Atuagagdliutit

Árgangur

Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 34

Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 34
MERARTAVTINUT TRELLEBORG angmagssalingmiuancat issigingnårtitsinerat upernagssaK mérKat 7. klassimiut (kalåliarKat) tåukulo saniatigut Kav- dlunårKat issigingnårtitsinialermata agsut pisangasimavugut, tåssame Angmagssalingme måne itsarnitsanik pernåumik mérKanut issigingnårtitsi- niarmata. issigingnårtitsissut kalåtdli- sok sananeKarpoK Villads Villadseni- mit ateKartoK „ManguaraK Kåumå- ssuardlo" — (Kåumåmut pulårneK). Kavdlunårnat issigingnårtitsissutigåt „Hans med fløjten*' Niels Albertsenip sanåva Inge Berg-Sørensenimit år- KigssorneKartoK. KavdlunårKat sujug- dliuvdlutik issigingnårtitsiput, isuma- Karpungale perpalugpatdlårtut. kalå- liarKat nuånerneroKaut erKarsarnar- nerugamik KuianartorpagssuaKara- migdlo. asulume issigingnårtitsissut pikoreKalutik! issigingnårtorpagssuit nipaitdlisimatsiaraluardlutik igdlaler- tarput imåinaK nipangilertorsinau- jungnaerdlutik. arnarKuagssåkasik „erdlavérsissartoK** pingårtumik tivsi- narpoK. — imågdlåt tornissumik ta- kuvugut. issigingnårtitsissut nuåneraluaKi- ssut atissait alutornarneruput. nuå- neKutaussutdlo ilagait scenit avdlå- ngorarnere, Kalipagkat ungalugssat issigingnårtitsissut tunulerissait. mér- Kat 7. klassimiut iliniartitsissutdlo ti- tartaitdlarKigsimaKaut. „Mérartavtinut** nuånertaKingmat una nagsiupara ilångutdlugit issi- gingnårtitsissut tamarmiuvdlutik åssi- nge. inuvdluaritse. Karl Villadsen, 6. klasse — 12 år. Danmark angalaorfigalugo soKutigi- nartunik Danmarkivdlo OKalugtuari- ssauneranut tungassunik takussag- ssarpagssuaKarpoK. Danmarkip oKalugtuarissauneranut tungåssuteKaKissut ilånik, tåssa viki- ngit nalåne patdligtailissausimassu- mik Trelleborgimik OKalugtutilåsa- vavse. uvdlut ilåne Sjællandip KerKata migssåne kipasigsumut angalaornivti- ne Trelleborg takornariarparput. Ka- ngarssuaK Danmarkime vikingit pi- ssagterugtornerata nalåne suliarine- KarsimassoK. inigisimassåle taimani- kornitsanik manåkut takussutigssa- KarpatdlångilaK. Trelleborgimutdle isertariåne igdlo Danmarkime kater- ssugausivigssup sanatisimasså, taima- ne vikingit igdlugisimassåt erKoriar- dlugo, kisime ersserKingnerussumik takussutigssaulersimavoK. patdligtai- lissausimassuvdle Karmai Kagtune- ruvdlutik ivigkanik nauvfigisimaKi- ssut, isertariarisimassailo sule ma- lungnartut, iluanilo igdlut Kuagssug- tuisa napavdlutik nunamut kåpusi- mavfigisimassait ersserKigsumik na- lunaerssugaussut igdlut KanoK inig- ssititersimanerånik åma takussutig- ssåuput. Trelleborgip KanoK issikoKardlunilo KanoK suliarineKarsimaneranik OKa- lugtuaussut tungavigalugit ima OKa- lugtuarisinauvarput: Trelleborg Sjællandip kimut sine- riåta, tåssa Storebæltimut sangmine- rata, timinguane suliarineKarsimavoK sinerissamit 3 km-inik timerpasigti- gissume. nuna Trelleborgip inigisså tamåkerdlugo 7 ha-nut migssiliusi- nauvarput. tatsip mardlungnik kug- taKartup migssarpiåne suliarineKarsi- mavoK. månale taseK téuna imaerut- dlune narssaumaninångorsimavoK. patdligtailissartavia avatimigut Kar- magauvoK, Kulånit issigisagåine