Atuagagdliutit - 27.02.1964, Blaðsíða 30

MSKSETAVTim^^^*^
å, sunauvfauna aKigsseK
nunap limåne auvfarme misigissaf nuånersut pugtatdlakåtifdlugit Ludvig
Faiksen xornormio OKalugpalårtoK.
tåssa tuluit nunåne frimærkit nutat tafdlimat assiliartagdlit tulungmik
issigingnårfifsissusiorforssuarmik Shakespearemik. frimærkit tåuko tuni-
niarneKalisaput aprilip 23-åne, Shakespearep inungorneranit ukiut 400-
ngornerat erKordlugo.
AlibårKap Kiagånga
nagdliginermit
Hans Josenius angmagssivingmio méraKatine mardluk ilagalugil sikukut
Kapisilingnit autdlarpugut kangiata
nunåliardluta ukalerniardluta. Kulit
erKåne kuk tikeriaravtigo unigfigalu-
go Kissugtariardluta tugtup neKå nag-
satarput nereréravtigo kigdlulioriar-
dluta titulerpugut — månalo silar-
ssuaK. Kalariaravta sutorérdlutalo ki-
ngumut kujåmut AputitoK tunorKU-
kiartordlugo autdlarpugut åipara ta-
manik aperssortuinaK, ilane igdlarfigi-
ssardlugo. taimalo uvdlup KerKata
migssåne akornåne kuk tikeriaravtigo
åma tiliorpugut tugtuvdlo neKå nag-
satavta ilå nerivdlugo. nåmagseria-
ravtåsit kangimut kujåmut autdlar-
Kigpugut.
ingerdlanivtine sumik tupåtdlang-
nartumik nåpitaKarnata orpigåluit
akornisigulerdluta aKigssit tingiariar-
mata ilagalugit tingingajavigpugut, tå-
ssale tupangnermit. meriarmata orne-
riardlugit atauseK pissarigavtigo Ar-
Kålå (ilarput taima taissaravtigo) pi-
lerpara aerKuvdlugo. pujortautigalo
imileravko nåkutigiungnaerpara. ila
tåkuneK ajulermat Kiviariatdlaravko
tiguvdlugo issigingnårussårå, sunauv-
fa sunersoK nalulerdlugo påtsivérukå.
tikeriardlunga pilerpoK „sunauna?"
akivara aKigssiunerardlugo. avdlamik
akingilaK: „å“. imaKa aKigsseK aussa-
me ukiumisut KaKortussarsorigamiuk.
uvalimut autdlarsimalerérsoK ka-
ngimut autdlarpugut Såningassup tu-
ngånut KumukajårssuaK KaKigalua-
ravtigo ukalersinata, Kårpiåta atåne
ukalinguaK ånaeriaravtigo tårsilersoK
unuinialerpugut. KangåtaKarnanilo
imeKångeriarmat Kutdlarteriardluta
ujaragssuaK atå Kangåtalik nåmagto-
riaravtigo atånut inarpugut, soruname
åipara ilordlingordlugo. agtuvigdluta
siningnialeravta åipara nipaxångipat-
dlåleKingmat pileriarpara Kuliniuna
kisiat pigå, sunauvfa nåkåsasoralugo
ånilångassoK.
fugfup lumisissalerpuf
uvdloK tåuna ingerdlaKaugut, asulo
sila minikujugtoK agsut éipavnut tu-
jorminarunardlune. Kåvanut pivdluta-
lo putsilerpoK tasamångalerdlunilo
ilånilo siagdlilersardlune Kujanartu-
migdle angnikitsuinarmik. Kåvatigut
kujåmut émut autdlardlutalo seKineK
nuivoK taimaitdlutalo tugtup tumisi-
ssalerpugut, kinale isumaKarpa tugtu-
mik takujumårtugut. åmut avKutå
K’angåtakasiup tungånut sansarssu-
vok nuåneKissoK ukaliliornigssavta tu-
ngånut (uvdlaungmat ukaleravta). ku-
nguaK tikeriaravtigo unigfigårput iga-
niarniåsagavta, mékulo paornat kigu-
taernatdlo pukulårniardlugit.
iganivtine åiparma erKane nuna ni-
painårdlugo sumik OKåsanane ivnår-
ssugtångup Kånut pivdlune akimut
nuna imardlo issigingnårussårpai pu-
korussåjutigalune. Kalariarmatalo aKa-
j arKersimårdlune nuånårtuatsiångor-
POK.
