Atuagagdliutit - 18.03.1965, Blaðsíða 22

misigssuivfik nutåK nåpåumut
aJorungnaersineK ajornartumut
Karatsåkut KiterKakutdlo aserutornermik ilisimatusarfiup pi-
ssortå suliagssanik craartuissoK nålagauvfingmit aningau-
ssallssutaussartut ikigpatdlårnerat pissutigalugo Danmarkip ili-
simatorpagssuit ånaissarai
Danmarkime uvdlut tamaisa Karatsåkut KiterKåkutdlo aserutornermik
nåpauteicartoKalertarpoK. nåpaut Kavdlunåtut dissemineret Sclerosemik
taineKartartoK ilisimatunit ima misigssorneKarKarsimatigaoK sule ajo-
rungnaersineKarsinaunane. nåpautivdle tåussuma ajugauvfiginiarnerane
angussaKartoKangåtsiarérsimavoK dissemineret Sclerosep nungutiniarne-
Karnigsså pivdlugo nuname tamarme peuatigigfik Danmarkime peuati-
gigfingnit nåpautinut akiuniartunit sujugdlersauvdlune ilisimatusarfig-
mik nangminerssortumik pilersitsingmat.
peKatigigfingmut ilaussortat ukiut
ardlaKångitsut ingerdlaneråne 22,000-
ngorput, manalo isumaicartoKalerpoK
ilaussortat téuko ukiumut akiliutigi-
ssartagait ilisimatusarfiup ingerdlå-
neKarneranut matussissutausinauler-
sut. igdlo Københavnime pisiarineKar-
toK ukiup agfåta ingerdlanerane mi-
sigssuissarfigtut suliarineKarsimåsa-
ngatineKarpoK.
misigssuissarfingme pissortagssaK
tåssa civilingeniør, dr. med. Jørgen
Clausen, måna tikitdlugo Biokemisk
Intitutime, Københavnimrtume, siani-
utitigut nåpautinik ilisimatusarfing-
me sulisimassoK.
perugtulersut nåpartarput
inuk dissemineret Sclerosemik nå-
pauteKalerångat taicaisa igai tåukulo
ei-Kait avdlångortarput tamatuma ki-
ngunerissardlugo tarKåkut KileroKa-
lerneK. nåpaut Karatsame tarKatigut
aserutornertut taineKarsinauvoK. inuit
sulivdlualerugtortut — 20—40-tdlo a-
kornåne utorKåussusigdlit — nåpåu-
mik erKartorneKartumik nåparsimale-
rajungneruput, nåpautdlo nalinginau-
nerujartunguatsiarpoK. inuit nåpartut
ilarpagssue ilaKutaKalersimassarput
ingerdlataKalersimassardlutigdlunit,
Savalingmiune avKusernit pit-
såungipatdldrnerat pissutigalugo
bi lit ukiune tatdlimåinarne piu-
ssarfiåne avKusernit asfaltimik
KagdlersorneKalisåput. tamatuma
saniatigut avKusernit naitsuaruat
takinerussunut atåssusersorneKå-
såput, KårusuliortOKåsavdlune u-
miarssualivitdlo agdlilerneicåsav-
dlutik. taimatut nalunaeruteKartOK
tåssa Savalingmiune ingeniørit
Kutdlersåt Mikkjal Helmsdal,
Torshavnime najugalik, teknikum-
ingeniørit atuagagssiånut Ingeniør-
og Bygningsvæsenimut.
ingeniøre nalunaerpoK 1964-ip nå-
nerane avKusernit nutåt avKusernit-
dlunit angnertumik sanareitat 70 km
suliarineKarsimassut. 1907-ime Sava-
lingmiune avKusiniortoKarKårpoK, u-
kiutdle kingugdlit arfineK-pingasut i-
ngerdlaneråne angnermik avKusernit
angnertusilerneitarsimåput avKUsini-
ausimassutdlo naitsuaråkutåt ing-
mingnut atåssusersorneKarsimåput.
