Atuagagdliutit - 30.07.1964, Blaðsíða 17

mumisitsineKangajårtOK FNip
sakutue Congomit autdlarput
pisanganartorsiorneK iluaicutiginiardlugo kineserit kommu-
nistit isumaKatigssarsiortitdlugit Congovdlo kangia’tungåne
najugagdlit pikigtitsisitdlugit FN-ip såkutune tunuartipai
(RB-special)
Nils Eric Boesgaardimit
Congome enrigsivitdliornerit angnertusiartuinartitdlugit nunavdlo ka-
ngia’tungå tamangajangme pikigtitsissunit tiguameKartordlo FN-ip så-
kutuisa kingugdlit Congo Kimangnialerpåt.
FN-ip såkutuisa autdlarnerat sule
PissariaKångikaluarpoK, autdlarnerdlo
kångusussarnåinarpordlunit ukiune
sisamane aungmik kuissinertaling-
naik ilungersuarujugssuarneK iluaKu-
tåungitdluinarunarmat. Congome er-
KigsivitdliorneK aitsåt taimak ang-
PertutigilersimagunarpoK. nunaKarfi-
aguit ikuatdlagtitat pujuat orpigpag-
ssuarujugssuit akunisiugagssaorpiå-
ngitsut Kulåne takornartåungilaK, i-
nuit toiioragkat timait igdlukut iku-
rnanikut akornånitut seKinermit u-
nåinavingmit asiutikiartuårneKarput
Congovdlo kuane tåussumalo avale-
Kutaine kukoriarssuit inuit neKitora-
luarnermit puatdlariartuinarput. per-
Karnisårtarnerit Congome såkutunit
unigtineKarsinaugunångitdlat, nunalo
ukiut sisamat matuma sujornagut
Afrikame nålagauvfigssuångortugssa-
tut isumaKarfiginaraluartoK mana
sugssåungitdluinartumik ingerdlaler-
Pok. nagguveKatigit ingmingnut sor-
ssuput nunanitdlo avdlanit pissut isu-
maKatigssarsiortut, angnermik kine-
serit kommunistit, sapingisartik tamåt
akerdleringnermik sule angnerulersit-
siniarput neriugdlutik isumaKatitår-
torumårdlutik.
eririgsinermut navianarpoK
julip 14-åne 1960-ime FN Congo-
me akuliupoK, Congop nangminer-
ssortungorneranit uvdlut 14-Inait Kå-
ngiutut. nangminerssortungorner-
mingnit sapåtip akunera atausinaK
KångiutoK congomiut ukiut 50 inger-
dlaneråne europamiunit atugartu-
ngorsagaunertik tunupåt sujuaissamik
ujaråinarnik såkoKaratdlarneråtut i-
nulerdlutik — sujuaissamik 1877-ime
Stanleymit KaKortunik amilingnit su-
iugdlersauvdlune Congop kuagordlu-
ne angalassumit nåpineKarneråne i-
nussutut iliulerdlutik. nålagauvfi-
ngortup foelgiamiunit autdlartunit så-
kutorpagssuit kingornutait pikigtitsi-
lerput nagdligtaeKalutik europamiu-
nik kiserngorutunik toKorailerdlutik,
belgiamiutdlo såkutuisa såkutoKar-
fingne Belgiap tiguminagaine najuga-
kartut akornusersuipatdlangnerisigut
taimågdlåt naleKångitsumik toKorai-
nigssaugaluaic pingitsorneKarpoK.
afrikamiut OKartugssautitait sångé-
rujoKigamik Kanoic ilioriarsinåungit-
dluinartut USA-mut ikiorKuvdlutik
KinuteKarput, præsident Eisenhowe-
rivdle congomiut inåpai FN sågfiger-
Kuvdlugo.
julip Kencane sikkp.rhedsrådip isu-
mmcatigissutigå Congomut akuliuku-
mavdlune Afrikamilo nålagauvfit su-
juarsimanerussut ardlagdlit, Asiame
nunat ardlagdlit Europamilo nåla-
gauvfit atausiåkåt, sordlo Danmark
Sverigilo Klnuvigalugit såkutunik
Congomut autdXartitserKuvdlugit er-
Kigsivitdliornermik kipititsiniartug-
ssanik. taimatut isumaKatigigtOKarpoK
Congome pissut pisanganartorujug-
ssungmata inuiaKatigit ardlaliussut
sorssutilemerånik agdlåt kinguneicar-
sinauvdlutik. FN-ip sakutue Congo-
mitineuartut amerdlanerpaugamik
20.000-uput.
