Atuagagdliutit - 18.03.1965, Blaðsíða 13

nunavtine savauteKarnerup
ukiunik 50-mguilernerane
savauteKarnerup nunavtme pimorutdlugo autdlarnerneranit
aussaro ukiut 50-mgortorsiorneKasåput. ^ julip autdlartinera-
ne K/anortume nagdliutorsiorneKasaoK savauteKarfiuvdlo pi-
ssortarKåvanut Walsøemut ernåissutigssaK taimanikut ulérne-
KåsaoK
En del af fåreavlsstationens får ved de gamle stalde i Julianehåb. Billedet er af
ældre dato. —
savautenarfiup savautaisa ilai K’aKortume savat inaisa crKånltut åssen pisonalajuvoK.
Grønland „nunasiarinexalerxårpox"
islandimiunit Erik den Røde 983-ime
nunavtinut tikingmat. nunavtinérér-
dlune Islandimut uterpox nunarssuar-
dlo navssårissane „Grønland“imik at-
serdlugo. 986-ime nunavtinut uterxig-
POk, tamatumuna umiarssuit 25 nuna-
siartortunik usissut ilagalugit. 14-
inaitdligoK ajoratik ornitamingnut å-
nguput. umiarssuit inugisinaussait
nautsorssutiginexåsagpata inuit tai-
manerssuax nunasiartordlutik tiker-
Kårtut 350 migssånisassut nautsorssu-
tigineKartarpoK.
umassutenartut sujugdlit
tamatuma kingorna nunarput or-
nigarneKartuarsimavoK, perugtule-
ramigdlugoK Kavdlunåtsiait 3000—
5000 migssånltut nunavtme inuni-
arsimdsdput; tåssa umassuteKar-
nermik piniarnermigdlo napaniu-
teKartut. sordlule nalungikigput
kingorna nungusimåput umassu-
taitdlo tamarmik.
Hans Egede 1721-me nunavtinut ti-
kinerme kingornagut nautsivexarner-
mik nerssutautexarnermigdlo, oxåtå-
risimavox iluagtitsisimavdlunilume.
avdlåtaoK sordlo niuvertut ajoxersui-
artortitatdlo taimatut åma misilissar-
simåput, angnermik xatångutigingniat
— 1733-imit 1900-mut nunavtine suli-
simassut — tamatuma tungåtigut ma-
lungnautexarnerusimassutut oxautigi-
neKartarput. tusåmassaxångilagutdle
kalåtdlit misiliniartarsimanerånik —
amame taimanikut taimak pissoxar-
tarnigsså ilimanarpatdlångilax.
Igalikume nerssutauteKarneK
nunavtine umassutexarnerup tu-
ngavilissuanik taisinaussarput tåssau-
vox norgemio Anders Olsen „avang-
nåmiox“mik tainexartarsimassox.
1718-ime inungorpox Lofotine. 1740-
ffle nunavtinukarpox najorsimavdlu-
ffit Nuk, K’exertarssuatsiait, Manitsox,
Sisimiut avdlatdlo; niuvernerme ar-
fangniarnermilo atorfexardlune. 1775-
ime niuvertoxarfik K’axortox tunga-
vilerpå. 1783-ime atorfexarungnaera-
*e Igalikumut nunagssipox (Uperni-
viarssungme ukiut mardluk najuga-
Karxårsimavox) nerssutautexarner-
roik napaniutexåsavdlune. 1752-ime
kalåtdlimik nuliarsimavox (Tuperna,
sisimiormiunerpox?) kinguåvilo ma-
na Igalikume erxånilo siåmarsimåput.
Anders Olsen 1786-ime toxuvox. tai-
naaingmat Anders Olsen Grønlandime
umassutexarnerup itorssuarå.
kalalcK savanik misilerKartoK
xangaunerussox umassutexarnermik
taimatut oxåtårissarnerit angnertune-
russumik suniutexarsimångikaluartut
autdlarniutausimåputdlusox 1900 mig-
ssiliordlugo puissit ikilinerat naleror-
dlugo pimorutdlugo misiliumatdler-
nerrnut. umassutexarnerme misiligu-
tigssatut savat torxarnexarput, sinerf-
ssap ilå kujasingnerussox savanut ne-
riniarfigssarigdluartungmat. imaxa
taimanikut maluginexarpatdlangika-
luartumik ukiume 1906-ime pisima-
ssoxarpox pingårtumik kingorna ang-
nertungårtumik suniutexarsimassu-
mik. taimanikut Narssame kujatdler-
me palasiussup Jens Chemnitzip savat
xulingiluat angutikulutdlo mardluk
tikisipai — misiligutigssat. savat Sa-
valingmiut savarait. taimanikut nu-
navtine aningaussautexarfiussumit
(Fællesfondenimit) akilernexarsimå-
put — „piniartut aningaussautait“nit.