avKusernit kilometerimut
500,000 kroneKartartut
Savalingmiune ingeniørit Kutdlersåt
ima nangigpoK:
— avKusiniornerme aningaussartu-
taussartut kilometerimut 250,000 åma
500,000 kr. akornåne angnertussuse-
Kartarput — tåssa avKusinernut as-
faltimik KagdlerneKarsimångitsunut.
asfalt Kagdlersutigssarput pitsauner-
PaK måna navssåriniarssarårput uki-
ok månamit autdlartitdluta avKuser-
nit asfaltimik Kagdlersorsinauniåsa-
gavtigik. Torshavnime teknikip tu-
hgågut ingmikut KUtdlersaKarfeKar-
tume ukiut pingasut — sisamat matu-
ma sujornagutdle avKusernit asfalt-
imik KagdlersorneKalerput, Kagdler-
sutaussoK Shetlandit KeKertåne avKu-
sernit pivdlugit KutdlersaussoK suju-
nersiorKårdlugo akorneKarsimavdlu-
ne. taimailiortoKarsimavoK Shetlandit
KeKertait Savalingmiutdlo nunartami-
kut silåinamikutdlo åssigingajangma-
ta. Savalingmiune nuna Kaersungmat
avKusiniortoKåsagångat Kaertiterissa-
riaKartarpoK, sulineK pilårnartaKalu-
ne. Suderøme KårusuliaK 1450 meteri-
nik takissuseKarpoK Kårusuliamut i-
långutdlugo avKusiniaK kilometerimik
atautsimik takissusilik ukiune mar-
dlungne suliarineKardlune. danskit su-
lisitsissut Kårusuliortut Kårusuliagssa-
mingnik avdlanik mardlungnik måna
piarérsåiput. Klaksvigip erKåne ku-
tårdluvatdlånik KåKaKartume avKusi-
niorfigiuminaitsumilo Kårusuliorto-
KartugssauvoK. KeKertame tåssane na-
taimaingmat nåpartut atugkamikut
angnertOKissumik ajornartorsiortine-
Kalersarput.
nåpartut ilarpagssue tagpikujug-
tungortarput, Kungmik angortaler-
tardlutik nukigdlårtardlutigdiunit.
nåpautip ilisarnautaisa ilagåt kipe-
Kåtårtumik nåpautigineKartarame
ilane sivisorujugssuarmik tåkuti-
ngisimårtardlune. tåkutingisimår-
nerane nåparsimassoK nåpauteKå-
ngivigsutut misigisimasinaussar-
poK, nåpautdlo tåkukångame så-
kortussutsimigut åssigingitsorujug-
ssusinaussarpoK.
nåpariartorneK kigåitaicaoK
— nåpautit pingasut — sisamat dis-
semineret ScleroseutineKartarunar-
put, civilingeniør, dr. med. Jørgen
Clausen ilisimatusarfigtåme pissor-
taussugssaK OKarpoK. påsiniainivtine
ima angussaKarsimatigaugut oKarsi-
naulerdluta nåpaut gigteKarnerit ilåi-
nut åssingussussoK sianiutit atautsi-
mut eKiterfiåne nåpautaussartOK. sia-
niutit atautsimut eKiterfé téssångåi-
naK nåpauteKarfiulerneK ajorput, tai-
maingmat nåpaut malungnånginga-
jagtumik påsinarsiartuårtarpoK. tai-
jugagdlit inulingnut avdlanut inger-
dlaniartut umiartungikångamik pisui-
nartarput.