„ata, nunarssuavta timå manigåK11,
ilumut taigdlaK tåuna erKordlulnar-
poK. åmåna atinguavtine KororssuaK
KåKålorasårtoK nunagigdluinardlunile.
månalo imå tamardluinarme ilulissa-
nik KagdlersimavoK, ilame K’angåta-
Penneven
Vil I have en penneven i det
egti. Danm. ell. på Færøerne,
så send 1 kr. i frimærker til.
agdlagfigissartagartårusugpise
Danmarkim.it Savalingmiunxt-
dlunit, tauva unga agdlagitse 1
kr. nalinganik frimærkilerdlugo.
C. Farø
Nr. Alslev, Nr. Vedby
Falster.
MALTØL
KINGS ALE
EXPORT DOBBELT-ØL
KÆRNE BRYG
SKIBSØL
KB PRIMA
LYS KB
kasingmit sermerssup imånut atane-
ra Kanigtuarakasiugame ardlaringnig-
dlo nåkåveKardlune, taimåikame Ka-
ngersuneK alutornarungnaerneK ajor-
poK, igdluatalo tungånut aussaunere
tamaisa ingerdlaniarneK ajornakusor-
tarpoK.
uvaligå kangimut ingerdlalerdluta
sujunivtine tugtup nagssue ivnår-
ssungme nivingassut takulerpavut, su-
nauvfa tåssa K’angåtakasik. tåssunga
unigpugut, aKagumut angerdlamut
autdlarKingniartugssauvdluta. taimalo
uvdlup nuånersue atorérdlugit åipara-
lo Kangétanut sungiussimiserérdlugo
erKigsivdluta inarpugut — aKagumut-
dlo KanormigoK.
norraitsup ornerussåråne
iteravta silageKaoK, titoriardlutalo
akimut kimukåneK autdlarpugut ano-
reKarane kiagssamåKissoK. sunauvfale
avKut ajortoK atualerparput, tåssame
Kumukartalerdlutalo åmukartaleravta
ilånilo masarsuit avKutigissardlugit.
tåssalo sujumut ingerdlåinariaravta
majuagagssavta nungutåt portuner-
ssåtdlo Kaungmatdle atangerérparput.
Kasuerseriardluta Kumut kigaeKaluta
autdlarpugut, perussårdlutalo kisame-
una Kåva angutdlarigput, tåssalo
kiangmik iputilerdlugo, Kujanardle
anorssånguarmat. uningaleriaravta åi-
para OKarpoK imertarniardlune. uni-
ngavivtinitdle imeK ungasingåtsiarmat
anånama OKalugtuaisa ilait OKalug-
tuarilfisavåka. — unuit ilane ukiume
anånama atåtå najane ilagalugo Kui-
mut angmagssangnik aigdlersimåput
kukutigssaK naneruaralugo. KuimigoK
nangmårssuit Kissugssat silardliusima-
gamik igdluarterKårdlugit aitsåt inger-
dlassariaKardlune. aitsåt igdluartika-
luarpait iluånit Kivitup silåmut ajag-
simagamigit, tupangnermit ersinermit-
dlo silaerutaussardlutik tåuko aigdler-
niartugaluit angerdlamut Kimåsimaga-
mik. kinguninguagoK angutitait taku-
niaisimagaluarput sunauvfa inortor-
dlugo.
åmagoK nordlerne ajoKersuissoK ka-
låtdlimik kivfaKarsimagame. unuit ilå-
<---------------------------------
Penneven søges
~-------
I am looking for a penpal about 11
years old and a giri.
Piease write to:
Jan Bonner, 3455 Dunn Ave,
Memphis 11, Zenn.
Jeg er en svensk dreng, som ønsker
at have en penneven i Grønland. Jeg
er 16 */* år gammel. Jeg skriver helst
på engelsk eller svensk.
Stefan Feuk, Zederslundsgatan 9,
Motala, Sverige.
