Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 11

Manitsup OKalugfia ukiune 100-ne
Manitsup OKalugfia upernaK måna ukiunik 100-livoK. tamatu-
munga tungatitdlugo ajoniuneK Lars Møller mana agdlagaKar-
poK ukiune Kangiutune OKalugfiup onalugtuagssartaisa ilåinik
rigkavnit tamatigut Jakob Kjer suli-
Uvdlume nunaKarfivtinut inuinutdlo
nutaussumik pisimassoKarpoK. uvdloK
angussarput uvdlumikusassoK ilisima-
ieravtigo Kilanårilerigarput nagdliu-
ssivarput. uvdlume ukiut 100-rpiait
Kangiusimåput nunaKarfingme må-
np inuit uvdlumikutut amerdlati-
Smgitsut uvdlormik pingårtitaming-
n'k nuånåruteKarfigeKissamingnigdlo
nagdliussisimangmata.
uvdloK taimane 30. maj 1864 Ma-
nitsume, uvagut manitsormiorpiaussu-
2ut sujuaissavta misigingneKatauvfi-
S'ssanik — kivdlingnartumik pisima-
ssoKarsimavoK. igdlorssuaK angisoK
aimanikut angenissoK — Manitsup
gdloKarfiane inerdlugo atortugsså-
ngortineKarmat ilagingnut kivdlisi-
^anartusaKaoic. taimanikut pilersitap
_ajoinagut ajoKip igdluane erKigsisi-
avdlutik ilagigtut katerssoKatigig-
arsimagaluarput. igdlumigdle ingmi-
ortitamik OKalugfivingmik pigissa-
aiernigssartik kigsautigivdluinarsi-
asagåt Kularisinåungitdluinarpar-
put- KutsånaKautdlume OKalugfig-
ssamingnik silatimigut ujaraussumik
^umigutdlo Kissussumik sånåne-
^arsimangmata tunineKardlutigdlo.
'?u1ok taimane atorKårtitsineKarmat
"aanitsormiunut pingårtinartusaKaoK,
Kalugfingmik atorKårtitsineK kbku-
'gOKissumik pissartOK nunaKatiging-
ot takornartaussumik ivdlerissaria-
artumigdlo misigissaKarfiussumik i-
^gerdlåneKarsimåsavdlune. uvdlorme
airnane kingulinilume manitsormiut
agiussutsimingne eKérsarneKardluar-
aitnåsåput. — sujuaissavut Kutsåpa-
vut uvdlormik pivdluarnermut Ka-
PlUgnerulerdlune misigivfiussumik
unineKarsimangmata. uvaguvtinutdlo
Ur*gassumik neriutiginiartigo sujuai-
ssavta OKalugfingmingnik nuånåruti-
Suigningnerat atordluaisimaneratdlo
KlngornuneKarsimåsassoK uvagut o-
Kaiugfiup tungånut kajungernigssav-
Jnik sulianutdlo tåssane suliaussar-
unut pingårtitsivdlutalo peKatauvfi-
g'ngningnigssavtinik.
☆
uvdloK ukiordlo atornårtitsivik „A-
uagagdliutit“orKane ajoKimit Hans
uasmussenimit Narssame (Nup Nar-
ssåniugunartoK) ajoKiussumit agdlau-
“gineKarsimavoK 30. maj 1864 pisima-
ssok. — OKalugfingme atuagautit ilå-
a iluane påpiarånguaK tåssa påpia-
rap agdlagagssiap ilivitsup %-ia nav-
Ssarisimavara, ima agdlagfigisima-
ss°k: („Es. 2, 3): „Kå, Nålagkap igdlua-
nut majuarta avKusinererKussaminik
ajOKersorKuvdluta, avKutigerKUssaisi-
gutdlo ingerdlarKuvdluta." „tugs. 43,
dr~4): Gute Kaumåssutsit ilumussut-
sltdlo autdlartikit, ilagerKuvdlunga i-
neKarfingnutdlo ingerdlaterKuvdlu-
nga» aputerKuvdlunga Gutip tunissi-
vmtånut, Gutimut tipaitsutigissavnut
kimasutigissavnutdlo, KutsavigerKUv-
ulutitdlo, Gute-å Gutigissara." — na-
jei'Kututut agdlangneKarsimassut tåu-
ssusimavoK.