mitarfik nåipatdlårtoK
ingeniør Helmdal OKarportaoK Våg-
øme tingmissartut mitarfiat iluarsåu-
neuarsimassoK danskit onartugssauti-
tåinit atorsinåungitsutut ouautigine-
KartoK icåicat pissutigalugit tagdleri-
arjigssaKånginame. åma Vågøme pu-
jutdlagtårsimaKaoK. isumauartoKar-
poK mitarfik mingnerpåmik 1600 me-
terinik takissuseKartariaKartOK —
måna 1100 meterinik takissuseuara-
me. påsisimassaKarnerussut angnertu-
nerussunik agdlåt piumassanarsimå-
put. piumassarineuartut maligdlugit
mitarfik tagdlinenåsagpat aningau-
ssalissutigssat amerdlangåsangmata
akikinerusagunarpoK avdlame mitar-
filiorfigisavdlugo piukunarnerussume
nutåmik sanagåine. uvdlune måkuna-
ne erxarsautigineKarpoK nutåmik mi-
tarfiliortOKåsagpat Østerøme sanasso-
Karnigsså, tåssane mitarfiliorfigssaK
piukunarnerungmat inugtunerussu-
nutdlo Kaningnerungmat. misigssui-
nertigut påsineuarsimavoK tåssane
nutåmik mitarfiliortOKarsinaussoK 25
mili. kr-nik akilingmik.
100 km-inik avKusmiortoKåsaoK
1958—69-ime umiarssualivit angne-
russut mingnerussutdlo 20-ngajait ag-
dlilerneKarnigssåinut 8,7 miil. kr. ta-
pissutigiumavdlugit lagtinge isumaKa-
tigingnikuvoK. tapissutit sanaortor-
nerme aningaussartutit agfarait, nåla-
gauvfigdlo 25 procentinik åma tapi-
ssuteKartarpoic. aningaussartOtigssa-
tut lagtingimit aulajangerneKarsima-
ssut agfait sivneKalårtut 1964-ip nå-
nerane atorneKarsimåsangatineKar-
put. tamatuma saniatigut Torshavn-
ime umiarssualiviup agdlilerneKar-
nigssånut aningaussat amerdlaKissut
atugagssångortineKarsimåput.
Savalingmiune ingeniørit Kut-
dlersåt atuagagssiamut ok auseri-
ssame naggatågut OKarpoK aVKUsi-
niortiternerme Kutdlersaussut a-
nguniaråt inoKarfit aningaussartu-
teKarpatdlårane avKusinernut atå-
ssuserneKarsinaussut tamarmik av-
KusiniorfigineKarnigssåt. avKUsini-
agssat nutåt 100 km migssiliordlu-
git takissuseKartugssåuput avKU-
sernitdlo pisoKaunerussut 100 km
migssiliordlugit takissusigdlit sa-
narKingneKartugssåuput. naggatå-
gutdlo pingårnerpautitdlugo suliag-
ssak tåssa avKusernit asfaltimik
KagdlersorneKarnigssåt.
måinera påsiniainermut akornutau-
VOK.
— Scleroset ilait ajorungnaersine-
Karsinåupat?
— nåpautip kigaitsumik ersseriar-
tortarnera pissutigalugo tamåna er-
sserKigsumik oKautigineK ajornarpoK.
måna tikitdlugo taimågdlåt nåpautip
suniutigissartagai sékukinerulersisi-
nauvavut. imåinguatsiarpoK Karatsap
ilamerngata hypofosip hormonisa ilåt
ajorungnaerutausinaussoK. nåpautiv-
dle ersserKingnerulertarnera ilåne i-
ma akugtutigissumik pissarpoK na-
korsaineK iluaKutaunersoK OKautigi-
neK ajornartardlune. hormonit Sclero-
semik ajorungnaersitsisinaunersut
angnerussumik ilisimarusugkaluarpa-
vut. tamatuma saniatigut Sclerosemik
nåpautigdlit timåine akiussutigssat
pigineKalertartut angnerussumik på-
siniarusugkaluarpavut.
