Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 34

MERARTAVTINUT
TRELLEBORG
angmagssalingmiuancat
issigingnårtitsinerat
upernagssaK mérKat 7. klassimiut
(kalåliarKat) tåukulo saniatigut Kav-
dlunårKat issigingnårtitsinialermata
agsut pisangasimavugut, tåssame
Angmagssalingme måne itsarnitsanik
pernåumik mérKanut issigingnårtitsi-
niarmata. issigingnårtitsissut kalåtdli-
sok sananeKarpoK Villads Villadseni-
mit ateKartoK „ManguaraK Kåumå-
ssuardlo" — (Kåumåmut pulårneK).
Kavdlunårnat issigingnårtitsissutigåt
„Hans med fløjten*' Niels Albertsenip
sanåva Inge Berg-Sørensenimit år-
KigssorneKartoK. KavdlunårKat sujug-
dliuvdlutik issigingnårtitsiput, isuma-
Karpungale perpalugpatdlårtut. kalå-
liarKat nuånerneroKaut erKarsarnar-
nerugamik KuianartorpagssuaKara-
migdlo. asulume issigingnårtitsissut
pikoreKalutik! issigingnårtorpagssuit
nipaitdlisimatsiaraluardlutik igdlaler-
tarput imåinaK nipangilertorsinau-
jungnaerdlutik. arnarKuagssåkasik
„erdlavérsissartoK** pingårtumik tivsi-
narpoK. — imågdlåt tornissumik ta-
kuvugut.
issigingnårtitsissut nuåneraluaKi-
ssut atissait alutornarneruput. nuå-
neKutaussutdlo ilagait scenit avdlå-
ngorarnere, Kalipagkat ungalugssat
issigingnårtitsissut tunulerissait. mér-
Kat 7. klassimiut iliniartitsissutdlo ti-
tartaitdlarKigsimaKaut.
„Mérartavtinut** nuånertaKingmat
una nagsiupara ilångutdlugit issi-
gingnårtitsissut tamarmiuvdlutik åssi-
nge.
inuvdluaritse.
Karl Villadsen,
6. klasse — 12 år.
Danmark angalaorfigalugo soKutigi-
nartunik Danmarkivdlo OKalugtuari-
ssauneranut tungassunik takussag-
ssarpagssuaKarpoK.
Danmarkip oKalugtuarissauneranut
tungåssuteKaKissut ilånik, tåssa viki-
ngit nalåne patdligtailissausimassu-
mik Trelleborgimik OKalugtutilåsa-
vavse.
uvdlut ilåne Sjællandip KerKata
migssåne kipasigsumut angalaornivti-
ne Trelleborg takornariarparput. Ka-
ngarssuaK Danmarkime vikingit pi-
ssagterugtornerata nalåne suliarine-
KarsimassoK. inigisimassåle taimani-
kornitsanik manåkut takussutigssa-
KarpatdlångilaK. Trelleborgimutdle
isertariåne igdlo Danmarkime kater-
ssugausivigssup sanatisimasså, taima-
ne vikingit igdlugisimassåt erKoriar-
dlugo, kisime ersserKingnerussumik
takussutigssaulersimavoK. patdligtai-
lissausimassuvdle Karmai Kagtune-
ruvdlutik ivigkanik nauvfigisimaKi-
ssut, isertariarisimassailo sule ma-
lungnartut, iluanilo igdlut Kuagssug-
tuisa napavdlutik nunamut kåpusi-
mavfigisimassait ersserKigsumik na-
lunaerssugaussut igdlut KanoK inig-
ssititersimanerånik åma takussutig-
ssåuput.
Trelleborgip KanoK issikoKardlunilo
KanoK suliarineKarsimaneranik OKa-
lugtuaussut tungavigalugit ima OKa-
lugtuarisinauvarput:
Trelleborg Sjællandip kimut sine-
riåta, tåssa Storebæltimut sangmine-
rata, timinguane suliarineKarsimavoK
sinerissamit 3 km-inik timerpasigti-
gissume. nuna Trelleborgip inigisså
tamåkerdlugo 7 ha-nut migssiliusi-
nauvarput. tatsip mardlungnik kug-
taKartup migssarpiåne suliarineKarsi-
mavoK. månale taseK téuna imaerut-
dlune narssaumaninångorsimavoK.
patdligtailissartavia avatimigut Kar-
magauvoK, Kulånit issigisagåine ang-
matdlorigsuvdlune. Karmagkap avatå
agssagauvoK imermik imalik ikårtar-
foKartinane ikårfigineKarsinåungitsoK.
patdligtailissap Karmai 17 meterinik
atitussuseKarput 6 meterivdlo migss.
portussuseKardlutik. Karmat éssigig-
dluinartumik ilusilerdlugit suliausi-
måput. patdligtailissap Kiterpiånit
Karmanut avatdlernut 68 meteriuvoK.