ang- matdlorigsuvdlune. Karmagkap avatå agssagauvoK imermik imalik ikårtar- foKartinane ikårfigineKarsinåungitsoK. patdligtailissap Karmai 17 meterinik atitussuseKarput 6 meterivdlo migss. portussuseKardlutik. Karmat éssigig- dluinartumik ilusilerdlugit suliausi- måput. patdligtailissap Kiterpiånit Karmanut avatdlernut 68 meteriuvoK. Karmat iluatungåt taimatutdlo avatå- tungåt Kissungnik nåpåtitigkanik u- ngaloKarsimåput, Kularnångitsumik patdligtailissap igdlersornigsså er- Karsautigalugo suliausimassunik. pat- dligtailissap Karmaisigut sisamanik isertarfeKarpoK silarssup sangmivé maligdlugit, avangnågut, kitågut, ku- jatågut kangiagutdlo. isertarissat tåu- ko igait Kilåvilo Kuagssugtunik Ka- jangnaerKusigåuput akorne marrar- mik nalimagtigaussunik. isertarissat avatå-tungaisigut matoKarpoK par- naersartunik. patdligtailissap Karmaisa avatåni- toK agssagaK 18 meterinik silissuse- KarpoK 4 meterinigdlo itissuseKardlu- ne. patdligtailissartavianit avatåne igdlunut ikårtarfingnik mardlungnik atåssuteKarpoK. patdligtailissartaviata avatåne igdlut tamarmik kussanar- dluinartumik sanileriårdlugit inigssi- tåuput isue tamarmik patdligtailissa- mut sangmivdlutik. patdligtailissap igdlutaisa tupingna- Kutigåt åssigigdluinarmik angissusi- lerdlugit, åssigigdluinarmik pissusi- lerdlugit issikulerdlugitdlo suliausi- magamik. patdligtailissartaviata avatåne ig- dlut erKåne Kanigtume toKussunut iliveKarfeKarpoK. iliveKarfiup ag- ssangneKarnerane inuit 150-it saorne navssårineKarput, ilåne Kavsit ataut- simut iliverneKartarsimavdlutik. nutåliauvoK sanardlåjuvoK avdlauvoK TUBORG CITRON Kalåfdllt-nun3ne åma plslagssaulerput LIPTONSThe finit famanll pislarineKarnerpaussarfuf — pissufigalugo: tinlf famanlf mamar- nerpaugamik. igdlut suliarineKarnere patdligtailissap igdlutai tamarmik Kissungnik sanåuput. sujugdlermik igdlup Kuagssugtugssai nunamut ag- ssautdlugit nåpakåtiterKåriardlugit igdlo sagdliligkersortarsimavåt. igdlup igaisa Kuagssugtuisa avataisigut Ku- agssugtunik avdlanik nåpakåtiterer- Kigtarsimåput, Kularnångitsumik ig- dlup igaisa silatåtigut Kutsiartukut Kulissaliortarsimagamik imaKa silap avdlångorneranut igdlup igaisa ig- dlersutigssånik. ajoraluartumik uv- dlumikut igdlut taimåitut Kanorpiait sananeKartarsimanerånik ersserKig- sumik ugpernarsautigssaKångilaK. patdligtailissavdle agssangneKarnera- tigut Kuagssugtut nunamut agssaut- dlugit kåpussugkat inigissait marrar- mik sungårtumik cementilerdlugit Kaj angnaitdlisagausimassut igdluliat KanoK itusimanerinik erKoriaisinå- ngortipåtigut. patdligtailissap igdlutai tamarmik angissutsimikut, KanoK itumik iluse- Karnermikut Kanordlo suliarineKar- nermikut åssigigdluinarsimåput. Ka- liait isumikut kipakussåuput. igdlup igai Kårajugtuput. igdlo ilumigut 29,5 meterinik takissuseKarpoK. igdlup ilua pingasungordlugo avitauvoK. isue igdlugtut åssigingnik angingitsunik initaKarput. igdlup KerKa 18 meteri- nik takissusilingmik initaKarpoK, si- lingnerssamigut 8 meterinik silissuse- Kardlune, imalunit igdlup isuine inér- Kanit pingasoriåumik takineruvdlune. inip angnerup narKata Kiterpiåtigut agssagkamik, ujarKanik nateKardlu- nilo ungaluligkamik, ikumatitsiveKar- poK. igdlup