OKalugfivta atulerneranit ukiut
100-t agfåine sujugdlerne (tåssa 1914-
imut) kuisitut, aperssortitut, katitut
toKussutdlo amerdlåssusiat imåipoK:
kuisitut angutit 378, kuisitut arnat
389, kuisitut katitdlugit 767. — aper-
ssortitut nukagpiarxat 529, niviarsiar-
Kat 501, aperssortitut katitdlugit 1030.
— katisimåput 258. ■—■ toKussut angu-
tit (tåssa OKalugfingme ilissaussut)
301, arnat 290, toKussut katitdlugit
591. — ukiutdlo 100-t agfåine kingug-
dlerne (tåssa 1915-imit månamut) kui-
situt amerdlåssueKarput: angutit: 912,
arnat: 879, kuisitut katitdlugit: 1791.
— aperssortitut, nukagpiarKat: 683,
niviarsiarKat: 718, aperssortitut ka-
titdlugit: 1401. — katitut 339. — toKU-
ssut, angutit 348, arnat: 341, toKussut
katitdlugit: 689: — tauva ukiune 100-
ne OKalugfingme suliarineKarsimassut
katinerat imåipoK: kuisitut, angutit:
1290, arnat: 1268, kuisitut katitdlugit:
2558. — aperssortitut nukagpiarKat:
1212, niviarsiarKat: 1219, aperssortitut
katitdlugit: 2431. — katitut: 597. —
toKussut, angutit: 649, arnat: 631, to-
Kussut katitdlugit: 1280.
ukiut 100-t ingerdlaneråne onalug-
fivtine suliat amerdlåssusiat påsiguv-
tigo åma påsiniartigo OKalugfigput a-
torfigssaminut atorfigssaKartuåinåsa-
ssok!
☆
ko
mardluk tåssåuput OKalugfinmik
atorKårtitsinerme ilagingnik kivfartu-
ugdlit najutut ilaisa atuagagssaisa
logmikortuisa åipait. agdlangnerit
taukua atåtigut påpiarångup KerKa-
tigut sanimukartunik takilårtunik pi-
nSasunik titarsimavoir, atåtigutdlo ag-
^lagfigerKigsimavdlune imåitunik:
»tamavta Kujavdluta tugsiarta: Nåla-
gaK-å, Kutsavigåvtigit igdlut måna i-
luartikagko, OKautsingnik ivdlernar-
tunik tåssane ajoKersorneKåsagavta
kanon ugperKuvdluta Kanordlo infi-
niarKuvdluta, Guterput-å!“ — pépia-
ranguvdlo mumingane agdlangnerit i-
maiput: „OKalugfivta atorKårnerane
30- maj 1864 atuagara. atsiorsimavor-
dlo: Jens Petersen." — angut tåuku-
nir>ga agdlagtOK taimanikut Manitsu-
me ajoKiunerusimavoK manitsormiut-
dl° „ajoKingua“mik taissarpåt. påsi-
narpoK „ajoKinguaK" ukiorpagssuarne
k^anitsume ilagingne sulisimassoK.
suliungnaerneruvdlune 2. oktober
1901 toKusimavoK.
☆
QKalugfingmik atorKårtitsissusima-
gunarpoK palase Jakob Kjer, oKalug-
lingme palasip suliagssainik tåuna
sulissorKårsimagame.
OKalugfik atorKårtineKarérame a-
torfigssaminut atorneicalerpoK. 30.