sianiutinut tungassunik ilisimatu-
sarneK Danmarkime nunanit avdlani-
ngarnit angussaKarKarfiuneruvoK, ta-
matumunga pissutaussut ilagalugo si-
aniutinut tungassuinarnik ilisimatu-
sartut ikigpatdlårnerat. ilisimatusar-
nermile atortorissavut pitsauneruleri-
arpata sulissuvutdlo amerdlaneruleri-
arpata Kanganit angnertunerussunik
angussaKarnigssarput neriutigårput.
pilerssårutivta ilagåt init ilåta sianiu-
tit atautsimut eKitersimavfisa ilamer-
nginik misigssuissarfigtut åndgssune-
Karnigsså. Sclerosemik nåpautigdlit
nåpåumit akiussutigssamik pigilerta-
gait ardlalingnik ilisimaneKångitsunik
akoKarput Karatsap sananeKautaisa
agdliartornerinik kigaitdlagtitsissar-
tunik. akussut tåuko sorpiaunersut
påsiumårigput neriutigårput.
nåpauteKarfit Kerititat
— Danmarkime taimak mikitigissu-
me ilisimatusarnerup nunane angne-
russune pisujunerussunilo ilisimatu-
sarnermit angussatigut Kångiåinarne-
Karnigsså ånilånganauteKångila?
— ånilånganauteKarsoringilara,
nauk ilisimatusarnerme nunat åssigi-
ngitsut angussarissait soruname ilåti-
gut ingmingnut åssersuneKartaraluar-
tut. Carlsbergip misigssuissarfia angi-
ngeicissoK måna silarssuarme tamar-
me tusåmaneKarpoK tupingnåinartu-
nik angussaKarfiusimanine pivdlugo.
misigssuissarfingme mingnerussune
sulissut suleKatigigdluinarnigssåt su-
leKatigingnermikutdlo angussaKardlu-
arnigssåt ilimanauteKarnerussarpoK.
Sclerosep ilisimatusarneKarnerane
Danmarkip angnertumik iluaKutigssa-
rai nunap angivatdlånginera, inuisa
amerdlavatdlånginerat inuitdlo åssi-
gingitsutigut ardlaligtigut angnertOKi-
ssumik påsiniaivigineKartarsimanerat.
nåparsimassut atausiåkåt nunane mi-
kissune najugaKartut pitsaunerussu-
mik påsiniaivigisinauvavut taimalo
atortugssat tamalåjussut pingåruteKa-
Kissut pigssarsiarisinauvavut. nåpar-
simassunik påsiniainerme uvagut ag-
dlagartat putugkat atordlugit påsini-
aisinaussarpugut, nunanile avdlane
„Karatsat" elektronit atordlugit påsi-
niaissariaKartarput nåmaginakåner-
sumik angussaKarumagångamik.
danskit ilisimatusarfigssåt nunanilo
avdlane ilisimatusarfiorérsut sorngu-
name suleKatigigkumårput. sordlo u-
vagut Sclerosemik nåpauteKarsima-
ssut Karasaisa ilamernge Karasaisalo
imertait Kerititat torKorsimassåsava-
vut nunanit avdlanit pigssarsiarissar-
tagagssavtinut taortigissartagagssa-
vut.
atorfingmut angeKissumut
någgårtoK Danmarkiminiarame
•—• danskit ilisimatue amerdlaKi-
ssut nunane avdlane suliput. ivdlit su-
livfingme angnerussume sulinigssat
pilerigissarsimångiliuk?
— atorfinerKUvdlunga kajumigsår-
neKartarnivnit ussernartorsiortineKar-
tarunaraluarpunga - sordlo Harvard-
ime iliniarnertut atuarfiånit USA-
mitumit — Danmarkime nålagauvfiup
aningaussautai atordlugit ilisimatuså-
sagaluaruma. Danmarkime ilisimatu-
sarnermut aningaussaliussaussartut i-
kigpatdlåKaut, taimaingmat danskit
ilisimatut ardlagdlit nunanut avdla-
nut autdlartarput ilisimatutut inger-
dlatamingnik angnerussumik angu-
ssaKarumagångamik.
