Atuagagdliutit - 27.02.1964, Blaðsíða 9

kilisautit Kulit
pissariaKarput
Kalåtdlit-nunane aulisarnikut såriarfigssat iluaKutigisinauju-
mavdlugit nålagauvfik aningaussalissariaKarpoK kilisåussuar-
nik Kulinik umiarssuarnigdlo niorKutigssiorfingnik pigssarsi-
nigssamut, umiarssualivingnut konsulent Edvard Rosengren
OKarpoK
— Kalåtdlit-nunåt iluaKutiginiarsi-
nauneKåsagpat, danskit nålagauvfiat
ukiut tugdligssat Kulit ingerdlaneråne
5 milliarder kr. migssiliordlugit ani-
ngaussalissariaKarpoK kilisautinut, ig-
dlunut, atuarfingnut nåparsimaviliag-
ssanutdlo atugagssanik. Kalåtdlit-nu-
nåne aulisarnerme såriarfigssat ilua-
KutiginiarneKångivigput. taimailiusa-
gåine angnertunerujugssuarmik iliuse-
nartugssauvoK, piarnerpåmik kilisau-
tinik sulivfigssuarnigdlo pigssarsini-
kut. månåkut tamåkununga aningau-
ssaliniångikuvta ingmivtinut pututi-
saugut, erKaimassariaKarmåme inuiait
avdlat iluaKutigigait aulisagkatigut pi-
sussutit, danskit indKatigit pigssarsia-
i'issariaKaraluagait.
taimatut OKartoK tåssa umiarssua-
livit ingerdlånøKarneråne kcmsulenti-
ussok Edvard Rosengren, ingeniørit
atuagagssiåne aperssorneKardlune.
Edvard Rosengren 1947-p kingorna-
■Sut nunavtinlsimavoK umiarssuali-
vingnik nåkutigdlissuvdlune.
—■ uvdlumikut Kalåtdlit-nunåta a-
vatåne ikånerssuarne aulisarnerme
danskit atautsimigdlunit kilisauteKå-
ngitdlat. tamåna nåpertutingitdlui-
nanpoK erKarsautigigåine tuluit, tyskit
kangitdlit kitdliitdlo, taimatutdlo is-
landimiut portugalimiutdlo agdlåme
japanimiut kilisautait pigssarserujug-
ssuartartut, åle aggernermingnut u-
ternermingnutdlo uvdlut unuatdlo 12
atortariaKaraluardlugit. danskit kili-
sauteKartugunik iluaKutigivdluåsaga-
luarpåt Kalåtdlit-nunane umiarssua-
livingnit angnernit ikénerssuit orni-
tagssaungmata angnerpåmik nal. a-
kunere arfinigdlit atordlugit.
aningaussat utertmeKasåput
— 1962-ime Kalåtdlit-nunåta erKå-
ne aulisagkat pissarineKarsimassut
katitdlutik 470.000 tons migssåiniput.
tåuiko 5—10 pct-é taimågdlåt danskit
umiarssualivinut, tåssa kalåtdlit umi-
arssualivinut tulåuneKarsimåput, siv-
nerile takornartanit pigssarsiarineKar-
simavdlutik.
— suna samatumunga pissutauva?
— pissutaussoK tåssa, uvanga isu-
maga maligdlugo, aningaussalinigssap
tungåtigut ilevKårniarpatdlårsimagav-
ta. såriarfigssausinaussut aningaussa-
livfigineKarnigssåt påmårupatdlåKår-
put, Danmarkip avangnarpasigsortå-
ne, Kalåtdlit-nunane.
— ikånerssuarne aulisåsagåime a-
tugagssamlk kilisåumik ingminut aki-
lersinaussumiik danskit uvdlumikut
pigissa«ångitdlat. kilisaut taimåitoK
4—5 mili. ikr-nik akeKarpoK, ilima-
nångilardlo tamatumunga danskit sa-
valingmiormiutdlo nåmagtunik ani-
■ngaussalisinaussut. nålagauvfik ta-
matumunga såriarfigssaKalersitsiga-
luarpat aulisarneK autdlarnersinau-
vok, tauvalo privatit sordlo aulisar-
aperKumut akissut
asassara P. Mogensen.