^aaj atorKårtitsiviusimavoK. airaguane
31- maj tangeKartitsiviusimavoK, ili-
manarpordlo nerdliviliartoKarsimåsa-
SS°K. manitsormiut nukagpiancat 3
biviarsiarKatdlo 4 nukagpiaraK ka-
ngerdluarssungmioK niviarsiarardlo
napassormioK tangeKartitineKarsimå-
Put. uvdlut pingajugssåne åma oKa-
lugfik sulivfigineKarsimavoK, 1. juni
Pingasunik katitoKarsimangmat. a-
PerssortitsivigineKarKårsimavordlo 27.
juni nukagpiarKat 11 niviarsiarKatdlo
aperssortitineKarsimangmata. OKa-
Ipgfingme palasimit suliaussunit tae-
ukiut 100-t ingerdlaneråne kuisitut
ikingnerpausiméput uk. 1887, tåssa u-
kiumut arfinilinait kuisisimangmata
nukagpiarKat 2 niviarsiarKatdlo 4. a-
merdlanerpausimåput uk. 1961 åma
1962 amerdlåssusé åssigigdlutik, ta-
marmik 82-iugamik.
aperssortitsissarneK ukiut tugdleri-
årtuåinardlugit ingerdlasimångilaK. o-
KalugfeKalerKårmat ukiut sujugdlit
sisamat tamatigut aperssortitsineKar-
tarsimavoK. 1868 aperssortitsineKarsi-
mångilaK. ukiut tugdlé mardluk a-
perssortitoKartarsimavoK. tåssånga-
nitdlo tåssa 1870-imit ukioK avdlor-
tardlugo aperssortitsineKartalersima-
vok 1898 tikitdlugo. 1899 1900-lo a-
perssortitoKarsimångilaK 1901-imit
månamut ukiut tamaisa aperssortitsi-
neKartalersimavoK, taimågdlåt 1914
aperssortivfiusimanane. aperssortito-
Kångineranut nåpålaneK pissutausi-
magunarpoK, 1914-ime børnelammel-
sertoKarsimassoK tusåmanarmat. —
ukiut ingerdlaneråne aperssortitut i-
kingnerpauvfigisimavait 1865 åma
1902 ukiune tåukunane arfinilinait a-
perssortitarsimavdlutik. uk. 1901 a-
perssortitut amerdlanerpausimåput
61-iugamik. amerdlanerpaunerat pi-
ssuteKarpoK ukiup tamatuma sujulé
mardluk aperssortitoKarsimånging-
mat, åmalo taimanikut palaseKarfing-
me tamarme aperssortitugssat Manit-
sup OKalugfiane atautsikut tamarmik
aperssortititaussarmata.
ukiune sisamane 1881, 1885, 1888
1906-imilo katitoKangitsortarsimavoK.
1884, 1893, 1901 åma 1937 atausinar-
nik katitoKarsimavoK. 1955, 1958
åma 1963 katitut amerdlanerpausimå-
put ukiune tåukunane 13-iussardlu-
tik. — atautsikut katitunit amerdla-
nerpausimåput 2. juli 1895 katitine-
Kartut katitut arKaniliussut, tåukunå-
nga manitsormiut 7 kangerdluar-
ssungmiutdlo 4. åma ukioK tamåna
Kangåmiune atautsikut katitut timer-
dlermiut atautsit ilångutdlugit arfi-
neK-mardlusimåput.
toKussut OKalugfingme ilissaussut
amerdlåssutsimikut ukiut ingerdlane-
råne soruname åma åssigingitdlat. o-
Kalugfingme ilissaussut ikingnerpau-
simåput uk. 1907, ilissaussoK atausi-
nauvdlune arnaussoK. soruname i-
måingilaK toicussoK ukiumut atausi-
nausimassoK, kisiåniuna OKalugfing-
me suliausimassoK. uk. 1894 toKussut
OKalugfingme ilissaussut amerdlaner-
pausimåput 45-gamik, amerdlaKaut!