Katangame sorssungneK
FN-ip akuliuneragut angnermik su-
junertarineKarpoK Congome nangmi-
nerme OKartugssaussut eridgsivitdli-
ornernik unigtitsiniarneråne ikior-
niardlugit, pikigtitsinigssaK pingit-
sortiniardlugo nunanitdlo avdlanit a-
kuliunigssaK pingitsortiniardlugo.
såkutoKarnerungitsukut FN-ip Con-
gome nålagauvfeKatigit nålagkersui-
ssue ikiugagssarai; KutdlersaKarfit
pingårnerit pilerstneKarKingnigssane
sordlo nakorsairarnikut, atuartitauni-
kut, angatdlénikut aningausserive-
Karnikutdlo ikiutisavdlune.
tamatuma saniatigut FN nålagker-
suissunut ikiutisaoK aningaussarsior-
nikut ingerdlatsinerme, ikiorsissar-
nerme, ukiut aggersut ilångutdlugit
erxarsautigalugit iliniartitsinerme
teknikimutdlo tungassutigut inger-
dlatsinerme.
FN-ip ikiorsinera ilane pisanganar-
torsiorujugssuarnernik ilaxartarpoK,
FN-ip sakutue ardlaleriaicalutik con-
gomiut såkutuinut, Katangame såku-
tunut navguveKatigingnutdlo pikig-
titsissunut akiutarmata.
akiunerit angnertunerssaråt ingmi-
nut præsidentingortisimassup Moise
Tshombip såkutuisa FN-ivdlo såku-
tuisa Katangame angnertumik akiu-
nerat.
FN-ip Katangame akuliunera 28.
august 1961 autdlarnerpoK, aut-
dlarKåumut sujunertarineKardlune
såkutut KaKortunik amigdlit nu-
nanit avdlanérsut Katangame nå-
lagkersuissunit akilerneicardlutik
såkutorineKartut soraersineKarnig-
ssåt. akuliuneK ernlnaK namagsi-
ssaKarfiungilaK, Katangamilo nå-
lagkersuissut suleKataujuménging-
mata septemberime katangamiut
sakutue FN-ivdlo såkutue sorssu-
tilerput. isumaKatigingniartoKarsi-
nauniåsangmat Tshombimik nå-
pitsiniarnermine FN-ip generalse-
kretæria nuånarineKaKissoK Dag
Hammarskjold Rhodesiame avang-
nardlerme Ndolap erKåne tingmi-
ssartumik ajunårpoK.
decemberime 1962-ime sorssutoKar-
KilerpoK, katangamiut såkutue FN-ip
såkutuinut såssussingmata. tamatuma
kingorna FN-ip såkutorpagssue akiu-
tineKalerput Katangame igdloicarfit
pingårnerssåt Elisabethville såkutue-
runeKarniåsangmat. taima akississo-
Karnera pissutigigunardlugo Tshombe
FN-ip generalsekretærertåvanut bur-
mamiumut U Thantimut akuerssivoK
tåussuma sujunersutigingmago Ka-
tanga Congome nålagauvfeKatiging-
nut ilaussortångorKisassoK.