isuine inérKanut mato- KarpoK, taimatutdlo inérKanit silamut anissariaKardlune. patdligtailissap a- vatåne igdlut sanileriårtut åma tai- matut pissusilerdlugit suliåuput, pat- dligtailissavdle igdlutainit 10 %-imik nåineruvdlutik. patdligtailissame åma mingneru- ssunik avdlanik igdloKarsimavoK ig- dlutut angnertut pissusilerdlugit su- liaussunik. Karmatdlo ilua’tungåne, avangnamut kimutdlo isertarissat er- Kåne (kiparigsunik igdlunguaKarsima- vok, Kularnångitsumik nékutigdliv- fiussarsimassunik. igdlup iluane igkat atuardlugit Kar- magkamik siligtumik, inip angnerup igai igdlugtut sanimut nåvdlugit, ig- dliussaKarpoK sinigfiussartunik. inip KerKane ikumatitsissarfiup Kulerpiå- tigut Kalia angmassoKarpoK putsup aniavfigssånik. vikingit kungiata såkutue Trelleborg patdligtailissausimavoK angnertoK, suliarivdluagaussoK såku- tunitdlo amerdlasunit najorneKarsi- naussoK. igdlut såkutunut inigssiau- simagunarput. patdligtailissaK tamar- me mingnerpåmik angutinit 1200-nit najorneKarsinauvoK. vikingit umiar- ssuåta atautsip igdlup inue 80-iussut inugtarisinauvai. patdligtailissap suliarivdluagåussu- sia najomutaralugo erKoriarsinauvar- put imaKa Trelleborg suliarineKarsi- måsassoK vikingit kungisa pissarssuit Sven Tveskægip ICunuterssuvdlo na- låne. patdligtailissap suliarineranut Ki- ssuit atugkat angnertusimåsaKaut, su- lissutdlo amerdlasimåsaKalutik. mig- ssiliuneKarput patdligtailissap tamar- me suliarineKarneranut orperujug- ssuit 8000 atorneKarsimåsassut. Danmarkip ilåne avdlame taimatut suliausimassunik patdligtailissausi- massunik navssågssaKarpoK, sordlo Hobrop erKåne, Odensep erKåne Lim- fjordivdlo avangnåne. tamatumuna påsisinauvarput Danmarkime kungiu- simassup Sven Tveskægip 1100-p er- Kåne patdligtailissat taimåitut sana- titarsimagai Danmarkip såkututigut pissauneKardluarnigsså sujunertara- lugo. Kularnångitsumigdlo Tuluit-nu- nåta tiguarneKarnera erneranit Ku- nuterssuarmit sujulerssorneKartoK patdligtailissanik taimåitunik sanatit- sissarnikut piarérsauteKarfigineKarsi- mavoK. Jakob Lyberth. tugto OKalualårtoK tugtut aKaguago kingumut pinia- gaulisåput, auvartartutorKatdlo ilåt ima tugtunik oKalualårtitsivoK: uvanga tugto nerssutauvunga i- nungnit piumaneKartuartOK. nerssu- tauvunga itsarssuardle inungnit ilua- KutigineKartuartoK. neKera mamari- neKartuarpoK ameralo atissaliarine- Kartuardlune, ukiume OKortaKigame. piniarneKarpatdlålerångama erKigsi- simajungnaertarpunga, nunalo Kut- sigsoK najorumanerulersarpara isser- torfiginiardlugo, inuit ilånguisa ma- juarnigssartik Kasunarissarmåssuk. i- lakasile Kasugatdlartugsséungitdlat. ilame tupingnéinartarpoK mardlui- narnik niulikasit taima Kilatigissar- mata, angissoK tupigusugdlune entar- tualårilerpoK. — åsit aussatdlarmat nuna atsigsoK kiagpatdlåleKingmat pavunga Kagfag- terdlunga ujaraunerussoK nigdlatår- nersiorpara, åmame tagpavna suvia- tårnerussarmat. tamåne erKigsisimå- lerugtordlunga takulerpåka mardlui- narnik niulikasit mardluk tauvauko ativnit Kanigdlissut. issigikatarérivtik takuvånga. ersigissutOKaugavkit Ki- måvdlunga autdlarsarama autdlarug- tordlunga Kigsimigpåka maligdlunga arpagtukasiussut. sule KanoK