Karmat iluatungåt taimatutdlo avatå-
tungåt Kissungnik nåpåtitigkanik u-
ngaloKarsimåput, Kularnångitsumik
patdligtailissap igdlersornigsså er-
Karsautigalugo suliausimassunik. pat-
dligtailissap Karmaisigut sisamanik
isertarfeKarpoK silarssup sangmivé
maligdlugit, avangnågut, kitågut, ku-
jatågut kangiagutdlo. isertarissat tåu-
ko igait Kilåvilo Kuagssugtunik Ka-
jangnaerKusigåuput akorne marrar-
mik nalimagtigaussunik. isertarissat
avatå-tungaisigut matoKarpoK par-
naersartunik.
patdligtailissap Karmaisa avatåni-
toK agssagaK 18 meterinik silissuse-
KarpoK 4 meterinigdlo itissuseKardlu-
ne. patdligtailissartavianit avatåne
igdlunut ikårtarfingnik mardlungnik
atåssuteKarpoK. patdligtailissartaviata
avatåne igdlut tamarmik kussanar-
dluinartumik sanileriårdlugit inigssi-
tåuput isue tamarmik patdligtailissa-
mut sangmivdlutik.
patdligtailissap igdlutaisa tupingna-
Kutigåt åssigigdluinarmik angissusi-
lerdlugit, åssigigdluinarmik pissusi-
lerdlugit issikulerdlugitdlo suliausi-
magamik.
patdligtailissartaviata avatåne ig-
dlut erKåne Kanigtume toKussunut
iliveKarfeKarpoK. iliveKarfiup ag-
ssangneKarnerane inuit 150-it saorne
navssårineKarput, ilåne Kavsit ataut-
simut iliverneKartarsimavdlutik.
nutåliauvoK
sanardlåjuvoK
avdlauvoK
TUBORG
CITRON
Kalåfdllt-nun3ne åma plslagssaulerput
LIPTONSThe
finit famanll pislarineKarnerpaussarfuf
— pissufigalugo: tinlf famanlf mamar-
nerpaugamik.
igdlut suliarineKarnere
patdligtailissap igdlutai tamarmik
Kissungnik sanåuput. sujugdlermik
igdlup Kuagssugtugssai nunamut ag-
ssautdlugit nåpakåtiterKåriardlugit
igdlo sagdliligkersortarsimavåt. igdlup
igaisa Kuagssugtuisa avataisigut Ku-
agssugtunik avdlanik nåpakåtiterer-
Kigtarsimåput, Kularnångitsumik ig-
dlup igaisa silatåtigut Kutsiartukut
Kulissaliortarsimagamik imaKa silap
avdlångorneranut igdlup igaisa ig-
dlersutigssånik. ajoraluartumik uv-
dlumikut igdlut taimåitut Kanorpiait
sananeKartarsimanerånik ersserKig-
sumik ugpernarsautigssaKångilaK.
patdligtailissavdle agssangneKarnera-
tigut Kuagssugtut nunamut agssaut-
dlugit kåpussugkat inigissait marrar-
mik sungårtumik cementilerdlugit
Kaj angnaitdlisagausimassut igdluliat
KanoK itusimanerinik erKoriaisinå-
ngortipåtigut.
patdligtailissap igdlutai tamarmik
angissutsimikut, KanoK itumik iluse-
Karnermikut Kanordlo suliarineKar-
nermikut åssigigdluinarsimåput. Ka-
liait isumikut kipakussåuput. igdlup
igai Kårajugtuput. igdlo ilumigut 29,5
meterinik takissuseKarpoK. igdlup
ilua pingasungordlugo avitauvoK. isue
igdlugtut åssigingnik angingitsunik
initaKarput. igdlup KerKa 18 meteri-
nik takissusilingmik initaKarpoK, si-
lingnerssamigut 8 meterinik silissuse-
Kardlune, imalunit igdlup isuine inér-
Kanit pingasoriåumik takineruvdlune.
