Atuagagdliutit - 19.08.1965, Blaðsíða 9

atissakunik nunavtinut
tumssuteKartoKasaisava?
Kalåtdlit-nunanut ikiutif nåkingnissutaujuåsagpat! — Kalåtdlit-nunåne
ikiorsissarneK pivdlugo Nungme kæmnerip Helge Knudsenip sarKU-
miussai.
Nungme ikiorsissarnermut udvalgip Kdumdmortumik atautsiminerane nal. ak.
3-nik sivisussusilingme penataorKamerpunga, taimaingmat nangitsinigssara
ornigingivigkaluarpara. uvdlormutdle OKaluserissagssat pingajuåne e-miugu-
nartoK isumaKatigissutiginetcarpoK Kinuviginiardlunga mianerssordlunga ilu-
n9 er sor diung ale inugtaussut DanmarkimitutaoK påsitinidsagika atissanik ator-
nikunik inugtaoicativta pitsunerpåt pigssåinik katerssuissarneK taimaititariaxa-
lersoK.
avdlatut ajornaKingmat agdlagtaria-
Karpunga.
uvanga isumaKatauvdluinarpunga
tamåna måna unigtiniartariaKalersoK.
ikiorsissarnermutdle udvalgitutdle ili-
simatigåra aulajaitsumik ersserKigsu-
migdlo tumssutigssanut KujåinameK
navsuiautenartitariaKartoK, ukiut
ingerdlaneråne måne ingassagtumik
ajorssarnermik åssigingitsutigut mig-
dlileriartorpagssusimassut „ånersiså-
hgikuvtigik".
■nugfaoKatif atissanik
tuniorarneKartuésagpat!
inoKatinut ikiuerusungneK pissuti-
galugo Danmarkip ilåne autdlarnerne-
RartarpoK auldlarnerneKartarumår-
dlunilo nunane avdlane ajunårnerit
suniutigssait migdlilerniardlugit. ka-
terssuissarnerup pingitsorneKarsinåu-
nginera matumuna agssortorniarneKå-
ngivigpoK. taimatutaoK itunik pissute-
Kartut inuit nåkigtartorpagssuit ukiut
ingerdlanerine atissanik tonserpålug-
ssuarnik Kalåtdlit-nunanut nagsitsi-
ssarsimåput.
nagsiussugkat ukiup kingugdliup
mgerdlanerane amerdleriaru j ugssuar-
simåput. ajornartorsiutit aningaussar-
lutitdlo angnertoKissut tamatuma ki-
dgunerisinauvai, nagsiussat tiguneri-
he, torKorsimanerine, ingmikortiterne-
rine perKigsårtumigdlo avguåuneKar-
nerine. månale tikitdlugo suliagssat
nåmagsissarpavut.
Danmarkimile inugtaussut akor-
nåne ikiorsissarnerup nangineKar-
nigssåne nåkingnissutit soraeruta-
riaKangajalingitdlat? nikanarsau-
tåungila måna danskit pigigsårug-
tulerfiåne inugtaoKatit atissanik
avdlanit narrugissanik nagdligtu-
savdlugit? ilumut taimatut ikiui-
ssameK inugtaoKataussut ilåinut,
ukiunut nutånut ikårsålerfingming-
ne nåparsimatitdlutik sulivfigssae-
rusimatitdlutigdlunit aj omar torsio-
ru j ugssuartartunut, ingerdlåtuåsa-
varput?
nutåmik åmgssussinigssaK
PissariaicardiuinalerpoK
kalåtdlit kommunalbestyrelsisa a-
merdlanerit ukiup matuma ilågut er-
sserKigsumik påsitikunarpåt ikiorsi-
ssarnerme maligtarissagssat, tåuko
PitsångorsarneKånginerat ikiorsissar-
hermilo aningaussaliuneicartartut ikig-
Patdlårnerat ima kinguåutortigisima-
ssut iluamik åncigssussinigssaK pissa-
riaKardluinalersimavdlune. landsrådip
upernåK majime ingmikut itumik
atautsiminerane isumaKatigissutigine-
karpoK Kalåtdlit-nunåne ikiorsissu-
taussartut 25'Vo-imik Kagfarumavdlu-
git. Kagfautigssat tusåinardlugit angi-
sujussutut issikoKaraluarput. isuma-
Katigissutdle atugagssångortineKara-
luarpat atuleraluarpatdlo (julip nagga-
tåne sule atulersimångilaK) sivikitsui-
narmik atassugssaussoK OKautigine-
KarsinaugunarpoK, taimailiorneK sivi-
kitsunguåinarmigdlunit (ukiorumut?)