Sclerosep ajugauvfiginiarneKar-
nigsså pivdlugo peKatigigfingmit
aningaussarpagssuarnik misigssui-
nerme atortunik pisiutigssanik
pigssarsinikuvunga. taimaingmat
suliamik autdlarnisinauvunga, su-
liamigdlo ingerdlatsinigssamut pi-
ssugssaussutut misigisimavunga. a-
ningaussanik misigssuinerme atu-
gagssavnik nålagauvfingmit tuni-
neuar simag aluaruma nangminer-
ssortunit pigssarsiama 20-ngordlu-
tik avingnerinit angnerungitsunik
pigssarsisimåsagaluartunga naut-
sorssutigåra.
isumaKarpungåtaoK inuit nangmi-
nerssortut Sclerose pivdlugo peKati-
gigfigtut itumut aningaussanik akili-
uteKartarnerat periausiussoK pitsau-
ssok. inugtaussut ilisimatusarnerdlo
ingmingnut ungasigpatdlålersinåuput
suleKatigingipatdlålerunik. ilisimatu-
sarneruvdle inugtaussunit soKutigine-
Karnerunigsså pilersikåine ingming-
nut avigsåriartornigssaraluat pingit-
sorneKartarpoK, inugtaussut atausié-
kåt inugtaussunut tamanut ikiukuma-
nerat pilersineKartardlune. isumaKar-
pungalo inugpagssuit taimailioruma-
ssut.
a J0LLY good COLA
tnamarnerpaK
imeruernarnerpårdlo
Kagssutit atortugssaitdlo
måko nloncutlglnlameKarput:
aulisautigssat nylonit perdlågkat a:na nylonit twistitdlo silissusé åsslglngltsut
pugtaKutlt plastikit anglssusé åssigmgltsut
ringit galvanlserlgkat 180 åma 210 mm OKimåiss. åma 110 gram.
OKimallutagsslat aKerdlut agdlunaussaussat nylonimik Kagdligkat, 2,4—3,2.
OKimåissusé 100 meterimut 7 åma 11 kg.
Kagssutit nylonit KaKortut 5—22 mm, normut ardlagdlit.
Kagssutit nylonit kajnrtut 30—35—40—15 mm nr. 5
nalunaerutigiuk Kanos agtigissunik piniarnerit, tauva akigssai tusardliutisavavut.
Johannes Dahl & Co.
Skive, Jylland
telegramerligssaK „NetdalU“
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 stk.
grøn eller guld
med isbjørnen.
ilingnuf uvgåtigsslor-
navérsårnlarit —
ABISip pftjutai kisia
atortåkit.
portat tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip pisiniarfine
pisiarineKarsinåuput.
pisiniarångavit OKåinar-
tåsautit „nanortalingnik
pingasunik —
Korsungnik imalunit
sungårtunik".
Savalingmiune nutåmik
mitarfiliugssamålersut
mitarfik ØsterømitiniarneKarpoK — danskit OKartugssautitait
nalunaersimassut mitarfik VågømitoK iluarsåussaK atorneK
ajornartoK — danskit sulisitsissut Klaksvingime 1700 åma
2100 meterisut takitigissunik Kårusuliorniartut
Ewald Steensen
Parallel vej 41, Hjørring
RADIO SERVICE RADIO SERVICE
H.Rasmussen Ole Winsfedt
Julianehåb Godthåb
SKIBSRADIO
Holsfeinsborg
Skipperlod
ujardliut angisfiK aklkitsordle.
