Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 7
Kangåtsåp kommunia
------------------------------------------———---
Kangåtsåp kommuniane pissutsit uvdlumikut pit saungenaut. G-60-ip sujunersutigisimavå kommu-
nip inuerutdluinarnigssa, tamånale inuisa akueriumångilåt. måna kommunalbestyrelse landsrådi-
mut KinuteKarpoK aulisagkanik misigssuisitsilernigssamik inuit siamaseuissut atautsimut euiter-
nigssåt isumagalugo
Den nye skole i Kangåtsiak. Kangåtsame atuarfigtåk.
Kangåtsiap kommunia uvdlumikut Kitane ajornartorsiutit angnerpåt ilagåt.
kommune 1300 sivnerdlugit inoitarpoK nunaKarfingnut Kulinut avguatårsima-
ssunik siåmaseKissunigdlo. kommune aulisagarigsårdlunilo puisseKardluara-
luarpoK niorKutigssiorfeKaranile. Kåumarsainerup tungåtigut kinguarsimaKaoK.
kommunime kæmnereuarfeKångilaK. inuitdlo siamasigpatdlåmerat nionmtig-
ssiorfeKångineralo pissutigalugo uvdlumikut Kangåtsåp kommuniane pissutsit
Pitsaungenaut.
G-60-ip sujunersutigisimavå Ka-
Dgåtsåp kommunia arritsumik inue-
rusarneKåsassoK. G-60-ip pilerssårutå
Dapertordlugo sujunertarineKarpoK
Kangåtsåp kommuniata inuerutiving-
Digsså, tamånale inuisa akuerisinåu-
Dgitdluinarpåt. kommunalbestyrelse
isumaiiarpoK G-60-ip sujunersutimine
Puigorsimagå inuit sujunerserKårnig-
ssåt.
upernåK landshøvdingip atautsimé-
RatigineKarnerane kommunalbesty-
relsimut sujuligtaissup Nikolaj Karl-
ssnip tikuarpå kommunip iluane ing-
Ddnut akilersinaussumik niorKutig-
ssiorfeKalersinaugaluartoK inuit eKi-
ternekartugpata Kangåtsåmut imalu-
Agtumut. taineicarpoK kommune-
karfiup avatåne ikånerssuaKartOK så-
rugdleKaKissunik KéraKardluartunig-
dlo, takornartat umiarssuarpagssuisa
ukiut tamaisa Agtup avatåne aulisar-
figissartagåinik.
ci’ninaK euiternigssaK
Kujatåne igdloKarfit sisamat auli-
sagkanik niorkutigssiorfigssuartut pi-
°rsaivfigineKarnigssåt Kangåtsåme
kommunalbestyrelsip issigå nunavta
Pissusianut nalerkutingitsutut, isuma-
kartokardlune ukiunerane Kujatå a-
nordlerajokingmat angnertumik auli-
sagkanik niorkutigssiorfigssatut piu-
kunångitsoK.
tamåna tungavigalugo kommunal-
bestyrelsip landsrådimut tikuarpå ili-
•DagissariaKångitsoK Kangåtsåp kom-
Diunianit angnertumik kujåmut nug-
temigssaK. OKautigineuarpoK inuit
Diana najugkamingniginarumassut
Diornutigssiorfingnik pilersitsissoKå-
Dgikaluarpatdlunit. peuatigalugo
kommunalbestyrelsip landsråde Kinu-
vigå piårnerpåmik Kangåtsåp kom-
aiuniane aulisagkanik misigssuisitsi-
neicarKuvdlugo, taineKarpordlo Ka-
ngåtsåp kommuniane inuit kajumig-
tut erninardluinaK euiternigssamut
sumut ardlanutdlunit kommunip ilua-
ne niorKutigssiorfenalerfigssatut au-
lisagkanik misigssuissunit piukune-
Dartumut.
