Atuagagdliutit - 18.03.1965, Blaðsíða 16

nåvferardlugo akilersuineK
nåvferardlugit akilersugagssanik mana pislnangusaugut. nåla-
gauvfiup inugtaminik isumagingnigdluanissup nipigssue ipiti-
niardlutalusoK Kulivtinit nåkålerput, taimatut agdlautigissanar-
poK Ilulissat avisiat „IluliarmioK":
Kularnångivigsumik nåvferardlugo
akilersuivdlune pisiniarsinauneK nu-
piukunauteKangmame?
Jørgen Hertlingip Kavdlunåtut a-
kigssausigaunera ukioK radiukut tut-
siukame taimak pineKarneranut tu-
ngavigititaussut mamaitsornartutut i-
put. måssåkutdlo Atuagagdliutit mau-
nga tikingmata atuarsinångoravtigit
kussanarnerulersimångitdlat. Kalåt-
dlit-nunavtine politimesterertåp nu-
name atorfeKarfigiligkamine Kavdlu-
nåtut akigssauteKarnlgssaminut pissu-
tigissai: ukiut taimånat Danmarkimi-
simagame, danskiussunut mérarsiau-
game, danskiussumut uviugame, iki-
ngutai ilisarisimassailo Danmarkiml-
kamik kisalo Danmarkime igdluteKa-
rame. Jørgen Hertling nangmineK a-
torfigtåminut piukunauteKalångiving-
nerdlune?
atorfeKarfingne åssigingitsune måne
nunavtlne OKalugterpagssuit atorfi-
nigtlneKartarput. politimestere Dan-
markimérsoK oKalugtålo suliagssamik
atautsimik mardloriåumik ingerdlatit-
ssariaKartarput, åmame oKalugte inu-
ssutigisinaussaminik akigssarsiaKar-
tariaKarpoK. sorunalime Jørgen Hert-
ling sulivfigissagssanilo OKalugtiler-
sortariaKångingmata atorfingme uva-
ne piukunautit ilaginginerpåt.
Gudrun Pedersen,
ManitsoK.
navtinut erKuneKartugssångortoK. i-
sumaKatigigsimaneK maligdlugo taima
pisiniarsinauneK Kalåtdlit-nunåne a-
torneKarérsimavoK. månale tamåna i-
nungnut tamanut inatsisigssångordlu-
ne atulersugssångortitåusaoK, „Kalåt-
dlit-nunånut pissutsinut nalerKusa-
gausavdlune".
nåvferartumik akilersuivdlune pisi-
niarsinaunerup atunermine åssigi-
ngitsutigut pissussutigssarpagssuaKar-
simavoK. pingårtumik Danmarkime
pigssaKarniarnerup tungåtigut ajor-
nartorsiutaussartut tamatumiinga pi-
ssutitsinigssamut mingnerungitdlat, i-
låtigut åiparingnerup aserorneranik
aningaussanigdlo paorKingningnigssap
tungåtigut sugssaujungnaersitaunera-
nik kinguneKartarmat. taimatut oKar-
tarneK erKortutut OKautigineKarsinau-
vok. inuit piumassartik malinardlugo
pisiortortarput tamånalo ilutigalugo
aningaussatigut pigssaKarniarnerat e-
kuj artuårtardlune. mikissunguåkutår-
dlugo akilersordlugo pisinigssamut pi-
lerisårneKartarput sivisunerussumik
akilersuinigssaK neKitsiutdlugo tåssa-
me atautsikut akilinigssaugaluamit
malungnauteKångineroKingmat. tai-
maileriaramik bilit, fjernsynit, nigdla-
tårtitsivit, båndoptagerit avdlarpag-
ssuitdlo pisiarisinångorpait avdlanit
nikanarneriingissusertik tamatumuna
nivtartardlugo. nåvferartumigdle aki-
lersuinigssap erniagssaisa nutånik pi-
lerinartunik pisinikut perrumåtåler-
neK erKarsautiginaviångilåt nåkigina-
viarnagulo.
nåvferartumik akilerdlugo pisissa-
lernigssaK pissusigssamisortuvoK pini-
arnermut atortugssanik piniarniardlu-
ne ikiutauvdlune sordlo maskinanut
umiatsianut avdlanutdlunit åssigissåi-
nut. Danmarkimile taima pisissarneK
ingassangajagtumik atorneKalersima-
vok sordlo akilersugagssamik åipari-
lersinåuput pigssiarilersinauvdlutig-
dlo agssangmiut akikitsuarKat akiler-
sugagssångordlugit pisiarineKarsi-
naungmata.
soruname Kalåtdlit-nunåne inugtut
avdlatutdle pisinaussariaKarpugut. ki-
siånile akilersugagssanik nunavtine
pisiniartalernigssaK sujumut issige-
rértariaKarpoK. ilame Kalåtdlit-nu-
navtine aningaussarsiornerup tungå-
tigut tusåmassauvdluarpatdlångilagut.
