Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 5

folketingime sulineK 1963—64-ime
nunavtinut ministere M. Gam navsiauteitartoK sujorna ukiamit
upernamut folketingime atautsimitarnerup nalåne suliarineKar-
simassunik.
inatsissartut katisimanerat tamåna
®u'e KångiutmgikaluartoK taimåitoK
akuneic ajornarungnaerpoK Kalåt-
kt-nunåt pivdlugo sunik inatsissar-
ut atulersitsiumårnerat, taimaing-
^atdlo katisimanerup matuma kingu-
nerissagssai OKautigineKarsinåuput.
1963-imiuna ukiåkut inuit ilait Ki-
nersineKarnigssånik kigsauteKarsima-
Ssut- ilimagineKarsimångilaK inatsi-
Ssartut katisimaneråne matumane
angnertungåtsiartunik nåmagsissa-
KartoKarnigsså.
1963-ime ukiåkut Kinersineicånge-
inuit ilait kigsauteKarput
964-ime upernåkut taimailiortoKåsa-
ssok, statsministerivdle månåkut au-
ajangersimavå 22. september Kiner-
aineitåsassoK. Kalåtdlit-nunåt tåssa
PivfigssaKardluartugssauvoK. ilima-
narpoK uvdloK Danmarkime Kinersi-
viussok atordlugo Kalåtdlit-nunåne
/nersineKarsinåusassoK, åma inerne-
rit pilertukånersumik sarKumiune-
Karsinåusagunarput.
tamatuma tungåtigut 1960-ime aju-
Pgivigsumik pissonarpoK, tåssa iner-
^erit pilertortumik nalunaerutigine-
^ardlutik — nalunaerasuautitutdlo
isitsisit ingerdlatineKartut amerdla-
erssait ernortussut påsinarsivoK. ka-
atdlitdle autdlartitarissait månamut
'sumaKatigingningniarsinaussutut —,
aiseKatausinaussutut udvalginilo i-
aussortausinaussutut Kinersinerme
agdlagtaivit tåkutingineréne akueri-
PeKarsinausimångitdlat, 1960-imilo
kmersineKarmat aitsåt tamåna 12. ja-
guar 1961 pisimavoK. tåssa taimani-
ut kalåtdlit inatsissartunut ilaussor-
ait Kåumatine mardlungne taisexa-
ausinaunatik il. il. inatsissartunlput.
inatsissartunut ^ ilaussortap Nikolaj
osingip tamåna ardlaleriardlune er-
Kartortarsimavå, åma 1960-ime Kiner-
*jnigssaK sujorKutdlugo. kisiåne Ka-
atdlit-nunåne Kinersinerit nalunae-
rasuautitiguinaK ångusimassut akue-
r*nigssåt KunugineKarsimavoK.
niånale tamåkua pivdlugit inatsisig-
ssamut sujunersut atulersingajalerér-
Parput, sujunersutdlo téuna maligdlu-
g0 imåitugssauvoK kalåtdlit inatsi-
ssartunut ilaussortait nalunaerasuau-
digut tusardliuneKartut tungavigalu-
akuerineKaratdlarslnauvdlutik,
aitsåtdle kisitsisit taisinermit pissut
lngmingnut Kanigpatdlårdlutik ilima-
nangigpat avdla KinigausinaussoK. Ki-
yersinerme agdlagtaivit taisiviussunit
angugpata aula j angerneKartugssåu-
SaOK KinersigatdlarneK ugpernarsine-
^ardlune inernerussutut issigineicar-
tugssaunersoK.
iaimaisiortoKarsinaulerpat tamåna
Sl*juariarnertut angisutut issigissaria-
RasaoK. tåssa imåipoK, kalåtdlit inat-
sissartune ilaussortait Danmarkime
Kmigaussutut akuerssårnexarpata pe-
Katigigsånik oKalugsinautitauvdlutig-
taiseKatausinautitauvdlutik suli-
lensinaussåsåput.