Kangåtsåp kommuniane ajornar-
torsiutit amerdlakalutigdlo angnerto-
Kaut, kommune kingussaujartuinar-
dlune Kagfariartornigssamutdlo såri-
arfigsgaitarane pissutsit månåkutut
'katdlartitdlugit. ardlalingne Kissug-
ssaKarniarneK imåinaujungnaerdlui-
ParsimavoK. nunaKarfinguane auma-
rutigssanik sitdlimateKarneK KGH-ip
Ptorungnaersisimavå. aussaK måna
siagdlerajungnerssua pissutigalugo ki-
ssiamininguit taimågdlåt isumavdlu-
tiginekalersimåput. inuit pissarner-
Piigsut ivssortarsimagaluarput iv-
ssutdle sule manamut panersimana-
tik. aussaK taimaiginåsagpat ukior-
oigsså Kiassugssångusagamik.
niorKutigssiorfeKångilaK
— Kangåtsåp kommuniane pissut-
sit ilungersuanauaut, Ausiangne
kæmnere J. P. Jensen oKarpoK. kom-
Dtunip iluane ardlånut pitsaunerussu-
Piut nugternigssamut inuit piarérsi-
måput, inuitdle akuerssungeKåt kom-
Piunip inuerutdluinarneKarnigssånik
G-60 -ip pilerssårutå, påsisimavdlugu-
le kommuneKarfingme nunaKarfér-
Kat amerdlavatdlålersimassut. inuit
måna nugtalerput igdlugssaKångika-
luarångamigdlunit. pingårdluinarpoK
tamatuma erninardluinaK iluarsine-
Karnigsså. pissutsit eKunganerånut a-
ngisumik pissutauvoK administratio-
nikut nåmaginångitsumik ingerdlat-
sineK. kommune kæmnereKångilaK,
suliagssautaile Ausiangne kæmnere-
Karfingme suliarineKartardlutik.
— KanoK iliortOKarsinauva pissut-
sit iluarsiniardlugit?
— pissutsit årKingneicarsinauput
kommunip iluane inuit katerssutine-
Karpata. piukunarnerussume niorKU-
tigssiorfeKalersitsissariaKarpoK. Agto
nutåmik aulisagkerivilik aulisagaKar-
dluartordlo piorsaivfigineKamigssa-
mut neriunauteKardluarpoK. Agto u-
kioK kaujatdlagdlugo sikussångilau.
imeKarniarnerup tungåtigut pitsauv-
dluarpoK igdluliorfigssaKardluardlu-
nilo. Nianornårssungme åma aulisag-
kat tungåtigut såriarfigssaKardluar-
POK.
aulisagkanik misigssuisitsissoKarta-
riaKarpoK. niorKutigsisorfigssamik pi-
lersitsissoKarpat tåssungalo inuit eKi-
tertineKarpata piorsainigssamut så-
riarfigssaKardlualisassoK Kularnångi-
laK. taimailiortoKarsinauvoK angner-
tumik aningaussartuteKångikaluar-
dlune.
kommune nåkangassoK
— måssa aulisagairardluaraluartoK
imåingila kommune inuniarnikut a-
jornartorsiuteKarfioicalune?
— kommune pitsuvou, avdlanut na-
lerKiutdlugo nåkanganerussutut o-
lta u tigissar iana rd 1 un e. tamatum unga
pissutauvoK aulisamcK angnikltsoK
puissiniarnerdlo kiserdluinangajang-
mik inutigssarsiutaungmata. nåla-
gauvfik kommunime atautsimigdlunit
sulivfiuteKångilaK, taimaingmatdlo a-
torfiningnigssamut såriarfigssaicara-
ne. autdlainiarneK aulisarnerdlo ki-
serdluinarmik isumavdlutåuput. ar-
nat åipaKångitsut OKitsorsiungeKaut
sulivfigssaKångingmat. ukiup Kåuma-
taine kruninguardlunit atauseu pi-
ngitsorneKarsindussångilaK taorsigag-
ssarsianut akiliutigssatut.
socialinspektør Pedersen Kuarsårsi-
mavoK Kangåtsåp kommuniane inug-
tut atugkatigut pissutsit KanoK itu-
ssut takugamigit. sujorna 25.000 kr.