Tshombe avdlatut iliomeK sapiler-
dlune Madridimut KimåssariaKarpoK,
ivsåinardlo tingmissartumut ilauvdlu-
ne angerdlardlune navianartorsiorne-
rup nalåne nunarKatiminit atorfigssa-
KartineKalerame.
erKigsivitdliorneKaKaoK
uvdlutdle ingerdlaneråne FN-ip
såkutuisa sulinerat migdliartui-
narpoK, nauk Congop kigdleKarfi-
sa ernaine erKigsivitdIiorneK ag-
dliartoraluartoK. Kularutigissaria-
KångilaK FN-ip akuliunera aut-
dlarKåumut isumavdluarnaidssu-
mik ingerdlåneKartoK såkutoKarni-
kut issigalugo iluaKutåungivigsi-
massoK.
nunap kangia’tungåne najugagdlit
tamarmik pikigtitsiput, nålagauvfe-
Katigingnilo nålagkersuissut Kutdler-
såt Cyrille Adoula agsorujugssuau
suliaKarpoK. igdloKarfit pingårner-
ssåne Leopoldvillime najugagdlit å-
nilångatigåt FN-ip såkutue Kimagug-
pata sule ajornerujugssuångorsinau-
nigssåt.
Katanga avangnardleK ånilånga-
nartorsiorfiunerpauvoK. tåssane ig-
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 stk.
grøn eller guld
med isbjørnen.
ilingnut uvgOtigssior-
navérsårniarit —
ABISip påjutai kisisa
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip pisiniarfine
pisiarineKarsinåuput.
pisiniarångavit otcåinar-
tåsautit „nanortalingnik
pingasunik —
Korsungnik imalunit
sungårtunik".
dloKarfit pingårnerssåt Albertville
ardlaleriardlune åssigingitsunit OKar-
tugssauvfigineKalertarpoK. agdlauti-
gissap uma suliarineKarnerata nalå-
ne Pekingime kineserinit kommuni-
stinit sungiusarneKarsimassumit
Pierre Mulelimit Kutdlersauvfigine-
KarpoK. Pierre Mulele ministerinut
Kutdlersausimassup toKutaussuvdle
Patrice Lumumbap nålagkersuissu-
nerane atuartitsinermut tungassunut
ministeriuvoK.
Congome nålagauvfeKatigingne så-
kutut Albertville Kimåsimavåt, Stan-
leyvillivdlo erKåne najugagdlit inu-
sugtortaisa Lumumbamut isumaKa-
taussut såkutoKarfit mardluk såssusi-
mavait såkugssamingnik pigssarsini-
ardlutik.
Kwilume Kivumilo nålagkersuissut
såkutorpagssue Mulelip nagguveKa-
tainut akiuput avdlatdlo nagguveKa-
tigit avdlat pikigtitsissut såkutuinut
akiuput. pikigtitsissut atautsimortut
1000 sivneKartut Tanganyikap tasia-
ta erKågut kangimut ingerdlaortut ta-
kuneKarsimåput.
erKigsivitdliomernut pissutaussutut
tusatsiame-Kartut ilagåt nålagkersui-
ssut såkutuisa Kanok iliuserissarta-
gåinut inugtaussut nåmagigtaitdlior-
nerat. tåuko ardlaligpagssuariardlutik
nunamik tiguaisimassutut iliortarsi-
måput, piumassaKartarnermikut pi-
ssuserissamikutdlo aningaussarsiorni-
kut ingerdlatsineK pitsåungeréKissoK
sule ajomerulersitarsimavdlugo.
europamiut Congome pajugagdlit i-
sumaKarput nålagkersuissut ilunger-
soKalutik akornusiniångigpata erKig-
sivitdliornerit tåssångåinavik Congo-
mut tamarmut siaruåukumårtut. nå-
lagkersuissut pikigtitsissunut akornu-
sisinaunigssåt KularnarsiartuinarpoK
KanoK iliortoKarnigsså pivdlugo mini-
sterit Kutdlersåt Adoula såkututdlo
nålagaunerat, general Joseph Mobutu
isumaKatigingitsorujugssuångorsi-
mangmata.