HVIDLINIElerdlugo talméltulemagulOnit
pineKarslnauvoK Imap naraa aullsagkatdlo
ingmikOrtltdluarsinauval. atomiarnera a-
jornaeKaoK agdlåtdlo aKugtarflngme miki-
galuartume inigsslkuminaKalune, tåssame
talumit 15 cm-Inarnik avaslssuseKarame.
ugtuiviiusinaussut ardlaKaKaut:
0-120, 100-200, 200- 320 favnlt
atorneKarslnaussut avdlat s. i. 0-40 åma 0-80
favnlt
SIMRAD skipperlod sarfap såkortussusinut
atorneKartunut nalerKutungordlugo akltsO-
sernago pineKarslnauvoK.
sukåssutsimut regulator ingminik ingerdla-
ssok avKutigalugo ltlssutslt erKortumlk na-
lunaerssorneKarsinåuput, sarfap sékortu-
ssusia avdlångoraraluartitdlugulfinit.
skipperlod påpiaramut panertumut agdlag-
tarpok.
type 512-12 ama 13 11. 11. såt
tamaisa ilångutdluglt „Glas-
fibersko“mrtOK 10X10 cm-imlk
svingerilik
type 512-11-12 åma 13 11. il. såt
tamaisa ilångutdluglt 10X10
cm-imik svingerilik åma
HVIDLINIElik
angisåmik svingerilik (10X15
cm) åma HVIDLINIElik
„hvidlinie” sQva sukutdlo iluaKuligl-
neKarsinauval
aulisagkat natersiungajagsimagångata au-
lajangemeK ajornakusdrtarpoK aullsagau-
nersut. KanoK amerdlatlglnersut Imavdlo
narea KanoK ItdnersoK.
SIMRAD hvldllnle-lod plglgålne hvidlinie
ivertineKåsaoK taimalo aulisagkat Imap
narnanlt ingmlkflllsåput, tamatumalo pe-
Katigissånik imap nanca kilisagfigineKarsi-
naunersoK påsineKarstnauvoK, tåssame
Kaersortat mie navianarslnaussutdldnit
imap narKanltut avdlat hvldiiniep atåne
tåssanilo takuneKarsinaugamik.
SIMRAD lodit tamarmik ajornaitsumik
taorserneKaratarsinangordlugit sanåuput.
pilertortumik pltsaussumlgdlo sullarine-
Karsinåuput.
ET STORT LOD TIL EN LILLE PRIS:
Leveres såvel med som uden HVIDLINE
Det skelner let mellem bund og fisk.
Det er let at betjene og let at placere, selv
i det mindste styrehus, for det fylder kun
15 cm ud fra skottet.
De kan vælge mellem mange måleområder:
0-120, 100-200, 200-320 favne,
andre grundområder er f. eks. 0-40 og 0-80
favne.
SIMRAD SKIPPERLOD leveres til alle ak-
tuelle spændinger uden pristillæg.
Automatisk hastighedsregulator sikrer nøj-
agtig dybderegistrering, selvom netspæn-
dingen varierer.
Skipperloddet skriver på tørt papir.
Type 512-11-12 og 13 o.s.v. kom-
plet med 10X10 cm svinger i
„glasfiberske
Type 512-11-12 og 13 o.s.v. kom-
plet med 10X10 cm svinger og
HVIDLINIE
med stor svinger (10X15 cm) og
HVIDLINIE
HVAD ER „HVIDLINIE", OG HVIL-
KEN NYTTE HAR MAN AF DENi
Når fisk står tæt ved bunden, kan man
vanskeligt afgøre om det er fisk, hvor
store mængder der er, og hvordan bunden
er nedenunder.
Hvis man derfor har et SIMRAD hvidlinie-
iod, slår man hvidlinien til og straks skilles
fisken fra bunden, og samtidig kan man se
om der er mulighed for bundtrawling, idet
evt. klippespidser eller anden farlig bund
vil vise sig under og i hvidlinien.
Alle SIMRAD lod er opbygget i enheder,
som let kan udskiftes. (Hurtig og effektiv
service).
SIMONSEN RADIO A/S . OSLO
23