atusavdlugo nåmångivigsutut iliorne-
ruvdlune.
utorKalinersissartoK kisimitoK må-
Pamut Kåumåmut 160 kr.-nik napåssu-
teKarniarssarissartoK erninaK 200 kr.-
sissalisagaluarpatdlunit danskit kom-
Ptuniåne nalinginaussume Kåumåmut
utorKalinersiaussartumut mingnerpå-
mik 484 kr.-ussumut nalendutdlugo
sule pigssarserKalårpatdlårtåsaKaoK.
åiparit tamarmik utoi’Kalinersissartut
Plånamut Kåumåmut 187 kr.-sissartut
234 kr. migssiliordlugit pissartagaKa-
lisagunartut Danmarkip ilåne avdlame
719 kr.-sissartunut naIerKiutisagåine
hikingåssut sule angneruvoK. tapissu-
tausinaussut åssigingitsut misigssusa-
guvtigik danskit pigssarsiarisinaussait
åmalo kalåtdlit månamut pigssarsiari-
sinaussait taimatorssuardle nikingå-
ssuteKartigaut. niorKUtigssatdlo Dan-
Piarkime pisiausinaussunit Kalåtdlit-
Punåne akikinerussut tåssauginaru-
Parput igfiait 2 kg-tut oitimaitsigissoK
76 ørinalik.
landsrådime ilaussortat isumaKarne-
Dinguatsiarput ukiaro septemberime
Pissusigssamisortumik atautsimileru-
Pik ikiorsissarnermigdlo OKatdliseKar-
kilerunik angnertunik avdléngortitsi-
Piåsavdlutik; taimatutdlo pissoKarnig-
sså ilimanarsinaugunarpoK. åma mana
nalornisiginérupoK landskasse kisimi-
vigdlune ikiorsissarnerme månamut
aningaussalissuteKartartoK angneru-
ssunik tunissuteKarsinåungitsoK.
landsrådip erssersipå aningaussartu-
tit ildinik taorsissarKUvdlugo nåla-
gauvfik KinuvigineKartariaKalerunar-
toK. tamatuma inatsissartune ilalerne-
Karnigsså KularutigissariaKarunångi-
luK 1963-ime ukiortåp migssåniugu-
narpoK danskit partiata ilåta tamåna
sujunersutiginikuvå tamanitdlo ilaler-
neKarunaraluardlune piviussungorti-
niarneuarane OKautigineKarmat suju-
nersut taimåitoK, Kalåtdlit-nunåta
landsrådianit pissariaKartoK. påsisi-
masoråra Savalingmiune kommunit
ikiorsissarnermingne aningaussartuti-
mik agfait nålagauvfingmut taorser-
titarait. danskit kommuné angissutsi-
mikut åssigingitsunik nålagauvfingmit
taorsivfigineicarlarput nålagauvfiuv-
dle akiliutigissartagai kommunit aki-
liutigissartagåinit angnerussarput. tai-
maingmat atorsinauvdluartunik dsser-
sutigssaKarpoK.
vinit akitsutikitdlisagpatl
ilisimaneKartutut måna tikitdlugo
danskinit amerdlanernit akerdlerine-
KarpoK Kalåtdlit-nunåne akilerårta-
lernigssaK. akilerårtarnerup ingerdlå-
neKarnerane ajornartorsiutit aningau-
ssartutitdlo angnertomjugssusåput.