Mein name ist Volker Rothe. Ich bin
17 jahre alt und besuche das 11. schul-
jahr der enveiterten oberschule. Ich
lerne Franzosisch, Russisch, Latein
und Deutsch. Wer mochte sich gerne
mit mir schreiben?
Hier ist meine Adresse:
Volker Rothe, Karl-Marx-Stadt,
Paul-Jåckelstr. 48, II, Deutschland.
I am interested in corresponding
with someone from Greenland and
would like to find a penpal. I am 30
years old, married and have one son,
aged 2.
Patricia Starr, 80 Winston Road,
Buffalo 16, New York, U.S.A.
FERD’NAND
<©
Bristefærdig
g
nukigssaic
ajomaKaoK
nangaleraluardlugo taimaitinarpara
nangmineK isumane atusangmago, su-
nauvfa kitå’tungimine norraitsup or-
nerussåråne.
tikiusimalermat uningalåriardluta a-
ngerdlariartordluta kimut autdlarKig-
pugut. aitsåt autdlaraluardlutalo ku-
mut sujumukåneK Kiviarnera iluagtit-
dlugo ilisarivigdlugo tugtup åriå nui-
simassoK takulerpara. issima sagdlo-
KitaKinangmånga unigdluta issigileri-
ardlugo årime, nueriatdlarame norrait-
sok terigtoK, asulume tungåinavtinut i-
ngerdlagivdlune. ilumume pissarinig-
sså KularnaK. Korortuarara autdlale-
ravta Kingutitaleriardlugo tigugavko
ingminut navilerérdlunga Korortora ti-
gusimånginavko, taimåitorme pendg-
sårutdlugo piniarnialerpara. piniarnia-
lersinago sujugdlermik åipavnut issi-
gingnårterKåratdlarpara, tåssame ta-
kornarniaungmat Kimaleravkulo OKar-
figalugo nikingitdluinåsassoK. tauvalo
taKigssoriardlugo imaKa 15—20 mete-
risut Kanigtigilermat umiupara, taima-
me perKungmat kiatine kussanarsise-
rugtorå. taimalo uniåsavdlugo igssu-
para erKordluardlugo. patrunéraK
taorserérdlugo ila upilivigkaluaK ta-
matumuna avårdlugo nangipara. åipa-
ra kangiatungivnit nueriatdlarame exé
pavfa, OKarfigåralo: „norraitsorputit",
nivdlerame!
suliareriardlugo nereriardlutalo
nangmautsiupalåriardluta angerdla-
mut autdlarpugut. auvartartunilo na-
luneKångitsut KasuneK Kungaserdlung-
nerdlo uvdlut tugdlerit mardluk inger-
dlanerine åiparma misigivdluaKalugit.
aKagumut tikitugssångordluta naluna-
go avåleKiat akornånut inarpugut, uv-
dlågssåkutdlo nal. sisamat erKåne i-
terpugut siagdlilersimassoK pisinau-
nerputdlo tamåt ingerdlarssoréKaluta
tikingajaleravta erKardluta. igdlorma
erKartugut tusåsimavdluta parssiar-
dluta tikipåtigut uvangalo nangmåka-
sika tiguvdlugit inugssånut aputdlu-
git. Ludvig Falksen
Kapisigdlit.
ne ukiukut jutdlip Kåumatåta migsså-
ne ajoKersuissup kivfane angerdlauti-
lersimavå. anigamik nautsivikut inger-
dlalerdlutik matualo tikilerdlugo ma-
tuata avatåne takulersimavåt inug-
ssuaK tuvililigssuaK nikuisimassoK. a-
joKersuissuvngoK åipane Kimåinardlu-
go inugssuaK tåuna ornilersimagamiuk
aperssutigalugo kinauneranik. akine-
roK ajormat tiguniardlugo ornilersi-
mavå. orningneKaleriaramigoK tuvili-
ligssuaK Kimålersimagame ajoKersui-
ssup maligkaluardlugo sujuaiartuina-
ramiuk Kimåinarsimavå kivfanilo or-
nigdlugo. kivfanigoK pingitsuguniuk
malinåsagaluarpå Kasunigsså tikit-
dlugo.