— taimailivdlugit OKalugfingme suli-
ausimassut amerdlåssutsimikut åssigi-
ngissusé taitsiarpåka.
☆
OKalugfiup atortunerane OKalug-
fingme suliat taima amerdlatiginerisa
erssersipåt oiralugfik atorfigssairar-
tuarsimassoK, taimåituartariaKåsa-
ssordlo. nalagiarnerit ilåinåine suliau-
ssartut ima amerdlatigissunik kisitsi-
sileravtigik, nålagiarnerit tamaisa na-
lunaerssorneKarsimagaluarpata Kav-
siusagaluaKinerpat? taimåitumik OKa-
lugfik atorfigssaKarsimaKaoK. taimåi-
tumigtaoK onalugfeKartut OKalugfig-
tik asassariaKarpåt atordluartariaKar-
dlugulo! — OKalugfingme suliat sulia-
rineKartitdlugit kivdlingnartumik mi-
sigineK pigajugpoK. kuissumik Gutiv-
dlo såimåuneranik kuissumut sang-
missumik OKausilingnik tugsiarångav-
ta tusarångavtalo umativut kissali-
lertånginerpat? Kitornånguit ernutå-
nguitdlunit såningassugdlup iluartup
åssinganik nalunaerKutserneKarér-
dlune Gutip pingasuvdlune atausiu-
ssup arKanut kuineKarångat, ilagit-
dlo issikuåne tutsånilo tamåna naKi-
ssuserneKarångat ivdlitaoK såimåune-
Karnerit ugpernarsagaussånginerpa?
— aperssortitoKarångat (angerKigto-
Karångat) amerdlanertigut imåitaru-
narpoK angajorKaussup umatå agtor-
neKarnerussardlune, KujaniarneK, er-
sineK neriugdluarnerdlo atautsimut
påssutut itarmata. —• katitoKarångat
asangningnerup sujarnata kasugtar-
neralusoK katitunut ilagissaussunut-
dlo ersserKingnerussarunarpoK, nipe-
icardlune: ilivsisåOK asaKatigisause!
• time toKungassoK OKalugfingmut
erKuneKarångat Kuvdlilinerit umatip
ånernartumik kapineKarneranit Kag-
fartut pilersarput. Gutip atåtap inu-
nermik pilersitsineranik kigdligssa-
KarKussineranigdlo ugpernarsaiuma-
ssutdlusoK. — ukiut ingerdlanerine
nålagiarnerpagssuit téukunungalo a-
tatitdlugit suliaussartut akornuteKå-
ngitsumik ingerdlatineKartarsimang-
mata nuånårdluta Kujaniangårtaria-
Karpugut. tamatumunga tungatitdlu-
go tailara 1950-ip 60-ivdlo akornåne
atausiardluta jutdlime ukiortåmilo o-
Kalugfingme nålagiångitsoKigavta ig-
pingnåssusia maKaississaKarnåssusia-
lo. taimanikut nålagiarfigssat nalåne
OKalugfiup KåumarKutai ikumatitar-
paka ilagit pakatsivatdlårKunagit er-
Kaisikumavdlugitdlo sule OKalugfe-
Ka rmata iserfigerKigkumårmåssugdlo.
åritdlume, perKingnigssamik isuma-
gingnigtunit nalunaerfigineKarpugut
kungit pingasut uvdluånit nålagiarta-
lerKigsinaussugut. taimaniuna nåpaut
tunitdlangnartoK nåpautigineKalera-
luarmat OKartugssaussut katerssutar-
nerit inerterKutigingmatigik oKalug-
figtaoK matussaugaluarame. taimane
kungit pingasut uvdluåne nålagisså-
kavta ilagigtut katerssoKatigingnerup
erKigsinermik pigssarsiviussamera
ugpernarserKigparput. — ilagingnut
OKarKigdlanga: OKalugfik napale, ila-
gitdlo atordluarniardlissuk!