avdlatutdle ipoK
matsisiliornerup tungåtigut inatsi-
ssartut ukiuat erKartorneKartutut av-
dlatutdle ipoK. inatsisigssanut suju-
nersutit 150 migssigissait, tåssa ukiu-
ne avdlanisut amerdlatigissut, ilåtigut
angnertoruj ugssuarmik pingåruteKar-
tut saricumiuneKarsimåput. inatsisit
ai'dlagdlit Kalåtdlit-nunånut tunga-
Ssuput. §ma inatsissartut junip inger-
dlalerérnerane aitsåt inertugssau-
nerata nåmagtunik suliagssaKarsima-
nera takutipå.
matsisit 150 migssigissaisa ilait ku-
’i Kalåtdlit-nunanuinaK tungassuv-
dlutigdlunit tamatumunga tungåssu-
ieKarsimåput, tåssa „ukiumortumik“
lnatsisaussartut, aningaussat inatsi-
f ait, akuerssissutinut tapiussunik
lnatsisit atorfigdlitdlo amerdlåssusi-
lersugaunerånik inatsisit ilångutdlu-
glt nautsorssukåine.
inatsisinit tåukunånga „pingårneri-
nait“ angnerussumik erKartorneKåså-
fnt, ilait taitsiarneKåinartåsavdlutik.
lnQ-tsissartut pivdlugit inatsit ilåtigut
erKartorneKarérpoK, ilångutdlugule
iaissariaKarpoic inatsissartunut Kiner-
sivit avdlånguteKartineKarmata Sisi-
miut kujatdlermut atalersitauvdlutik
Tunulo avangnardlermut atalersi-
tauvdlune.
'’TKartussissarnermik inatsisit av-
dlånguteicartineKarput tamatumuna
Kalåtdlit-nunåne politit Justitsmini-
steriamut pisineKardlutik.
kalåtdline kingornussissamermik
inatsisit 1958-imérsut nutarterneKar-
s*niéput tamatumuna Kalåtdlit-nunå-
ne Danmarkimilo „inatsisit imarissa-
P^ikut åssigingnerat" atåinarsinaor-
nuvdlugo. taimåikaluartordle sule Ka-
intdlit-nunåne pissutsit ingmikut ltut
^alåtdlitdlo ei'Kortup suneranik issi-
gingningnerat nautsorssutigissagssåu-
put.
mci-Kanut tapisiat
inatsit Kalåtdlit-nunånitunut tama-
nut iluaKutåungitsortugssåungitsoK
tåssa méraKarnerme tapisiat pivdlu-
git inatsit, tåunale pivdlugo taissa-
riaKartutuaugunartoK tåssa una
„G-60“-ime suliat kingunerisa ilagi-
gåt.
Kalåtdlit-nunane iliniartitsissut ili-
niartitaunerånik inatsit åma Kalåt-
dlit-nunåmiunut tamanut soKutigi-
nauteKartutut oicautigineKarsinaugu-
narpoK. tamatuma tungåtigut Dan-
markip sivneranik naligisitsineKaler-
simavoK taimalo Nungme iliniartitsi-
ssutut atuarsimassut Danmarkime se-
minåriane atuarsimassunut naligiti-
neKartugssaulerdlutik. ingmikut kur-
suseKarsimångikaluardlune Danmar-
kime atorfinigtineKarsinaulerneK u-
nauvoK OKautsitigut nagdlersusinau-
ssariaKardlune. tåssa soruname Dan-
markimit sianigissariaKarpoK iliniar-
titsissoK Nungme iliniarsimassoK dan-,
skit atuarfeKarneråne atorfiningniar-
toK åma iliniartitsissup kialunit pi-
ssariaKagåtut danskit oKausinik eKa-
rissaKångitdluinartariaKarmat. — i-
natsit tåuna sujuariarnertut angner-
tutut oKautigissariaKarpoK.
encartortariaKartut sivnerait inatsi-
sigssatut sujunersfltit mardluk: Grøn-
landsråd pivdlugo inatsit kisalo tje-
nestemandit pivdlugit inatsit.