itussap Jukup aliortugå: aussap uv-
dluisa ilåne auvariardlune autdlarsi-
mavoK. auvarfigssaminut pivdlunilo
KinilersimavoK. Kinerdlune takulersi-
mavå tugto kujatimine nerissoK, tiki-
lerdlugulo påsilersimavå tugtuarau-
ssok KernertuinaK. Korortoriarfigssa-
mut pissukamiuk umiusimavå, uvfalo
nusugtagå nusulivigdlugo tugtukasik
nunamut taima ineKaraluångilaK tå-
mariatårame, ersinermit silaKarpiarane
angerdlarsimavoK. aKaguane åma au-
vardlune åma takulersimavå igdlo Ka-
lipautilik suname suna ajoKutinguag-
sså. ornigdlugo KorumininguaK av-
dlornerit pingasut-sisamanik takitigi-
ssok avKutigileramiuk tarrisimavå.
nuerKilersimagaluarpå nauk-nauk ig-
dlutånguagsså, taimågdlåt ujarånguit
tamane tamåne kisimiugamik, åma tå-
ssane silaerutaussardlune angerdlarsi-
mavoK.
tJmånamut pilerdlutik nunguåkut
uiaramik erfalassulerfik taimanikut
peKatigingniat pilerKårmata atulersoK
Jåkup pårissarisimagamiuk, tåussuma
nuane erfalassoK unaluna erfalaru-
ssårdlune. åipane OKarfigilersimavå ti-
kileravta imaKa ilavta erfalassuliupå-
tigut, påserKårdlugit iluamik navisa-
vavut. sigssamut tulagkamik aperalu-
tik kia erfalassoK ivertisimanerå, ku-
mut Kivialeriatdlartut nauk? erfala-
ssoK taimak peKaraluångilaK.
Valerius Efraimsen,
K’ornoK.
issisiméput énarKavigsimavdlutik.
uvdloK februarip 13-iat 1959-ime
uvdlåkut iteriatdlarama sila nuåningå-
rame asulo issangersimagame Katsu-
ngavdluinardlunilo. tauva ikingutiga
Ado avKusårpara aulisariåsagavta.
NiaKomat tunuatigut sikumut arKar-
pugut kangimutdlo autdlardluta. siko
nuéneKaoK agsutdlo pisugfigiuminar-
dlune.
ingerdlagavta, ingerdlagavta alångoK
sinerdlugo KupaK ikåriardlugo sarKa-
mut autdlarpugut. Nulungmut pigavta
aulisautivut tigoriardlugit ningipavut
aulisalerdlutalo. uvanga sårugdlingnik
Kulerårdlungalo åipara OKarfigåra tå-
ssa angerdlagssamålerdlunga. åipara
OKarpoK utarKerKuvdlune mardluvdlu-
ta angerdlarumåravta.
uvanga sujugdliuvdlunga sukaniå-
ngivigdlunga angerdlamut autdlarpu-
nga. åiparma- angugaminga OKaluler-
Pok: pilertorn'erusaugut sikumik avig-
seriardluta pugtårdluta ikåmiarta.
uvangalo nangångivigdlunga angerpu-
nga. sikutamik pérsiniariaravta ånga-
jåmik pérsivugut. kangimut Kiviara-
ma takuvara igdlora ÅbiåraK anger-
dlalerdlune ikårtoK.
Kiviarmat KaerKuvara, soruname
aggilerpoK, tåssane åma ilaliuparput.
pingasuvdluta avalaleravta sikup sinå
tamaviat torparput. sule ikera tikinago
siko KatdlutårtorssuångorpoK, tåssane
tamavta pisangåinaleKaugut. årime,
KupinaKaoK, tåunaKa KuvdlulerpoK.