Manitsup OKalugfia.
☆
OKalugfingme suliat encartortitdlu-
git ingmikut taisinauvåka ukiut 100-t
ingerdlaneråne biskopit mardluk ta-
marmik atausiardlutik Manitsup OKa-
lugfiane OKalussisimangmata. uko: H.
Fuglsang-Damgård julime 1953 åma
W. Westergård Madsen julime 1961.
uk. 1959 novemberime Manitsup o-
Kalugfiane palasingortitsineKarpoK,
tåssa Kangåmiune ajoKiunerussoK
Jørgen Petersen palasingortineKar-
mat. ukiut 100-t ingerdlaneråne pala-
singortitsineK atausituåinauvOK, su-
liaK amerdlanernut takornartauvdlu-
ne. najutut ilåt OKausiatigut isuma-
Katigåra, oKarmat: „suliap igtornå-
ssusia!"
Manitsup OKalugfia kungikunit pu-
lårneitarsimavoK. uk. 1952 julip uv-
dluisa 14-iåne kunge Frederik Kuli-
ngiluåt nulilo Dronning Ingrid Ma-
nitsumut tikeråramik OKalugfik pu-
lårpåt. 1960-ime kungikut kungigssaK
angalaKatigigamiko Manitsumut pi-
niångikaluarput, tåssa pivfigssaK nå-
magtusårdlugo sujugdlermik nunav-
tinut tikeråramik tikingisamik ilait
tikerårfiginiaramikik. Kujatånile si-
korssuit ajornartorsiorfigigamikik
Nanortalingmut pisinåungeriaramik
Manitsumut pinermingne kungigssap
Margrethip arne ilagalugo OKalugfig-
put pulårpå misigssuatårdlugulo 29.
juli 1960.
☆
OKalugfik atortugssaminik pisata-
KartariaKarpoK, pingårtumik alterime
atortartunik, kuissivingmik, påtagi-
ssamik naneruserfingnigdlo. tåukulo
autdlarKåumut pigerérsimåsavai, na-
neruserfitdle igkamituinausimagunar-
put. tamåna kingusingnerussukut på-
sissutigssartaKarumårpoK. OKalugfiup
åssiliå (Kinguane oKalugtarfingmut
tugdleK) Kalipaissuanit atsiorneKarsi-
magunaraluarpoK ukiulerneKarsima-
gunardlunilo agdlangneritdle ilagssu-
tingårmata påsisinåungilåka, Kangalo
ivertineKarsimanersoK ilisiméssutig-
ssaKarfigingilara. åssiliaK tåuna „ui-
ssutar“igavko nukagpiaraugatdlarama
nålagiartitdlunga issigingnårtaKåra
KanoK isumaKartoK påserusugkalua-
Kalugo. åssiliaK tåuna agsut suliariv-
dluagausimavoK ukiorpagssuarnilo ta-
kussagssaunermine ilagingnut tuni-
ssuteKardluarunardlune. OKalugtar-
fiup Kulåne Kissuk KiperugaK åssiliaK
Kangerdluarssup OKalugfigisimassåta
åssiliarå, oKalugfigdlo oKalugfigtut a-
torungnaerdlune avdlamut atortug-
ssångormat OKalugfivtinut nusima-
varput. åssilissat pingajuat (Kinguane
påtagissamut tugdleK) Manitsume
mérKat 1925-me atuartussut OKalug-
fingmingnut tunissutigåt. Kalipaissup
atsiornera ukiulineralo erssiput: G. L.