inip angnerup narKata Kiterpiåtigut
agssagkamik, ujarKanik nateKardlu-
nilo ungaluligkamik, ikumatitsiveKar-
poK. igdlup isuine inérKanut mato-
KarpoK, taimatutdlo inérKanit silamut
anissariaKardlune. patdligtailissap a-
vatåne igdlut sanileriårtut åma tai-
matut pissusilerdlugit suliåuput, pat-
dligtailissavdle igdlutainit 10 %-imik
nåineruvdlutik.
patdligtailissame åma mingneru-
ssunik avdlanik igdloKarsimavoK ig-
dlutut angnertut pissusilerdlugit su-
liaussunik. Karmatdlo ilua’tungåne,
avangnamut kimutdlo isertarissat er-
Kåne (kiparigsunik igdlunguaKarsima-
vok, Kularnångitsumik nékutigdliv-
fiussarsimassunik.
igdlup iluane igkat atuardlugit Kar-
magkamik siligtumik, inip angnerup
igai igdlugtut sanimut nåvdlugit, ig-
dliussaKarpoK sinigfiussartunik. inip
KerKane ikumatitsissarfiup Kulerpiå-
tigut Kalia angmassoKarpoK putsup
aniavfigssånik.
vikingit kungiata såkutue
Trelleborg patdligtailissausimavoK
angnertoK, suliarivdluagaussoK såku-
tunitdlo amerdlasunit najorneKarsi-
naussoK. igdlut såkutunut inigssiau-
simagunarput. patdligtailissaK tamar-
me mingnerpåmik angutinit 1200-nit
najorneKarsinauvoK. vikingit umiar-
ssuåta atautsip igdlup inue 80-iussut
inugtarisinauvai.
patdligtailissap suliarivdluagåussu-
sia najomutaralugo erKoriarsinauvar-
put imaKa Trelleborg suliarineKarsi-
måsassoK vikingit kungisa pissarssuit
Sven Tveskægip ICunuterssuvdlo na-
låne.
patdligtailissap suliarineranut Ki-
ssuit atugkat angnertusimåsaKaut, su-
lissutdlo amerdlasimåsaKalutik. mig-
ssiliuneKarput patdligtailissap tamar-
me suliarineKarneranut orperujug-
ssuit 8000 atorneKarsimåsassut.
Danmarkip ilåne avdlame taimatut
suliausimassunik patdligtailissausi-
massunik navssågssaKarpoK, sordlo
Hobrop erKåne, Odensep erKåne Lim-
fjordivdlo avangnåne. tamatumuna
påsisinauvarput Danmarkime kungiu-
simassup Sven Tveskægip 1100-p er-
Kåne patdligtailissat taimåitut sana-
titarsimagai Danmarkip såkututigut
pissauneKardluarnigsså sujunertara-
lugo. Kularnångitsumigdlo Tuluit-nu-
nåta tiguarneKarnera erneranit Ku-
nuterssuarmit sujulerssorneKartoK
patdligtailissanik taimåitunik sanatit-
sissarnikut piarérsauteKarfigineKarsi-
mavoK.
Jakob Lyberth.
tugto OKalualårtoK
tugtut aKaguago kingumut pinia-
gaulisåput, auvartartutorKatdlo ilåt
ima tugtunik oKalualårtitsivoK:
uvanga tugto nerssutauvunga i-
nungnit piumaneKartuartOK. nerssu-
tauvunga itsarssuardle inungnit ilua-
KutigineKartuartoK. neKera mamari-
neKartuarpoK ameralo atissaliarine-
Kartuardlune, ukiume OKortaKigame.
piniarneKarpatdlålerångama erKigsi-
simajungnaertarpunga, nunalo Kut-
sigsoK najorumanerulersarpara isser-
torfiginiardlugo, inuit ilånguisa ma-
juarnigssartik Kasunarissarmåssuk. i-
lakasile Kasugatdlartugsséungitdlat.
ilame tupingnéinartarpoK mardlui-
narnik niulikasit taima Kilatigissar-
mata, angissoK tupigusugdlune entar-
tualårilerpoK.