akilerårtartut ilarpagssuisa akiliutitik
uterterKigtartugssåusavait. landsrå-
divdle pernigsårtumik aulaj anglvfigi-
niartariaKalisavå niornutigssat akitsu-
tait landskassimut pissartut, imiat,
imigagssat, sukut il. il. akitsutait ag-
dlineKarKigsinaunersut.
imigagssap Kalåtdlit-nunåne ajor-
nartorsiortitsinera måna ima angner-
tutigaoK imigagssamit aserorneKartut
amerdlivatdlånginerine KanoK iliorto-
KartariaKalerdlune, nauk taimailior-
nigssaK nuånarineKarnaviångikaluar-
toK. kalåtdlit politikerisa piumaneru-
sagunarpåt puiaussat „ipigtut" (pi-
ngårtumik imiårKat) akitsuteKaréKi-
ssut angnerussumik akitsuserneKar-
nigssåt. taima pissoitåsagpat nunap
ilåne avdlame akigititaussunit akisu-
nerujugssuångortitsissoKåsaoK. uva-
nga takujumanerugaluarpara akitsu-
sérKingnane akikitdlilinigssaK. imer-
patdlårnerdle migdlisiniardlugo onau-
tigineKartoK malingneKåsagpat tama-
tuma kingunerissariaKarpå vinit (rød-,
hvid- rhinskvinitdlo kisalo sherryp)
akitsutaisa avdlångortineKarnigssåt
migdlineKarnigssåtdlunit åmalo soda-
vandip 1965-ime akitsuserneKautåta
pérdluinarneKarnigsså. ingassagtaj åra-
ne imigagssamik inuvdluteKarsinauneK
(onauseK kingugdleK atåtigut titardlu-
go) silatumigdlo ilorraup tungånut sa-
ngujartortitsineK kisalo imeruersartar-
neK måne pisinautitariaKarpoK tamåna
ajoKutauvatdlangitsut atordlugit pi-
sagpat. usimåna kavfit titdlo ukioK
måna åma akitsuserneKarput. akitsu-
tit ilåt imaKa agdlineKarsinaussutut
tikuarneKarsinaussoK téssa sukut akit-
sutåt tamåna nakorsanit ilalerne-
KåsagunarpoK, ajoraluartumingme må-
ne siikutornek ingassangnerpaugunar-
mat. åma nunap sivnerane taimak su-
kutortoKartiginguatsiarpoK?
utorKalinersiutit mingnerit
ukiumut 3700 kroningusagpatl
KaKugorssuarmutdlunit OKatdlisigi-
neKarsinauvoK utorKalinersiutit ikiu-
taussartutdlo avdlat (åmåtaoK danskit
utorKalinersiutait) KanoK agtigissaria-
Karnersut. 1959-imigunarpoK taima-
nikut lapdslægeussoK måne nerissa-
Karnermut tungassunik misigssuivoK,
nautsorssuinertigutdlo påsinenarpoK
akigssarsiakinerpåK ilaKutanilo ilua-
mik napasinåungitsut. nautsorssuine-
rup tåussuma ingmikualugtortai ilisi-
mångilåka ilisimavarale landslæge-
Karfik taimåitumik oKåtårutigssior-
KigtoK. kalåleK ingmikut iliniarsimå-
ngitsoK måna mingnerpåmik akigssar-
sianarpoK 7300 kr. migssiliordlugit —
ukioK kaujatdlagdlugo sulisimagune
feriaKarnerminilo pissagssane pisima-
gunigit.
uvanga påsingningncra maligdlu-
go danskit utorKalinersiarisimassait
rnånalo utorKalinersiait danskip ili-
niarsimångitsup ukiumut akigssar-
siåta agfånut nalerKutarput. misig-
ssuineK nalunaerutigineKarKåmer-
sok maligdlugo utorKalinersiat dan-
skip sulissartup avguaKatigigsitsi-
nerme akigssarsiåta 43 °/o-é migssi-
liorpait. taimaingmat utorKaliner-
siat sulissartup iliniagaKarsimå-
ngitsup ukiumut akigssarsiåta
mingnerpåp 50 °/o-c sivneKåsåput,
tåssa Danmarkime. pissutsit taimåi-
tut måne atortineKåsagpata utorKa-
linersiat ukiumut mingnerpåmik
3700 kr.-usåput.
ingassångikaluaKaut — månale pi-
ssartagarineKartunit agdleriarnigssåt-
dlo akuerssissutigineKarérsutut agtigi-
lerpata tåukunanit angnerungåtsiåsa-
galuarput.
