oKatdlisi-
gissartagait sukut åssigingissuteKar-
pat?
taimailivdlunga parti angussaKar-
dluarnigssånik kigsautdlugo pivdluar-
Kujumavara.
M. Nielsen,
Jakobshavn.
Hr. ApolloraK
Mogensen!
ajoraluartumik OKalugiautit iluamik
tusarnånginavko ersserKingnerussu-
mik akisinåungilavkit. OKalugiautivit
sivnera minutit Kulit migssåine sivisu-
ssusilik kisiat tusarnårpara, ila kisiå-
ne sordluna oKariartarnerit åmalo ni-
pivit pissusia sordlo kamagsimarpa-
lugtumik pissusilik. OKarsinauvunga
OKauserissavit ilåinångue uvanga tu-
sarnågkåka angnikitsumik erKortorta-
Kalårput, Kularnéngitsumik autdlar-
Kautånit tusarnårtuguvko angnertune-
russumik påsissaKåsagaluarpunga. ki-
siåne A/G-kut sarKtimertartut ivdlit
OKalugiautingnut tungatineKartut ku-
ssanartaKaut akerdleringnigtut igdler-
suissutdlo. sordluna ila ivdlit tamå-
kununga akissuteKartartunut ivdlitaoK
akissarKajaraluartutit. tåssunåkut på-
sisinauvara ingminut igdlersoriarsi-
naujungnaivigdlutit OKalugiarsimassu-
tit, oKalugiarnerpime ilåtigut ima OKa-
ravit: „atago ilitsersutilåriardlavse" ni-
pit sékortunåvigdlugo saimarpalungit-
sumik angneruniarpalugtumigdle tai-
ma OKarputit. taimatut OKarnerit ivdlit
nangmineK timitalersinaugaluarpat,
tåssa ilingnut akerdliussunut igdler-
suissumigdlo kigdligsså tikitdlugo på-
sisitsiniåsagaluaravit sok taima OKalu-
giartutit. tåssa ivdlit nangmineK OKa-
lugiautit akissugssåussuseKarfigiga-
luarpat angutitut isumaliorsinauguvit.
eKungåssutai ilumortortailo akerdleri-
ssangnut igdlersuissingnutdlo påsiti-
niardlugit sok taima OKalugiartutit.
neriugpunga tugdliane oitalugiåsagu-
vit mianerssornerusassutit avdlat er-
Karsartausé puigornagit. ilingnit isu-
matunerit isumakineritdlo nautsorssu-
tigalugit. inuvdluarit.
Jakob Poulsen,
Godthåb.
uvagut kalåtdlit Kavdlunåt isuma-
liortausiånit tiguartisimavatdlåiKau-
gut. tamatumunga ipissutausimavoK
tåuko isumåt sanKumertordlo taimåi-
tugssaviussutut aulajangiutaravtigo.
isumaKångilanga isumat sarKiimertut
tamarmik tigussagssåungitsut, isuma-
Kartungaliuna ukiut ardlaKaKissut Kå-
ngiugpata aitsåt isumat atausiuneru-
lerumårtut — pissutigalugo åssigingi-
sitsinøK uvdlumiikutut taimak angner-
tutigititdlugo isumat piorsaissunit
piorsagkanitdlo pissut ardlaligtigut
ingmingnut aporfigssaKartuartug-
ssaungmata.
ilumorputit ukiune Kångiutune Dan-
markip nunavtine piorsainera kingu-
mut Kimerdlordluigo Kujåssutigssaru-
jugssuvoK nuånårutigssauvdlunilo,
piorsaininilo ukiune måkunane sule
angnertunerulersikiartormago tamav-
ta maligtariuartugssauvarput. isumat
såkortut Kularnéngitsumik kaiåtdlinit
sarKumersineKartarumårput ku j asui-
ssutsimit pissuteKångitsut, sujumutdle
ingerdilanerme akornutaussunik kalå-
leKatitdlo atugarigsåimerulernigssånik
uparuartu-ssissut. tåuko Karssupinagit
erKarsautigissarniarisigik, samunga
naiKitåunagit. piorsaissut isumåinait
atordlugit ipiorsaigkatdio isumait pi-
nagit ingerdlatsiniåsagaluaruvta na-
vianartumik nåpitaKåinarsinaugavta.
A. Mogensenip OKalugiautå ataut-
simut issigalugo ajorissagssåungivig-
Pok nåmagigtaitdliutigisinaussat ar-
dlaKaKingmata. (kisiåne Hans Egede
pivdlugo isumå inuanut séikortumik
utertikumavarput, angut tåuna kalå-
liussugut KujéiSsutigssaKarfigeKigavti-
go erKåissutigssålo Euvtinit pérumå-
ngeKalugo. taimatut erfalassorput er-
dligissavta pingårnerit ilagåt, avdla-
migdlo taorserneKåsagaluarpat taor-
tigsså tåussumatut nuånårutigalugo
amusimassarnaviångilarput.
OKalugiautip ilåne erKartomeKartut
piwdlugit OKarsinauvunga kalålerpag-
ssugunartut A. Mogensenip oKalugiau-
tånik isuimaKatigingnigtut. uvdlumi-
kut atugardliutewartup oKalugiaut a-
j agtugagssaringilå.
ikisalo naggatågut atarKinartOK Pe-
ter Heilmann inugsiarnersumik Kinu-
vigåra A. Mogensenip OKalugiautånut
tapersersuissutut agdlagkamia provfi-
tiorKusersumik taerKunanga. neriug-
pungåtaoK kalåleKatinguatit isuma-
mingnik sarKumigångata issertuaratit
provfitiorKusersumik taissåsångikitit.
inuvdluarit
kommunalbestyrelsimut ilaussortaK
Peter Davidsen,
K’agssimiut.
DAGENS
OPSLAG
Blomster
i vinduet
Tropa-olum majus lobbidnum
(Blomsterkarse). Hjemsted Syd- og
Mellemamerika. Meget rigtblom-
strende som hængeplante i et lyst
vindue. Vandes rigeligt i sommer-
tiden, og dyrkes kun som eenårig,
d. v. s. sås tidligt om foråret i små
potter og plantes flere sammen i
en hængeskål i standardjord. Fin-
des i mange smukke sorter med
enkle og dobbelte duftende blom-
ster.
Tropa-olum peregiinum (Sommer-
fuglekarse). Hjemsted Peru. Denne
hurtigvoksende tropæolum kan
blive flere meter høj på en som-
mer og er særlig velegnet til en
lys veranda eller på en altan. Dyr-
kes som ovenstående.
Læs mere om stueplanter i
Enestående håndbog med 372 stue-
planter i 6-farvetryk — tekst af
Eigil Kiær, tegninger: Verner
Hancke.
Man kan ikke have
alt i hovedet, men
man skal vide,
hvor man slår det op.
POLITI KENS FORLAG
2