— åsit aussatdlarmat nuna atsigsoK
kiagpatdlåleKingmat pavunga Kagfag-
terdlunga ujaraunerussoK nigdlatår-
nersiorpara, åmame tagpavna suvia-
tårnerussarmat. tamåne erKigsisimå-
lerugtordlunga takulerpåka mardlui-
narnik niulikasit mardluk tauvauko
ativnit Kanigdlissut. issigikatarérivtik
takuvånga. ersigissutOKaugavkit Ki-
måvdlunga autdlarsarama autdlarug-
tordlunga Kigsimigpåka maligdlunga
arpagtukasiussut. sule KanoK pissoKa-
riéngitsoK kisauko tarrikasitdlarika.
pangalingåtsiatdlardlunga alfgung-
narsigavkit unitdlatsiarumatdlerpu-
nga. unigdlunga kingumut Kiviarug-
tortunga una sutdlartOK-una inusu-
ngardlunga mitdlussua tugkame, asu-
lo Kångornermik ilaligssugivdlune. å-
nilåKigama tunutipatdlautigalugit
autdlarsarama tarripåka kingornalo
takorKingnagit.
sivisorssuarmik pangalerérdlunga
taserssup tungånut sivingajårssuaK
atoréravko majoriartuårnera tikitdlu-
go Kasussorujugssugama kigaitsumik
ingerdlalerpunga. OKarssuara nivi-
ngatipara. anernera itangame puju-
nguarsse! nuaga kiningårame eKivne
KapungupoK. ånagkama icåKamut ma-
jualerpunga. mardluinarnik niulikasit
erKaissaraluarpåka, Kujanartumigdle
angunavérpånga. sunauvfale någga!
ingerdlarussårniardlunga una sutdlar-
toK-una! mitdlussup kiaserordlunga
tugfigånga. taimaisissordlo taimak i-
lisimagaluångilanga.
tugto kulavak: — aussame sila ki-
agtitdlune ipernat kisinikasé Kimåså-
rinalerångata nunamut ujarauneru-
ssumut nigdlatårnersiordluta Kagfar-
tarpugut, merKuka såkaluit Kiångi-
såinarama. ilånikutdle nuna orpeKar-
nersiordlugo orpigkanut pulatertar-
pugut, orpigkat akorne ipernaKångi-
nerussarmata — åmame nerissagssa-
vut orpigkat akornånitut ivseKardlu-
arnerussarmata. tamåko akornånitit-
dluta åma mardlungnik niulikasit i-
luamik takuneK sapertarpåtigut.
ukiåkut merKortusigångavta ukiup
isserssuanut akiutunik ånorårtårdlu-
ta KianeK sumitarpa? apivdluariartoK
aput OKorsautivta ilagissarpåt. tat-
sit sikugångata sikuatdlo apumit Kag-
dlerneKarångat imermik ajorssarfiu-
neK ajorpoK tatsip sikua KupaKartu-
artarmat, taimaingmatdlo sikup Kåva
aputivdlo ikia imaerutingisåinarpoK.
nuna KatsigsoK ukiume neriniarfigi-
ssarparput anorimit suporneKardlune
aputaisangnerussarmat. Kaersup na-
lipai åma nerissarissarpavut.
upernariartulerångat aput augkiar-
tortitdlugo åpartertarpugut, aussale-
rångatdlo sila kiagtipatdlålerångat
KåKanut majuartarpugut. aussap tai-
mailinerane ineKunavigsunik piaraKa-
lerérsarpugut. piarKavut perorsartar-
pavut KasujaitsorKuvdlugit. nuna u-
jarakujunerussoK najortiniarneru-
ssarparput Kasujaitdlisarfigititardlugo
nukigtorsarfigititardlugulo. Kinernig-
ssånut ilimasårtarpavut, akeraKarav-
ta mardluinarnik niulikasingnik orpi-
gaminerssuarnigdlo nagsataKartuar-
tunik. orpigamernup tåussuma ilå-
nguavut upititarpai anersårtorung-
naersitdlugit. uvagut sule takungni-
ngitsugut takugunisigut taKigssordlu-
ta ornigutarput nunamut patdlunga-
jagdlutik Kagtunerssat tålutaliutdlu-
git. sumik ilimasungitdluinardlune
taimak KånguinarssussaraoK! asulu-
me tagpikaseKalutik, sule ungaseKa-
luta påserértaramiko arnaviaunersu-
gut angutiviaunersugutdlunit. E. P-
FERD’NAND
fe
Overtrænet
champion
sungiusarpat-
dlårsimassoK

—»■

(L°~^
34