ikiutisiagssatut akuerineuarput kom-
munimitdle ikiutisiatut 75.000 kr. a-
tortineKarsimavdlutik, aperKutauvor-
dle ikiutisiat iluamérsumik atorne-
Kartarsimanersut.
sujunertarineKångilardle inuit ikiu-
tisinigssaK kisiat isumavdlutigisagåt.
aulisarneK piorsaivfigissariaKarpoK i-
nuit akigssarsiorfiggsårnerulerKuv-
dlugit. kommunime nerpiliorfeKaler-
sugpat åma nuname sutdlivigssamut
såriarfigssaKalisagaluarpoK. månåkut
piniartut timimikut sumik ardlånik
perKuteKardlutik Kangatut pisinau-
jungnaersimassut ikiutit kisisa isu-
mavdlutigssarait.
sitdlimateKångitsoK
—- nunaKarfinguane KissugssaKar-
niarneK åma ajornartorsiutaoKaoK.
— itaimåipoK. KGH-p kukussutigå
nunauarfit tamaisa aumarutigssanik
sitdlimateKartinginamigit. pilersui-
nigssaK KGH-p pissugssauvfigingma-
go åma piumassarineKartariaKarpoK
nunaKarférKane nioruutigssanik au-
marutigssanigdlo sitdlimateKarneK a-
tåinartisagå. måna Ivnalik 107-inik
inulik niorKutigssanik sunigdlunit sit-
dlimataerupoK, sitdlimatCKarfik tai-
maitineKarmat. isumaKarpunga KGH
pilertorpatdlåmik sitdlimateKarfing-
nik taimaititsissartOK. tamåna pissar-
poK nunaKarfingme pissortat suju-
KGH’s bygninger i KangåtsiaK. Kangatsåme handclip igdlutai.
atorunsnaisava?
nerserKårnagit, tamånalo nangmineK
isumaga nåpertordlugo kukuneruvoK.
pingitsailineK pinago
Kangåtsåp kommuniane igdlut pit-
såungeKaut. igdlut ivssunik Karmag-
dlit takugssåungitdluinangaj agput,
igdlutdle Kissuniaraluit ilaortugkat
karsinut isalersunut aulassinéinåu-
put. nunavtine igdlunik sanavdluag-
kanik takukulassungikaluardlune ig-
dlut Kangåtsåp kommuniane sujumu-
gagssatut itut KaKutigortugunarput.
— piumassarissariaKarpoK lands-
rådip akuerssissuteKarnigsså nutånik
igdluliagssanut kæmner J. P. Jensen
oicarpoK. Kangåtsåp kommuniane ig-
dlut amerdlanerit inuisa nangming-
neK sanårait pitsåungeKissut. igdlut
suliarineKarsimåput GTO sujorKUt-
dlugo, ardlaligpagssuitdlo uvsigsarne-
Karput GTO atulermat. igdlut amer-
dlanerpagssuit nutånik taorserneKar-
taraluarput sapingisamik piårtumik.
imaKa nutånik igdluliortoKarsinau-
galuarpoK kommunip pigissainik a-
tugkiutagagssanik. aningaussamérto-
Kartitdlugo igdlumutdlo akilersuinig-
ssaK ajornakusortitdlugo taimailior-
nigssaK nalerKutdluinåsagaluarpoK.
kommune igdluliortitsissugpat tama-
tuma åma iluaKutigisagaluarpå inuit
anisitaunigssamut ånilångassariaeru-
tisagaluarmata. aulisartut piniartut-
dlo pinagtorigsut igdlut tamåko ki-
ngorna taorsigagssarsiatut tigusinau-
ssåsagaluarpait.
— Kangåtsåp kommuniata inueru-
neKarnigsså isumaKatigingilat?