pissoKa- riéngitsoK kisauko tarrikasitdlarika. pangalingåtsiatdlardlunga alfgung- narsigavkit unitdlatsiarumatdlerpu- nga. unigdlunga kingumut Kiviarug- tortunga una sutdlartOK-una inusu- ngardlunga mitdlussua tugkame, asu- lo Kångornermik ilaligssugivdlune. å- nilåKigama tunutipatdlautigalugit autdlarsarama tarripåka kingornalo takorKingnagit. sivisorssuarmik pangalerérdlunga taserssup tungånut sivingajårssuaK atoréravko majoriartuårnera tikitdlu- go Kasussorujugssugama kigaitsumik ingerdlalerpunga. OKarssuara nivi- ngatipara. anernera itangame puju- nguarsse! nuaga kiningårame eKivne KapungupoK. ånagkama icåKamut ma- jualerpunga. mardluinarnik niulikasit erKaissaraluarpåka, Kujanartumigdle angunavérpånga. sunauvfale någga! ingerdlarussårniardlunga una sutdlar- toK-una! mitdlussup kiaserordlunga tugfigånga. taimaisissordlo taimak i- lisimagaluångilanga. tugto kulavak: — aussame sila ki- agtitdlune ipernat kisinikasé Kimåså- rinalerångata nunamut ujarauneru- ssumut nigdlatårnersiordluta Kagfar- tarpugut, merKuka såkaluit Kiångi- såinarama. ilånikutdle nuna orpeKar- nersiordlugo orpigkanut pulatertar- pugut, orpigkat akorne ipernaKångi- nerussarmata — åmame nerissagssa- vut orpigkat akornånitut ivseKardlu- arnerussarmata. tamåko akornånitit- dluta åma mardlungnik niulikasit i- luamik takuneK sapertarpåtigut. ukiåkut merKortusigångavta ukiup isserssuanut akiutunik ånorårtårdlu- ta KianeK sumitarpa? apivdluariartoK aput OKorsautivta ilagissarpåt. tat- sit sikugångata sikuatdlo apumit Kag- dlerneKarångat imermik ajorssarfiu- neK ajorpoK tatsip sikua KupaKartu- artarmat, taimaingmatdlo sikup Kåva aputivdlo ikia imaerutingisåinarpoK. nuna KatsigsoK ukiume neriniarfigi- ssarparput anorimit suporneKardlune aputaisangnerussarmat. Kaersup na- lipai åma nerissarissarpavut. upernariartulerångat aput augkiar- tortitdlugo åpartertarpugut, aussale- rångatdlo sila kiagtipatdlålerångat KåKanut majuartarpugut. aussap tai- mailinerane ineKunavigsunik piaraKa- lerérsarpugut. piarKavut perorsartar- pavut KasujaitsorKuvdlugit. nuna u- jarakujunerussoK najortiniarneru- ssarparput Kasujaitdlisarfigititardlugo nukigtorsarfigititardlugulo. Kinernig- ssånut ilimasårtarpavut, akeraKarav- ta mardluinarnik niulikasingnik orpi- gaminerssuarnigdlo nagsataKartuar- tunik. orpigamernup tåussuma ilå- nguavut upititarpai anersårtorung- naersitdlugit. uvagut sule takungni- ngitsugut takugunisigut taKigssordlu- ta ornigutarput nunamut patdlunga- jagdlutik Kagtunerssat tålutaliutdlu- git. sumik ilimasungitdluinardlune taimak KånguinarssussaraoK! asulu- me tagpikaseKalutik, sule ungaseKa- luta påserértaramiko arnaviaunersu- gut angutiviaunersugutdlunit. E. P- FERD’NAND fe Overtrænet champion sungiusarpat- dlårsimassoK —»■ (L°~^ 34

x

Atuagagdliutit

Beinir tenglar

Ef þú vilt tengja á þennan titil, vinsamlegast notaðu þessa tengla:

Tengja á þennan titil: Atuagagdliutit
https://timarit.is/publication/314

Tengja á þetta tölublað:

Tengja á þessa síðu:

Tengja á þessa grein:

Vinsamlegast ekki tengja beint á myndir eða PDF skjöl á Tímarit.is þar sem slíkar slóðir geta breyst án fyrirvara. Notið slóðirnar hér fyrir ofan til að tengja á vefinn.