1925. — Gerth Lyberth („GértéraK")
suliagssanik åssigingitsunik soKutigi-
ssaKaKissoK åssilialiordlune Kalipai-
ssarportaoK. OKalugfingme Kinguane
— GértéraK manitsormiugame — å-
ssilissap igdloKånginera kussanaigisi-
magunardlugo igdluliorsimavå ange-
Katånik. tåunalo taimanikut atuartu-
ssunut tunissutigitiniaramiuk méraK
atauseK 10 ørimik akilisitdlugo pisia-
ritipå. KalipaissoK isumatoK, „nunar-
Kat umårigsoK" sule inussugpat aki-
liutigititå taperumåsagaluarKOKårput.
angutdlo silatoK Kutsavigårput aju-
ngitsumut peKataimigssavtinik, ilu-
mutdlo taimåitariaKåssutsimik påsisi-
naussavtlnik uparuartungmatigut. —
OKalugfiup naneruserfinit tatdlimat
tunissutåuput, alterime mardluk oKa-
lugfigtånilo pingasut. alterime nane-
russuarnut naneruserfit igdlugit ator-
figssamingnut nalerKutdluartut pala-
simit Niels Lyngemit tunissutåuput,
kingugdlermik Manitsume palasitut
sulisitdlune tunissutigissai. — tuni-
ssissoK Kujåssumik tusåsinautitdlugo
ilagit manitsormiut KujåssuteKarfigåt
nålagiarnerit tamaisa atortuagka-
mingnik tunissuteKarfigisimangmatik.
☆
naneruserfit arfineK-mardloragdlit
alterimitut manitsormiunit tunissu-
tåuput kungikut 1952-ime tikerårne-
rånut erKainiutauvdlutik. taimanikut
Bendt Lynge palaserårput. tåunalo su-
junersuingmat kungikut tikerårnerå-
nut OKalugfingmutdlo pulårnerånut
erKainiutigssatut tåuko torKardlugit
isumaKatigalugo taimailiorsimavugut.
naneruserfit tungaviåne agdlangne-
KarpoK imåitunik: „Skænket af Suk-
kertopperne 1952 til minde om Kong
Frederik d. 9’s og Dronning Ingrids
besøg." — OKalugfigtåne naneruserfit
misigssordlugit ilimanarpoK OKalug-
figtå igåinarmigut naneruserfeKarsi-
massoK, tåssa KerKane nivingassut pi-
ngasut tamarmik tunissutaungmata,
ilaKutaringnit atautsinit pissut. mi-
sigssoriartigik! silardlit arfinilingnik
naneruserf igtagdlit agdlangneKarput:
„Skænket af Sigrid og Christian Jen-
sen d. 6. juni 1902." åiparit tåukua ki-
ngusingnerussukut Langskovimik
naggatitfirsimåput. uvia ukiut amer-
dlasut Manitsume niuvertugssatut pi-
ngårtumigdlo niuvertutut sulisima-
vok. åiparitdlo tåukua Manitsup ka-
terssortarfeKalernigssånik angussa-
Karniardlutik sulissussivdluarnerpau-
simassunut ilåuput. tunissutit agdla-
gartane åiparit kativfiat uvdluliune-
KarsimavoK. OKalugfigput kativfigisi-
magamiko Kujaniardlutik tunissute-
Karsimåput imaKa kingusingnerussu-
kut nivingagkamingnik. — naneru-
serfit Kiterdlit angnerit, arnaneK-
mardlungnik naneråserfigtagdlit, ag-
dlangneKarput: „Skænket af Anna og
Lauritz Bistrup d. 9. marts 1903.“ uv-
dluliuneKarsimassoK sumik tungave-
KarnersoK påsingilara kirkebogime tå-
ssunga tungassumik nanissaKångina-
ma. naneruserfitdle ilaisa agdlangni-
lerneKarnerisigut uvdlulerneKarneri-
sigutdlo ilimagisinauvara kativfig-
siorfingmigdlunit uvdlua ukiualo ilå-