ulorianarpatdlånginerpame uko ag-
dlagsimassut tungavigisagåine: „ag-
ssangmit Kanermut“. tamatumiinga a-
tatitdlugo akigssarsiaussartut takori-
artigik, téssame nålagauvfiup iluane
l'nugtaoKativtinut nalerKiisagssåungi-
vigput, pingårtumik akigssarsiorfigi-
niagkap icanoK avdlångorartigissusia
ukiup ingerdlanerane erKåisagåine. å-
ssigiåkånersumik akigssarsiaKaralua-
råine akilersugagssamik pisiniartar-
nerup ingerdlavdluarnerunigsså ku-
larnångineruvoK, Kåumarsagaunerup
tungåtigut såkortunerussumik suli-
ssuneKarnigssaK takorKåsånginerpar-
put, aningaussarsiordluarneK paor-
Kingnigsinaunerdlo ilångutdlugit, tai-
matutdlo aningaussat tungaisigut atu-
ivdluarsinaunermut KåumarsagauneK.
åmalo, piumassanut angnerssautitdlu-
go aningausserivit sparekassitdlo dan-
skit (Kavdlunåt) pigissaisa åssinge pi-
umavavut. kisiåne akiligagssarsivdlu-
ta pisisinångulisaugut. nålagauvfiup
inugtaminik isumagingnigdluaKissup
Kipigssue ipitiniardlutalusoK Kulivti-
nit nåkålerput.
b,-
InusugtoK
måne peKatigigfeKaraluarmioK tai-
ma atilingmik. inusugtut pivdlugit ag-
dlagaK A/G nr. 3—65. igdlOKarfingne
taimatut peKatigigfeKartune, sulinia-
Kataussut agdlautimingnut tingauti-
navisagaluarnersut peKarmåme. isu-
malo sarKiimersoK ajagtugagssaunane,
ilame „inusugtut peKatigit“-Kartune
sujumut avdloriarneKarsimagune
sang'miviuvdlune.
uvangåtaoK A/G nr. 10—64-ime Ka-
ngåtsåmit inusugtut kåtuvfeKarnig-
ssåt pivdlugo agdlautigissaK isumama
unigfigisimavåt, uvangåinaugunéngit-
sorme. sorme „peKatigigfivtine" suju-
lerssuissusimaguvta, ilaussortåinausi-
maguvtalunit isumavut aulajangiut-
dlugit umåssuseKalersmiartarniarti-
git. isumalo nutåjungilaK agdlåme
„Atuagagdliutit" ukiumortumik, u-
ngaluligauvdlutik sarKiimertaratdlar-
mata sujunersut nåpitagssauvoK.
agdlautigissat sujuline taineKartut
atuardlugit nuånersuvoK. sinerissav-
tinime isumat, suliniarneritdlo taima-
tut tungaveKartut pigigivut, agdlause-
rissatigut umarigsarneKarmata. suju-
nertarineKartOK? Kai.-nunavtine inu-
sugtut peKatigigfeKartut angnerussu-
mik ataKatigilernigssåt, tamatumalo
kingunerissainik suliniarnerit nukig-
tunerussumik, tungaveKatigigsumig-
dlo avKutigssaKarnigssåinik isuma pi-
ngåruteKartuvoK. taimatut suliniar-
fiussune tungavigissamikut åssigivi-
ngitsumik sangmivilerneKarsimanig-
ssåt KularnångilaK, pingåmerussu-
kutdle tåssa: sujumukarnerup nagsa-
tarissainik nalivtine pissusiulersunut,
kisalo sujumut issigalune, pisinauti-
tauneK akissugssaoKataunerdlo misi-
galugo, suliniarnermik tungaveKartu-
tut OKautigissariaKarput.
ManitsoK
igdlOKarfingne åssigingitsune ung-
domsklubit inusugtuarKanit sukisaer-
sautauvdlualivigkunarput. ilåtigut
isumaKartoKartardlune tamåko utar-
Kinagagssaussut, inusugtutut suliniar-
fit piorérsut issigingnårtuliutdlugit.
kisiåniliuna sujumukarnermik taine-
Kartup „sarfalikånerssuane" uvagut
inusugtut tamaunga sugaluamut enta-
kåtagaussariaKångitsugut, aulaj aitsu-
migdle tungavilerdluta årKéKataulår-
sinaussariaKardluta. avdlat imailior-
Kusagåtigut nautsorssutiginarnago. ig-
dlOKarfitdlo ilåine peKatigigfit amer-
dlaginavigsorssssarput, tamatumunå-
kutdlo nukik angnerussoK, sujuler-
ssuissututdlo sulisinaussut igdlugig-
dlugit norKiineKartardlutik. taimatut
OKarama minikumångilara, niuverto-
ruseKarfit suliniarfiulersut atautsimut
eKisimanerussumik suleriauseKarnig-
ssåt angussaKarfiusinaugaluartoK.