Ausiait avisiåne agdlautigissåkut a-
Pencutit (Atuagagdliutine Lssuame-
KarsimassoK) erssersitsivoK paitsunga-
nermik imalunit aikunignagtornermik,
Kularnångitsumik kalåtdline amerdla-
Kissune nåpitagssaussumik. Kularnå-
ngilaK inuit uvavnit silatunerussut er-
sserKingnerussumik akisinaugaluarå-
tit, aikiniardlutitdle OKåtåraluariåsa-
giga:
kulture tåssa inuiaKatigit, amerdla-
sut ikigtutdlunit, pissusiat avdlångo-
rartuartoK, piissuseK inuit avatangi-
ssuisalo ingmingnut sunertarnerånit
PilersinoKartartoK. taimaingmat kul-
ture pilertanpaK inuit najugåine ta-
mane, kulturivdle ineriartornera Ka-
nordlo sujuarsimatigLnera aulajanger-
neKartarpoK najugkame inuniarnlkut
angussat KanoK angnertutiginerisigut
kulturitdlo avdlat Kanos akuliusima-
tigineriisigut. kulture anersåmut tu-
ngassuvoK, inup tamingata ilagå; kul-
turilo anersåkut tåssa ugperissékut,
emumitsuliatigut ilisimatusarniikutdlo
timimutdlo tungassutiigut teknikikut
inutigssarsiutitigulo sarKumertarpoK.
Palasit, erKumitsuliortut ilimatut,
tekniikerit inutigssarsiutinigdlo inger-
dlatagdlit ingerdlatamingne tamane
kulturimik pilensitseKataussarput, ine-
riartortitseKataussardlutik angussatdlo
tåssaussardlutik tåuko tamarmiuvdlu-
tik atautsimut angussait. kulture tå-
ssåungilaK inungutsimit pigissaic, kul-
turivdle iluane dneriartortarpugut.
kulturip ineriartortineKarnigsså unig-
tornigssålunit kulturimik pigingnig-
tut aulajangigagssaråt, apencutau-
ssarmat tåuko atugkatik iluaKutigi-
niarsinaunerait amalo avatånit su-
ner.neKartarsinaunersut. silamiut OKa-
lugtuariissauneråne ardlaligpagssua-
riardluta takuvarput inuit angalane-
risigut, nunasiortornlkut, ajoiKersuiar-
tortitsinikut amalo atortutigut nutå-
liatigut radiukut fjernsynikutdlo kul-
ture siaruarternøKartartOK. inuiaKati-
gtt ukiut 1900-t ingerdlaneråne ing-
rningnut atåssutigigsårnerulermata
kulturip siaruariartornera sukaneru-
jartuinarpoK unigtlneKarsinaunane.
kulture ingerdlaortuarpoK.
kulturitdle ama nungutaiiput. ka-
låtdlit piniarnerinarmik inussut kul-
turi-at taima sångitsigigame avdlatut
ajomartumiik nungukiartortariaKar-
Pok, atassutigssatuaralue puissit nu-
ngututut OKautigissariaKanmata. sav-
ssuma arnarssuata puissit ima erdli-
gitigai angåkorpagssuitdlunit torniga-
luarunik Ka'låtdlit-nunåta sineriånut
utertineK saperdlugit. romamiut sor-
ssugtartut ikulturiat nungupo« inup
sapilernera pissutigalugo. kulturitdle
pitsaunerssait tamatigut sivneråtarput.
eriraiginariåkit romamiut igdluliari-
ssartagait kigartuivdlutigdlo inussalia-
rissartagait! tåuko erdiingnartutut o-
KautigineKartariaKartut uvdloK måna
tikitdlugo agdlåt pigssarsivigineKarsi-
nåuput. erKarsautigeriåkitaoK kalåt-
dlit OKalugtuatoKait erKumitsuliortau-
siatdlo. tåuko ineriartortineKartuarsi-
nåuput kulturimik avatånit pissumik
akordlugit.
inuit amerdlanerit ikulturip timimut
tungassortå (teknik inutigssarsiutit-
dlo) pingårnerussutut issiginiartarpait.
taimåiportaoK Kalåtdlit-nunane; inu-
niarfigisavdlugo taima ajornartorsior-
fiutigissume inuit inunermik ilå téu-
na sangminerussarmåssuik. aulisartut
kulturiata piniartut kulturiat ingia-
ngajalerpå, piniartutdle kulturiata i-
lerKuliussarpagssuarnik .nagsataKar-
tup kulturimut nutåmut ikårsålerne
ajornénginerulersisavå. ajornartor-
siortoKésångigpatdle inuit tamarmik i-
ngerdlatamingne sulivdluartariaKar-
put. tamavtame kulturimik ingerdlat-
sissuvugut. kulturivtinut tamavta a-
kissugssaoKatauvugut. Kalåtdlit-nu-
nånut erneruvdluartut ilåta PCnud
Rasmussenip tamåna angnerpåmik
påsisimagunarpå imalo oKautigalugo:
umassut tOKussariput, dkingutit to-
soissarput
agdlåt uvagut toKusaugut.
atauserdle tOKungisåinartoK ilisima-
va riput
inup toKorérsimassup sapitsuliåta
erKaineicarnera.
C. E. Rasmussen,
Påmiune skoledistriksleder.
Karmaissut enfreprenøritdlo
suliait
A. JESPERSEN & SØN A/S
Telegramadresse:
J espson-København
Lossekajen ved Godthåb fiskeindustri. Nungme sulivfigssuarme usingiartarfik.
tut kingorna kilisautit tigusinåusaga-
luarpait pigingneKatauvfigilerdlugit.