miserratigssaugunångilaK kikutdlu-
nit isumanarmata Grønlandsrådimik
isuma pitsaussungmat sujuligtaissu-
lernigssåle åssiglngitsutigut ajornar-
torsiuteKartitsissugssaugunarpoK (su-
juligtaissoK pérsitagssåungitsoK, ukiut
tatdlimåkordlugit KinerneKartoK rådi-
mut atassungitsoK, imalunit sujulig-
taissoK rådimut ilaussortat akornånit
KinerneKartoK).
sule a j ornartorsiutaunerussugssau-
ssok tåssa agdlagteKarfiup Grønlands-
rådimut atassup pilersiniarnigsså, —
angisujusanersoK mikissuinåusaner-
sordlunit, — rådimut atassusanersoK
atåinartumigdle ministerimit oKausig-
ssaKarfigineKardlune — imalunit mi-
nisteriamut nangminermut atassusa-
nersoK.
ukiune aggersune ministeriap su-
liagssaisa ilait ministereKarfingnut
avdlanut ikårsårtortineKartugssaung-
mata tåssa Grønlandsråde pissariaKa-
leralugtuinartugssauvoK taimatutdlo
agdlagtei<arfik „såkortoK11, tåssame
ministereKarfit avdlat sujunersui-
ssugssamingnik ilitsersussissugssa-
mingnigdlo pissariaKartitsissug-
ssaungmata, tåssame nangmingneK
misiligtagkatik kalåtdlinut tungassut
angnikitsuinaungmata.
månale grønlandsministeriaussup
pingårnersså amiåkussugssauvoK i-
maKalo departementeKarfingmik ing-
mikortumik pissariaKartitsissugssauv-
dlune, aperKutauvordle tåuna mini-
sterimut ministereKarfingme avdlame
(fagministeriame) pissortaussumut a-
tatineKartugssaunersoK imalunit Ka-
låtdlit-nunånut ingmikut ministeri-
mik pissortaKåsanersoK.
ulapinaKaoK
tjenestemandit pivdlugit inatsit u-
kiunera tamåkivigdlugo grønlandsmi-
nisteriame agsut suliagssaKartitsisi-
folketinglmut ilaussortaK,
folketingsmand Nikolaj Rosing.
mavoK. 15. martsimut sujunersut ini-
ngitsungajagdluinarpoK, tåssame ka-
tisimanerme matumane sarKiimiune-
Kåsagune uvdloK tåuna sujorKutdlu-
go sarKumiuneKartariaKarame. ångu-
poK, sutdie tamaisa iluarsiniardlugit
udvalgine agsut suliaKautaussariaKar-
simavdlune. inatsisivdlo isumaKatigi-
ssutigineKarérneratigut nalunaeruti-
nik pilersitsinigssaK il. il. angnerto-
rujugssuarmik suliagssaKautaussug-
ssåuput.
inatsime tåssane Kalåtdlit-nunåne
tjenestemandit tamarmik atautsimut
katineKarput, tåssa nunalisitat tagpa-
vanilo najugaKavigsut tamarmik. ka-
låtdline akigssarsiat danskit akigssar-
siatigut årKigssussineranut atajung-
naersineKarput. Kalåtdlit-nunåmiuvit
tåssanimiuviungitsutdlo ingmikortine-
Karput. „sume inungorsimanermik
maligtarissap" ingmikortunut sordler-
nut ilauneK aulajangertugssauvå. „na-
jugaitavingitsut" téssåuput nunalisi-
tat. tåssa Danmarkimingånérsut sule
imungangåtsiaK Kalåtdlit-nunånik
piorsainiarnerme pingitsorneKarneK
sapersut taimaingmatdlo tagpavung-
nartisavdlugit tapiussumik akigssar-
siagssaKartitaussariaKartut.