inusugtut kåtuvfiat tungavingmigut
ilusilerdluagaussoK pilersineKarsinau-
ssugpat.
isumaKartungaluna peKatigigfit ma-
ligtarissamikut, uvdluvtinut nalerKU-
nerussumik ilusiligaussut angussaKar-
fiunerusimassut. taimåitumigdlo måne
inusugtut sujulerssuissoKarfiåne, u-
kioK KångiupoK aperKutingortisima-
ssara imåitOK: „inusugtut peKatigit"
sumumiuna peKatigit? tåssane OKat-
dlisingortineKardlutik peKatigigfiup
maligtarissaine OKautsit tungaviussut,
imailivdlugit avdlånguatdlagtitdlugit
sujunersutauvdlutik: nunaxarfiup i-
n-usugtortaisa suleKatigingnerunigssåt
anguniåsavå. inuiåussutsimilo pissa-
riaKartut atatiniåsavdlugit. OKauseKa-
tigit tåuko mardluk, tamarmik taki-
låvigsorssuarnik navsuiautitaKarput.
„OKauseKatigit sujugdlit" pingårneru-
ssumik imaralugo, igdlumik pigissa-
KarnigssaK, ilaussortatdlo piginéussu-
sisa åssigingitsut atordluarneKarsi-
naunerat! „kingugdlitdlo" OKautsivut,
taigdliortarneK, avdlatdlo timikuneru-
ssok pilersineKarsimassut atatineKar-
sinaunerat! inigssardle pissutigalugo,
sujunertatut OKausertanut navsuiau-
siussat taitsiåinarpåka, nauk titarner-
tåme tåssane erssersikumassamut ila-
pigtåtausinaugaluartut. kåtuvfeKalit-
dlaruvtame OKautsit ivsigdlit sancu-
merumårput.
kisalo nunaKarfivtine ukiune Kå-
ngiutune, insugtut peKatigigfiat igdlu-
mik åtartordlune, sungivfingme såtag-
ssaKartitsissusimavoK. igdlutitårniale-
ravtalo issigingnårtitsissusiorsimaga-
luarpugut, åsimiå pingajåinardlugo
sungiusaraluagkavtinik. imaralugo:
igdlutitårniarssarissungoK. taimåitor-
me OKautsit tåuko amerdlalåvigsut
Kimåkaluardlugit, pilersiniagarput
måne „Blå-Kors" peKatigalugo nå-
magsivarput. ungdomsklubilo ukioK
ména 1. februar autdlartitoK, sap.
akuneranut uvdlunik pingasunik a-
tugkeratånguarpå. taimatut encartui-
lårpunga nunavtine inusugtut peKati-
gigfinik makisainialersunut kåmagtu-
tausinaungmata.
sungiusaraluagkavtinilo OKautsit
naggaterdlit ikutinardlåka: „isuma-
Karpugutdlume pilersineKarsimassoK,
inusugtut nunaKarfikutårtumik kater-
ssugaunerat pingåruteKartoK. Kalåt-
dlit-nunåtalo inusugtaisa atåssuteKa-
Katigigdlualernigssånut autdlarKau-
taussutut suliariniartariaKartoK.
sinerissame inusugtut inuvdluaritse!
Karl A. Møller.
K’agssine
pisimassoK
kigsautigingikaluardlugo Påmiunut
siorartarnerup angnertunerussumik
OKatdlisigineKarnigsså, Atuagagdliuti-
ne februarip sisamåne sarKumersume
Anthon Petersenip OKauserissai atua-
riaravkit pissariaKartilersimavara na-
lunaeruteKalårnigssaK.
decemberip 8-åne K’agssit kanger-
dluåne pissoKarsimaneranut siikut-
dlunit Anthon Petersen pissutisimå-
ngisåinarpara, 1962-imilo politinut su-
liagssångortineKarsimavoK, politit ra-
dioavisimut nalunaerutigissåt nåper-
tordlugo taimaitineKarsimavoK „ug-
pernarsautigssamut tungassut pissuti-
galugit". januarip 28-åne 1965 politi-
mesterimit Nungmingånit nalunaerfi-
gineKarpunga Påmiune politit kigdli-
siuinerata kingornagut decemberip 8-
åne 1964 K’agssit kangerdluåne pisso-
Karsimaneranut tungatitdlugo KanoK
iliuseKarKigtoKåsångitsoK.
uvanga åma isumaKarama Kalåt-
dlit-nunåne ilisarisimaneKålugdlunga
uvavnut nuånersuinåungilartaoK radi-
ome avisinilo OKatdlisigineKarama pi-
ngårtumigdlo oKautigineKarama tati-
ginångitsussunga. tamatumungalo a-
tatitdlugo tamanut tusardliuniarpara
politit uvanga inugtåkalunit suliag-
ssane erKartorneKartune kigdlisiorsi-
mångisåinarmatigut.
Hans Rasmussen,
SiorKap nålagå.
m/s „FRIDA DAN"
REDERIET J. LAURITZEN
KØBENHAVN
16