— aningaussat pilertortumik u-
tertineKarsinåuput. KaKutigortu-
ngilaK .kilisaut 800 tonsilik aulisag-
kanik sikulersugkanik danskit a-
ningaussåinik 300.000 kr-nik nali-
lingnik tikiussaKartardlune. taima-
lo amerdlatigissut pissarineKarsi-
nåuput uvdlut unuatdlo pinigasui-
nait aulisarnerme.
nunatdle avdlamiut nagdlersuvfigi-
iniåsagéine mingnermik kilisautit ku-
.lit pissariaKarput, uvagutdlume ta-
kornartat aulisartuinut nalerKiutdlu-
ta iluaKutigissugssauvarput tunitsi-
vigssanut «aningneroKigavta kilisautit
kinguleriårdlutik usingiariartOKétårsi-
nauvdlutik.
taimåitunigdle aulisariuteKalisag-
pat aperKutaussoK tåssa sulivfigssua-
liornigssaK umiarssualivitdlo pior-
saivfigineKarnigssåt. umiarssualivit
suliarissariaKarnerat angnertoKaoK.
umiarssualivit mikivatdlårput moder-
.niussumik aulisarnermik ingerdlatsi-
nigssamut.
aulisagkanik sulivfit angnerussut
uvdlumikut Kalåtdlit-nunane arfineK
pingasuput, tåuikunungale nautsorssu-
tåuput rejelerivfit, sulivfiorérsut ang-
nertorssungitdlat inigssineKarneratdlo
pitsaussuinaunane.
umiarssuit niorKutigssiorfit
iimåitariaKaraluarpoK aulisagaKar-
fingne sulivfigssuit inigssineKåsavdlu-
tåssåuput Kalåt-
dlit-nunåne reje-
nul nalorssuit a-
torneKarnerssait.
Den kongelige grønlandske
Handelime piårnerpåmik pisia-
rineKarsinåuput.
vsteissens
VAADBINDERI^
SKAGEN • TELF. 414 77 • ETABL 1879
LÆG MÆRKE
TILNAVNET-
HAMMRtHOlt
KVALITETEN
SKAL DE NOK HUSKE
HAMMtktHOlt undertøj
niorKutigssap mærkea malugeria-
ruk. pitsåussusia erKaimagunarpat.
JACOB JENSEN & CO.
HAMMERUM.
tik, uvdlumikutdle tamatigut taimåi-
ngilaK. aperKutauvoK sulivfigssuit
pugtassut sananeKarnigssåt isumalior-
KutigineKåsanersoK. ukiune kingug-
dlerne aulisagkat kangerdlungnit si-
nerissamitdlo Kimagusimåput, pujor-
tulérarssuit aulisartarfiåne. taimaing-
mat aperKutaulerpoK umiarssuit su-
livfigssuartut atorneKartut pissaria-
Kalisånginersut. takornartat aulisar-
tue taimåitunik peKarénput aulisagkat
igitagssaKartinagit niorKutigssiorfiu-
ssunik, nerpiliorfingnik, najussau-
ssiorfingnik ulialiorfingnigdlo il. il.
— niorKutigssiorneK kigdleKångitsu-
ssåmik ingerdlåncKarsinauvoK. ukiu-
mut pigssarsiarineKartartut 470.000
tons tamåkersinaussuguvtigik suliari-
neKarnigssåt ajornåsasimagunångika-
luarpoK. sulivfigssuit ima angnertuti-
gilersinaugpata aulisarnerme pena-
tauvdlualersinåusavdluta, angatdlå-
ssivfiup isorakinerussusia aningau-
ssartutikinerunerdlo pissutigalugit av-
dlanut nagdlersusinauvdluartumik
niorKutigssiorsinaulisagaluarpugut,
Edvard Rosengreuip OKautsine nagga-
serpai.
Den lækreste De kan tænke Dem! Dan-
'/omf
Den lækreste De kan tænke Dem! Dan-
marks mest berømte chokolade.
GULD BARRE
igdlingnarnerpåK ernarsautigisinaussat! Danmarkime suku-
låte tusåmassaunerpån
'/omf
— Lige hvad De trænger til. Toms Yan-
kie Bar giver energi og godt humør.
YANKIE BAR
— tassarpian pissarianagkat. Toms Yankie
Bar nukigssaKalersitsissardlunilo mmagtitsi-
ssarpoK.
'/om?
Alle holder aj Toms Holly Bar — den
er med hele hasselnødder.
HOLLY BAR
tamarmik mamaråt Toms Holly Bar — kånor-
tarissanik ilivitsunik ilarcarpoK.
GULDKARAMELLER
Glæd hinanden med Toms Guld Karamel,
nudnårsarcatigingniaritse Toms Guld Karamel-inik.
TOMS FABRIKKER A/S, Leverandør til Det kgl. Danske Hof.
9