akigssarsiatigut åssigingissutauler-
sok OKatdlinermik såkortumik kingu-
neKarsimavoK. „maligtarissap“ isuma
tungavigisså unauvoK Kalåtdlit-nu-
nånivigsut tamarmik tamåna nåma-
galugo atugagssaKaKatigisassut — tå-
ssa aulisartut piniartutdlo sulissartut-
dlo. aulisartut sulissartutdlo akigssar-
siait naKisimårniarneKarput tamatu-
muna tunissagssiorneK ingminut aki-
lersinaulersikumagaluardlugo. tamåna
„ingminut akiler sinaussumik tuni-
ssagssiornerup maligtarineKarnera“-
nik taissariaKarpoK.
tjenestemandit pivdlugit inatsit uv-
dlut mardlugsunguit matuma sujorna-
tigut isumaKatigissutigineKarpoK. a-
kerdliuvdlune taisissoKångilaK, arfi-
neK-pingasutdle taiseKatåungitdlat.
inatsisigssatut sujunersutit Kalåt-
dlit-nunånut tungåssuteKartut inerne-
Kångitsortatuariligåt tåssa Grønlands-
råde pivdlugo sujunersut. sordluna
sujunersut tåuna pivdlugo partit isu-
maKatigilernaviångitsut, ilimanarpor-
dlo partit nålagkersuissunut akerdliu-
ssut isumaKataunatik taisiumårtut,
taimåikaluartordle ilimanarpoK suju-
nersumut taisinerme isumaKataussut
isumaKatåungitsunit amerdlaneru-
ngåtsiarumårtut.
inatsit tåuna Kalåtdlit-nunånut pi-
ngårutilerujugssungmat ajusaKaoK
tamanit isumaKatigissutigineKarsinåu-
sangikune, isumaKatigingissutaussor-
dle unåungilaK Grønlandsråde tai-
måitoK pissariaKartutut pissariaKå-
ngitsututdlunit issigissariaKarnersoK.
Kanornguna itunigsså kisime isuma-
KatigingissutigineKartoK, taimåika-
luartordle amerdlanerungåtsiartor-
ssuit isumaKatauvdlutik taisiumårtut.
ukiune inatsissartunut ilaussortauv-
fiussune sisamane KångiuterKajålersu-
ne kingugdleK Kalåtdlit-nunåt pivdlu-
go inatsisiliorfit angnerssåtut OKauti-
gineKarsinaugunarpoK — Kalåtdlit-
nunånut pingårutilerujugssuarnik ila-
lingnik, méraKarnerme tapisiat —, ili-
niartitsissut iliniartitaunerat —, tje-
nestemandit akigssautait Grønlands-
rådilo pivdlugit inatsisit inatsisåuput
sisamat paitsugagssåungitsumik pi-
ngåruteKartut, tåukualo angnerussu-
mik angnikinerussumigdlunit (iliniar-
titsissut iliniartitaunerat) „G-60“-ip
piliaisut OKautigissariaKarput.
naggatå pisanganartoK
Kulånltup mjime agdlangnerata ki-
ngornatigut folketingip 3. juni ataut-
simltarnine katerssusimanerme Kini-
gauvfingmilume tamarme inersima-
vai.
taimailivdlutik kalåtdline inatsisig-
ssatut ukioK måna sujunersutigisima-
ssavut tamarmik nåmagsineKarsimå-
put. naggatåtungå pisanganartorsior-
naKaoK! ilimasugsimagaluarpunga tje-
nestemandit pivdlugit inatsisigssaK
amerdlanerpånik angnerpaussunigdlo
ajornartorsiutåusassoK, sunauvfale
„Grønlandsrådet“ tåssaulerpoK ajor-
nartorsiuteKarfiunerpaussoK.
naggaterpiå tikitdlugo partit nålag-
kersuissoKarnermut peKataussut ta-
maviårdlutik Ventrenik konservati-
nigdlo erKigseKatigingningniarsimaga-
luarput. åmame isumaKarnarsisima-
galuarpoic partit tåukuåtaoK såimau-
teKatigingnigssamik (isumaKatigill-
narnigssamik) kigsauteKartut.