— åp, inuit nungnigssamut pingit-
sailineKarsinåungitdlat. inup nangmi-
neK aul a jan gi gagssa rå nugkumaner-
dlune imalunit igdloKarfingnisut a-
tortorigsångikaluardlune inujumaner-
Kæmner J. P. Jensen
dlune, kommunile tamåt inuerutisa-
gåine taimailiornigssaK ingassagpat-
dlåKaoK. kommunip iluane såriarfig-
ssaKarnerussunut nunaKarfinguanit
nugternigssaK avKutigssauvdluartug-
ssauvoK, piumassarineKarsinåungilar-
dle inuit 1300 sujuaissamik nunaKar-
fitoKainit Kimagunigssåt.
una puigortariaKångilaK kommunip
iluane piniarfit inuinit ilisimaneKar-
tarmata. inuit kommuninut avdlanut
nugtikåine piniarfé nalussarpait na-
lornissulersardlutik. tamåna pivdlugo
nuåningitsumik påsissutigssatut tai-
neKarsinauvoK Upernavingmit Aku-
nåmut nugkaluartut tamåkerdlutik u-
tersimangmata.
JiLlut
V P1 T. T. umiatsiaK
Jagtbaden liLLljU autdlainiut
»camper« lefycegtslfåde »camper«
Grønland er jægernes paradis og
„Camper" er den ideelle jagtbåd til
den barske grønlandske natur! Bå-
dens store sødygtighed og stabilitet
gør, at jægeren kan stå op i båden
— og dens ringe vægt gør den nem
at slæbe på land eller trække over
isen.
„Camper" er ligesom de øvrige
Kello-både fremstillet af korrosi-
onsfri, saltvandsbestandig alumini-
umsplade — og er naturligvis syn-
kefri.
Kello-bådene er næsten uopslide-
lige, de kræver ingen vedligehol-
delse og er altid sejlklare.
De er godt jagende i en Kello
„Camper".
Kalåtdlit-nunåt tåssauvoK autdlai-
niarumatut paradisiat, „Camper“ilo
aitsåt tåssa angatdlat Kalåtdlit-nu-
nånut nalerKutoK! umiatsiaK imar-
siutdlarKingårmat orrajaingårmat-
dlo autdlainiaK angatdlåmine ni-
korfasinauvoK — OKingårmatdlo a-
jornaeKissumik nunamut amusi-
nauvå sikukutdlunit uniarsinauv-
dlugo.
„Camper" umiatsiait Kello-t avdlat
åssigalugit aluminiumit nungujar-
torneK ajortumit taratsumutdlo a-
kiutumit sanauvoK — sorngunalu-
me kivineK ajortuvdlune.
umiatsiait Kello-t nungutdlartug-
ssåunginga jagput, aserfatdlatsaili-
ssariaKångitdlat tåssalo sukutdlunit
autdlaruteriåinauvdlutik.
Kello „Camper“imik angatdlateKa-
ruvit angatdlatigigsåsaKautit.
Åbne både Længde: Bredde: Vægt: Pris frit leve- ret 1 Grønland:
umiatsiait Kalekångitsut taklss.: sillss.: Okimåiss.: Kal.nun. akia:
Kello I*) 3,15 m 1,33 m 54 kg 1.425 kr.
Kello II*) 3,90 m 1,35 m 84 kg 1.825 kr.
Camper 3,75 m 1,55 m 98 kg 2.100 kr.
Nigeria 4,05 m 1,50 m 102 kg 2 400 kr.
Skærgård*) 4,55 m 1,77 m 171 kg 3.700 kr.
Både med halvdæk, vindrude og rat samt førersæde m. ryglæn,
umiatsiait agfarmik kaligdllt, igalånik ornigtarfigdlit, akumut ipiterutigdlit
ingerdlatitsissumutdlo (akugtumutdlo) igartarfilingmik igslavigdlit.
Camper m. dæk 3,75 m 1,55 m 113 kg 3.200 kr.
Nigeria m. dæk*) 4,05 m 1,50 m 127 kg 3.500 kr.
*) 1964-produktionen udsolgt fra værftet.
*) 1964-ime sandt umiatsialiorfingme nunguput.
Alle oplysninger og brochurer fra ukunånga pineuarsinauput
KØBENHAVN GRØNLAND
Generalrepræsentant: Henrik Asmussen, Løngangstræde 24, Kbhv. K.
7