Chemnitzip misilinera i luagtit-
dluarpoK. savaminernik atugki-
ssarpoK akenartardlunilo. tamdku-
nånga malungnarnerpausimassoK
tåssa Amos Egede, igalikormio —
Kavdlunånit „kong Amos“imik tai-
gorneKartOK. 1914-ime savat arna-
vissat mardluk angutikuluarardlo
umavdlune ingminut nexerorutigissox
Grønlands Styrelsemut tåkupox tå-
ssaussox Løjtnant Lindemand Walsøe
1880-ime inungortox (toxussox 14. ju-
ni 1936). perugtulerame angalassarsi-
maxaox. agdlame Australiamlsima-
vox, tåssaninerminilo savautexarner-
mik soxutigissaxalersimavoK. 1913-
ime K’axortup erxå angatdlavigå på-
sivdlugulo savautexarnermut piu-
kunartussox. utermat aulajangerne-
xarpox savautexarfik (Fåreavlssta-
tionen) pilersin'exåsassox Walsøelo pi-
ssortåusassox. åipåguane 1914-ime Is-
landiliarpox tagpavane savautexarnex
påsissagssarsiorfiginiardlugo. Islandi-
minermine taimanikut landsbrugssko-
leme, nunautilingorniartut atuarfiåne,
pissortaussox Sigurd Sigurdsson åta-
vexarfigå påsissagssanigdlo pissaria-
xartitaminik pigssarsivfigalugo. åma
nunap ilå — perxigsårtumik savaute-
xarfiunerussox — angatdlavigå, Rey-
kjavikiminerminilo toxoraivit najor-
dlugit. Københavnimut utermat aula-
jangernexarpox Islandip savainik pi-
seriardlune K’axortume savautexar-
fingmut ingerdlåssiumårtox.
Walsøe 1915-ime IslandiliarKigpoK,
Sigurdssonivdlo suleuatigineragut sa-
vat 175-it pisiarineuarput Skagafjord-
ime nunap avangnå’tungånitume. sa-
vat pisiarineicartut atautsimik ukio-
Karput, islandimiut savait, pitsauner-
påjungitsutdle. taimåito k angivdlu-
tigdlo nukigtut. tatdlimanik angutiku-
lortanarput pitsaunersiordluagkanik.
isumagineuarsimagaluarpoK savat Is-
landip avangnåne pisiarineuarfidnit
umiarssuarmut ilauvfigssånut usiliu-
neKarumårtut, sikorssuitdle akornu-
tausimangmata nundkut 300 km sivi-
sutigissox avn utigalugo ungordlugit
Reykjavikimut ingerdldneKarput, td-
ssanilo „Hans Egede“mut ikineuarput
K’aKortuliduneKardlutigdlo ukiulit-
dlartoK aitsåt!
savat 30,000 anguvait
avxutåne savat mardluk toxusimå-
put, tåssalo 173-it hestitdlo mardluk
K’axortup sigssånut novemberime ni-
unexarmata taimanikut issigingnårtut
ilait nukagpiarxat alutorssarsimaxa-
lutik erxartuissarput. uvnialume he-
stit niunexartutdlo åipånut Walsøe
xaxeriardlune xingmilerdlune savat
timut ungordlugit autdlarame takorå-
nerdlunilo kussanartox!
misilineK iluagtitdluarmat Wal-
søe mikingitsumik Kujaniarfigssau-
vok. sujulerssuitdlarKissutsine sut-
dlertussutsinilo iluaKutigalugit u-
kiune sujugdlerne ajornartorsior-
fioKissune ingminut erdliginane
pigdliutigissarsimavoK. måna tai-
manernit ukiut 50-it nångiutiler-
nerdne K’axortup, Narssap Nanor-
tagdlivdlo pigissaine savat pigine-
Kartut ukisineuartut 30,000 migssi-
gait. savautigdlit Kujaniåsavdlutik
pissutigssaKarput. savauteuarnek i-
nussutigssarsiutaulersimavoK ila-
Kutarigpagssuit napdssutigissåt.
taimaingmat aussaro juli autdlar-
tilårpat savautigdlit K’aKortume u-
kiunik 50-ingortorsiordlutik nag-
dliutorsiorujugssuarniarput. tamd-
na iluagtitdlugo Walsøemut erudi-
ssutigssau ulérneKartugssaungmat
neriutigineKarpoK nunavta ildnit
sumit tamånga aggiassut K’auor-
tumut katerssukumårtut.
atagumiåsit nudnisaKaoK!