akerdlerigsunitdle såimauteKati-
gingnigssaK anguniardlugo KanoK
iliuseKartoitaraluartitdlugo taimåitoK
tamåna anguneKarsimångilaK. aker-
dlilersuissut nåmagigtaitdliutiginer-
paussåt unåungilaK agdlagteKarfiup
KanoK ilivdlune årKingneKarnigsså,
unauvdlunile KanoK agtiginigsså. a-
kerdliussut tungånit „agdlagtunik iki-
orteKarnigssaK" taimågdlåt akueriu-
maneKarpoK, inatsisigssamutdle suju-
nersume anguniarneKartoK tåssauv-
dlune,, agdlagteKarfik. sujuligtaissor-
dle pivdlugo aperKume akerdlilersui-
ssut (partit) nåkåinarput, taimalo su-
juligtaissoK ukiune tatdlimane ata-
ssugssatut nålagkersuissunit Kinerne-
KartartugssångorpoK. neriorssuissa-
riaKarsimavugutdle KinersissoKarér-
pat aitsåt sujuligtaissugssamik torKai-
ssoKarumårtoK.
pingajugssånersumik sujunersutip
suliarineKarnerane Venstret konser-
vativitdlo tamåinarmik kajumigsår-
pånga inatsisigssamut sujunersut tu-
nuartinarKuvdlugo tåssa ukiamut fol-
ketingime nutåme sarKumiuneKartug-
ssångordlugo. itigartipåka, pissutigi-
ssavnut ilautitdlugo folketingime nu-
tåme sordlit nukigtunerunigssåt su-
jumut nautsorssorneK ajornaKingmat.
måname pissusiussut avdlånguteKåsa-
galuarpatå inatsisip avdlångortitauv-
dluinarsimassup isumaKatigissutigine-
Karnera kinguneroratarsinauvoK!
itigartitsinivnut landsrådimik ilu ■
morfigingnigkumanera pissutauvor-
taoK. sordlume folketingime oicartu-
nga: „aperKut måna pivdlugo lands-
rådimut pingitsornanga nålagtugssa-
tut ingminut issigingilanga, landsrå-
dile pakatsisikumångilara."
åmame pingitsailissåungitsutut mi-
sigisimaguma aitsåt isumaKatigissute-
Karniarnigssamut periarfigssaKarsi-
nauvoK taimalo imaKa isumaKatigi-
lersinauneK anguneKarsinåusavdlune.
taisinerme 76-it isumaKatåuput 48-t
akerdliuvdlutik, pingasutdlo taiseKa-
taunatik, taimalo Grønlandsråd piv-
dlugo inatsit — sujunersutigisima-
ssavta arfineK-mardlussut kingug-
dlersåtut — „isumangnaerpoK11.
tåssa tjenestemandit pivdlugit inat-
sit åssigingitsumik issigineKartOK er-
Karsautigingikåine OKartoKarsinaugu-
narpoK folketingip ukiuane matuma-
ne kalåtdline inatsisigssat tungaisigut
pigssarsiat ajorinagagsséungitsut.
IVT. Gam.
REGARD
put Danmarkime tunineKar-
nerpårtåt nårtunigssamut nå-
pautipilungnutdlo igdlersd-
tauvoK.
REGARD
Danmarks mest solgte
mærke i
HYGIEJNE-GUMMI
— beskytter mod svanger-
skab og sygdomme.

S Den gyldne, %
S smidige OMA margarine
^ er lige velegnet til bordbrug ^
/ og madlavning! — Sig navnet: OMA margarine! \
\
/
\
OMA margarine kultiussartalik akungnaitsordlo /
\ nerrivingme atugagssatut nerissagssiornermutdlo j
\ åssigTngmik piukunarpoxl oxautigiuk atex: j
\ O M A margarine! y
pujortatdlåmait
sujunersiortarniakit
5