ngusimésagåt, inusugtaisame kativ-
fingmik uvdlua ukiualo ilångusima-
ssarmåssuk. Lauritz Bistrup niuver-
tuvoK, manitsormiut taigugåt „Tåte-
råraK". ManitsoK nakorsaKångikat-
dlarmat nakorsap suliagssainik sulia-
KartarsimavoK iluaKUsivdluartarsi-
mavdlunilo. — naneruserfit Kingor-
dlit agdlagartaKarput: „Skænket af
Karla og Christian Simony d. 24. juni
1908." tåukuåtaoK Manitsup OKalug-
fiane kativfingmik uvdlua agdlagar-
taliusimavåt. Karla Christiåtdlo tåssa
nalivtine politimesteriorKårdlune
landsdommeriussup Simonyp anga-
jorKåve. oKaramalo „TåterårKåkut" i-
nusugtaisa kativfitik agdlagartaliusi-
magait, tamatumunga tungavigåra
Sigridip Karlavdlo tåukunånga Kitor-
narineKarnerat. — Manitsup oKalug-
fianut tunissutit nutåunginerssåt su-
jugdlersåtdlo tåssa kuissivik. Kåvane
agdlagartai imåiput: „Uden at nogen
bliver født af vand og ånd, kan han
ikke indkomme i Guds rige." isuma-
KartoK: „inuk Gutip nålagauvfianut
pisinåungilaK, kisiåne imermit aner-
såmitdlo erniusimagune." kuissiviuv-
dlo atåne tungarngane agdlangneKar-
Pok: „Skienket af Enkedronning Ca-
roline Amalie. I aaret 1862." — tuni-
ssutip tåussuma Manitsup OKalugfia-
ta atulernera sujorKutdlugo ukiuler-
neKarsimanera sumik pissuteKartoK
soruname naluvara. mardlungnigdle
erKoriutigssaKarpunga, sujugdleK:
Manitsup OKalugfiliorneKarnigsså a-
kuerineKarsimangmat kuissivik tuni-
ssutigineKarérsimasinauvoK. åipå: Ka-
ngåmiut OKalugfiånut nagsiussausi-
masinauvoK ManitsoK OKalugfigtår-
mat Manitsumut nuneKartoK. — OKa-
lugfingmut tunissutit tamåko nuånå-
rutigalugit Kujåssutigåvut uvagutaoK
taimailiorsinaunigssavtinut kajumig-
sautigalugit.
☆
naggatåtigut Manitsume palasiusi-
massut taineKåsåput OKalugfingme i-
lagingnut kivfartussissusimanerat
pivdlugo. oKalugfeKaleraluarmat Ma-
nitsoK uningassumik palaseKartineKå-
ngilaK Nungme Sisimiunilo palasiu-
ssunit orningneKåinartardlune. aitsåt
1902-me ajoKiuneK Elias Petersen pa-
lasingortineKarmat ManitsoK ingmi-
kut palaseKalerpoK. E. P.-ip kingor-
nagut tugdleriåt ukuput: Niels Lynge,
Henning Schultz-Lorentzen (1932-me
Karl Heilmann ukéKatauvoK, palasit
mardluvdlutik), Andreas Høegh, Hen-
ning Schultz-Lorentzen, Andreas
Høegh (aperssortitsiartordlune OKa-
lugfiup 75-inik ukioKalernigsså iluag-
titdlugo, taimanikut palasiussoK ava-
lagsimangmat), H. S-L. tikerKigpoK,
Niels Lynge, Vilsen Sørensen, Harald
Nielsen, Bendt Lynge Harald Nielsen,
Efraim Josef sen, Jørgen Petersen,
Bent Lumbolt kisalo Otto Sandgreen.
— oKalugfivtine palasiusimassut ar-
Kinait taigaluardlugit suliåt ilaging-
nut pingåKissoK pivdlugo Kujavdluta
erKainiarpavut.
OKalugfivtinut tungassumik OKalu-
giautitut atugara amigauteKåsagalua-
KissoK taimåitoK neriugpunga påsi-
ssutigssartaKarumårtoK!
Lars Møller,
ManitsoK.
- søger De den fine tobaksnydelse - midt mellem cigaretten og cigaren.
n