Ahel Kristiansen,
Exaluit.
en virkelig
stimulans
cs N ESCAFÉ
Det første slagteri i Grønland lå i Julianehåb og blev benyttet nunavtine toaoraivik sujugdlek K’aKortumipoK Narssamilo_ su
indtil fabrikken i Narssau blev taget i brug i begyndelsen af livfigssup 1950-it autdlartilårneråne atugaulernerata tungånut
50-erne. Dette billede blev taget i 1948, da lammene ankom til toKoraiviuvdlunc. åssek una 1948-me åssilissauvok savårxat
Julianehåb fra K’agssiarssuk. K’agssiarssungmérsut K’akortumut tikiuneKarneråne.
tamatuma kingorna umassuteuar-
nen Igalikume KahorpiaK ingerdlåne-
Karsimaner sok ilisimassaKarfigineKar-
PatdlångilaK. 1833-mile islandimio Si-
gurd Bredfjord IgalikumisimavoK,
tåussumalo emartorsimavå tdssane ig-
dlut (gårde) mardlussut, 17-inigdlugoK
nerssutautenartut ardluKdngitsunigdlo
savautenardlutigdlo savaussauteuar-
tut. åmagoK karrinik nautitsiniardlu-
tik OKdtårsimavåt. nunautip dipå An-
ders Olsenip ernerata dipålo uavdlu-
nåp pigissarigait OKautigisimavå. Rin-
kip OKautigisimavå 1854-ime Igaliku-
me inuit 19-ussut, nerssutauteKarner-
tigdligoK pernigsårutingeKalugo inger-
dldkåt.
nerssutautexarnex Narssamisaox i-
ngerdlånexarsimavox. 1850 migssilior-
tox niuvertorusex xavdlunåx 20-nik
savautexartox uvdlorsiutitorxane o-
xautiginexarsimavox.
pisiarisimavai, imalo iluagtitsiv-
dluartigisimavoK perugtulerame
arnavissat 600 anguvdlugit pigissa-
ralugit —tdssa 1936-p migssåne.
savap atautsip kinguåve!
1913-ime Nup kangerdluane, Itiv-
nerane, seminarist J. Nygård autdlar-
nivox. igdluliorpox nunaminermigdlo
naggorigsaivdlune ardlalingnigdlo sa-
vautexardlune. ukiutdle mardluinait
tåssanipox — imaxa iluagtitsivatdlår-
simånginerame. savat misiligutit tu-
luit savarait.
savautenarfik pilersineKarpoK
taimatut misilissarnertigut påsine-
xarpox Grønlandime savat umassuti-
ginexarsinaussut. misilinerdle tama-
nut suniutexarnerusagpat Emgumik
tamåkulerinermik sungiusarsimassu-
mik sujulerssuissoxartariaxarpox. tai-
mailivordlume. 1912-ime angut misili-
Hundested Motor’Vk300
Vore motorer leveres nu med letmetal-
stempler. Det betyder stærkt forbedret
brændstoføkonomi, mindre forbrug af
smøreolie, betydelig kraftforøgelse og mi-
nimale rystelser.
motoriutivut måna tunini-
artalerpavut letmetalinik
stempelilerdlugit. tamatu-
ma kingunerai aningau-
ssat orssugssamut atug-
kat pitsaunerungårtumik
ilevxårnexartalernerat,
oliemik atuinikineruler-
nex, angnertungåtsiartu-
mik motorip såkortuneru-
lernera sajugpilungnerit-
dlo mingnerpåt.
A/s Hundested Motorfabrik
Hundested — Telegramadresse: Propelmotor
Eneste
forhandler
af disse sko
1 Danmark
RESTPARTI SKO for mandfolk!
Den helt rigtige „Manne-sko“ med
de 4 fordele
Kraftige tanfarvede box skind.
Fineste pasform. Skindforede.
Helstøbte Greyhound såler med 3
mdr.s garanti
f,"h!K 28.50
pr. efterkrav m. returret
iårautå sak'

jhm

ATLAS
ATLAS Crystal Queen
Det moderne køleskab med de
mange kvalitetsfordele, rummer
120 liter.
Mål: Højde 90 cm
Bredde 55 cm
Dybde 54,5 cm
ATLAS Crystal Queen
nigdlatårtitsivik nutåliax pit-
saoxissunik atortulik imaxarsi-
naussox 120 liter.
angnertussusé:
portussusia 90 cm
silissusia 55 cm
atitussusia 54,5 cm

w
ATLAS
uvtiaoiii til tu ui. onm ur
13