Mobutup piumassarisimagaluarpå
nålagkersuissunut ilaussortat ilait o-
KausigssaerutineKåsassut kigsautiga-
lugulo tamanut tusagagssamik nålag-
kersuissut perKussutigisagåt endgsi-
siméinarnigssaK såkutut isumagisa-
gåt. taimatut piumassaKarnine nå-
lagkumaneKångigpat såkutut akuliu-
tannere tamaisa unigtiniardlugit na-
lunaersimavoK. Mobutu nalunaerpoK
nuname pissutsit ajortungordluinarsi-
massut. påtsivérunermut taima agti-
gissumut såkutut kisisa pissutitaria-
Kénginerarpai.
amerikamiut ikiutilerput
tåssa Congome pissutsit måna
FN-ip såkutuisa Kimagutilernerisa
nalåne taimåiput. nålagauvfeKatiging-
nile nålagkersuissut avdlamit ikior-
tigssarsiulerérput — Washingtonimit.
amerikamiut igdlersorneKarnigssa-
mut tungassutigut ministeriaKarfiata
Afrikame Asiamilo såkutoKarnikut i-
kiorsissarneK pivdlugo ingmikortor-
taKarfiane KutdlersaussoK, general
Paul Adams CongomisimavoK Congop
såkutoKarnikut KanoK ikiortar’aKar-
tiginera kineseritdlo erKigsivitdlior-
nernik iluaKuteKardlutik suliniarsi-
manerånik tusatsiartagkat misigssor-
simavdlugit.
KularutigissariaKångilaK amerika-
miut ånilångatigigåt Laosime Viet-
namimilo kujatdlerme pisimassut å-
ssingånik Congome pissoKarnigsså.
Congome pikigtitsissut Kutdlersåt
Pierre Mulele OKautigineKarérsutut
Pekingime sungiusarsimavoK kinese-
ritdlo nålagkersuissuisa sivnissimig-
tut autdlartitait Burundimitut atåssu-
teKarfigivdluardlugit. pikigtitsissut
Kutdlersauvfigissai aningaussanik sa-
kunigdlo kineserinit ikiorneKardluar-
put, isumaKartoKarpordlo kineserit
ardlagdlit pikigtitsissunut Kutdlersa-
Karfingmitut issertortukut akiuner-
mut pikigtitsissunut ilitsersuissut.
amerikamiut ingmikut ilisimåring-
nigtut 20 Leopoldvillimérérput ame-
rikamiut såkuinik nutålianik atuiner-
mik congomiut såkutuinut ilitsersui-
ssut, Leopoldvillivdlo tingmissartu-
nut mitarfiane amerikamiut tingmi-
ssartue pisoKalissut T-28-t rakettinik
Korortorssuarnigdlo aKerdlunik tig-
ssalugtautinik såkulersorsimassut ta-
kuneKarsinåuput. tingmissartut tai-
måitut Kangale Laosime atorneKarsi-
måput, sukaeKigamik erKorniagagssa-
nut mikissunut sordlo orpigpagssua-
rujugssuarne akunisiugagssaorpiå-
ngitsune avKusininguanut orpeKångi-
nerssanutdlo erKåussissarnerme ato-
ruminaKissut.
congomiut ikiomeKangajalerput,
ikiorneKamigssardle kigsautigine-
råt aperKutauvoK. Congo nunapi-
lorujugssuvoK inugtaussut åssigl-
ngisitåKalutik — nagguveiratigitdlo
amerdlanerit ingmingnut akerarig-
tardlutik. nagguveKatigit inugtau-
ssutut atautsitut ingerdlatsisagu-
nik nukigtorssuarmik sujulerssor-
teuartariaKarput belgiamiutut u-
kiune 75-ingajangne ingerdlatsisi-
massutut ingerdlatsisinaussumik,
belgiamiutdle kingorårtigisinau-
ssånik Congome najugagdlit ilånik
sule navssårtOKarsimångilaK.
Torskebundgarn
i nylon og marlon tilbydes i alle
dimensioner. Leveringstid ca. 4
måneder.
sårugdlingnut bundgarnit nylonit
marlonitdlo Kanordlunit angissu-
sigdlit piniarneKarsinåuput. i-
nersimåsåput Kéumatit sisamat
migss. Kångiugpata.
Ludvig Bjerregaard,
Frydenstrand,
Frederikshavn
Kangerdluarssorutsime
oliausivit Pingårnersåt
Centraltankanlæget i Færingehavn
DET GRØNLANDSKE
Kalåtdlit-nunane
dliamik pigingneqatigit
17