Kupissordlo atauseK ardlånut pigsig-
tordlo avdlap maligdlugulo. avdlatut
sapilerdlutik ilåka imånut kisa tingi-
narput. taimaileriarmat ilåka malig-
dlugit åma uvanga tinginaKaunga.
aussa-K augustusip 26-åne Kugssua-
liardluta autdlarpugut uvdlåkut »ulit
Kångerå. ingerdlavdluta Nugårssuk
KångingåtsiaKalugo Vituamåkut a-
nguvavut. ingerdlarKeriardluta nu-
namut niuvdluta tilioriardluta titupu-
gut. -nåmagsigavta ilungmut autdlar-
Kigpugut ingerdlåinardlutalo Kug-
ssup nunaKarfigissartagånut pivdluta.
nerilåriardluta eKalungniarpugut, ki-
siåne pissaKarpatdlårata, tauvalo iga-
riardluta inakåvugut.
aKaguane uvdlåkut iteriatdlartugut
silagik, nuåneK ipernarparpagssuitdlo.
kuatigut akimut ilkåriardluta tunung-
mut autdlarpugut. kigdligtarfiata a-
tåne eKalungniarpugut ikisiåniåsit
ingmaralåkasilk taimågdlåt ipissaKar-
dluta, pøKardluångeriarmatdlo åmut
autdlarKinarpugut (kuk sinerdlugo. i-
.ngerdlagavta ingerdlagavta nunaKar-
kisa nisuka kiviput
nalugdluta autdlarpugut. uvanga si-
visuatsiåmik nalorérdluta nisuka ar-
tuleriartulerpåka, kisa tåssa nisuka ki-
viput, uvanga åma kiviartulerdlunga,
kivilerdlungalo tatdlika aulariartitdlu-
gitdlo nuivdlungalo. tauva isumaliu-
lerpunga kumika pérniardlugit. sapi-
ngisara tamåt pérnialerpåka, ajornå-
nginåvigdlugitdlo pérdlugit. ilåka Ki-
viaravkit pilerpara tauva Ådo KaKi-
lersoK. avangnamut Kiviarama takuva-
ra ÅlibåraK tauva åma KaKikå. uva-
ngalo kisima imånilerpunga.
sapipajåleraluardlunga tamaviat
autdlarsarpunga, kisamilume Ådop ti-
guvånga, sunauvfa igdlorma Alibår-
Kap Kiagånga nagdligalunga. KaKiga-
ma agsut nukigdlångavunga Adolo
OKarpoK: Kå, arpangniaKisa. tamaviat
autdlarsaravta sule ingerdlaniardluta
upipunga, sunauvfa silaga ajortungu-
lerdlune. ilåka ajungikaluarput, kisiå-
ne nalunaratik åma ajupajårtut. auli-
sartut Kaningnerit tikipavut ikiorKUV-
dlutalo Kinuvigalugit, ilåka ingerdlåi-
nartut. masangnera sianigisimångika-
luarpåt aggernera ajungingmat, tåssa-
lo silaerutdlunga. Kamutinik uniardlu-
nga angerdlåupånga, ingerdlåinardlu-
tigdlo inartisimavdlunga.
— mérKat ilivse taimåitumik utor-
Karnik ilaKartinase sikume Kajangnar-
tume pinguarniaKinase — nålagku-
mångitsoK ajunårtarpoK. atuartugssat
tamaisa inuvdluarKuvåka.
fianut ipivugut. eKalungnik igariar-
dluta titoriardlutalo ulingmat kug-
ssup påvane eKalungnialerpugut Kag-
ssuserdluta. tåssane eKalungniarugtu-
lerdluta urniåracat mardluk inuatigut
uiarmata Kagssutivut piginariardlugit
ilungmukarpugut, tåssane -uningalå-
riardluta ilarput OKarmat silåmukåi-
nåsassugut åmalo ardlavut pileritsa-
riarmata silåmukåinanpugut. inger-
dlagavta NiaKornarssup alånguane u-
nueriardluta aKaguane uvdlåkut suto-
riardluta autdlarKigpugut. ingerdlav-
dluta IvnarssuaK tikikavtigo kuåner-
sariardluta Nugårssungmut dkårpugut
tåssanilo titoriardlu'ta K’onnumut i-
kårpugut, anordlilårtukasiugaluartoK
tikipugut unukut arfiningulersoK.
Juel Nielsen, 12 år.
K’ornoK
idvitorsiortarnerit
Valerius Efraimsen OKalugpalårtoK xanga xivifuligssugatdlarmat erxu-
mitsunigdlo malugssarniarfoxarfarafdlarmat pissarfunik.
Hans Josenius,
Sletten.
Kugssuarmut eKatdliarneK
30