OKarsinåungilanga Kulåne taineKar-
tut 3700 kr. nåpertuivdluarnerussut
nåmagtutdlunit. igdloicarfingne (pi-
ngårtumik Nungme) inonarfingnilo
mingnerussune, imaKa angnermik pi-
niartoKarfingne piniagkanit sule inu-
ssuteKarfiunerussune, inuniarnerme
aningaussartutit åssigingitsorujugssu-
put. Danmarkerpiame matuma sujor-
nagut pingasunut avigtisimaneruga-
luaK igdloKarfit pingårnerssånut, tåu-
ssuma avatåne igdloKarfingnut nunåi-
narmiunutdlo KimåneKarpoK aningau-
ssanik pissartagaKartitsinerme. månile
taimatut åssigingitsunik angissusilig-
kanik pissartagaKartitsinigssaK aitsåt
taimak erKutariaKartigisorinarsivoK —
inuit eui terneru jartornigssåtaoK ki-
gaitdlagsarumanago. nunap ilåne ator-
tut pitsauvigkångata imåingilan ma-
lerKigsårdlugit Kalåtdlit-nunåne ator-
titariaKartut.
tupingnångilaK måne utorKalinersiat
KanoK angitiginigssåt angitiginginig-
ssåtdlunit politikerit soruname aulaja-
ngigagssarait. ersserKigkunarpoK 3700
kr. taineKartut mingnerpånut kigdligi-
titariaKartut upernarKårnerane
Nungme kommunalbestyrelsip atautsi-
minerane tamåna ersserKigsarneKar-
poK. atugkatigut Kalåtdlit-nunåne
nangmaKatigingnigssaK grønlandsud-
valgip 1960-imérsup suliåta inernerane
pingårnerpaussoK KanoK piva?
imaKa atissanik atornikunik tunissi-
nigssamut inerterineK piårpatdlårtoK?
uvavnut KularnauteitångivigpoK. i-
nuiaKatigingnit sulivfigssualersugau-
ssunit tamanit ilisimaneKartut inoKa-
tigingne inunerdliortut ilaKutaringni-
lo ingerdlanerdliornerit pingitsortikå-
nerneKåsagpata, tauva måna tikitdlu-
go pissarnermit angnerujugssuarmik
inuiaKatigissutsimik misigssuissut av-
dlatdlo påsissait ataricivdlugit pissu-
sigssamisortumigdlo atortineKartaria-
Karput. tamåna nåmagsiniarneK ajor-
nåsagunångilaK akikitsunaviångikalu-
ardlune. atortitsiniångitsorneK akisu-
neruinåsånginerdlune?
1950-ikut Kiternuneråne ardlalig-
pagssuarnik nugtertoKarpoK. inuia-
Katigissutsimut tungassunik misigssu-
issutitat Kalåtdlit-nunånut atortut
tamatuma kingorna tamåko pivdlugit
nalunaeruteitarput kukuneritdlo ar-
dlagdlit erssersitdlugit. tamatuma tu-
nuanipoK suliangåtsiarujugssuaK aki-
sordlo. måna Nungminardlunit ukiu-
mortumik nugtertarnerit ukiune tai-
nenartunisut angnertutigiputaoK —
agdlåme imaKa angnertuneruvdlutik.
kisiåne taimane kukunerusimassut pi-
ngitsortiniardlugit iliortoKéngilaK. a-
kigssaKångilaK.
„aningaussarsiniardlune“
uvavnit påsisimassaKarnerussut pit-
saunerussumik navsuiarsinåusavait a-
torfeKarfit tamåkuninga sulivfiussut
piarérsautaussugssatdlo pingåruteKå-
ssusé. kisiåne piorsainerme nagdler-
KatigingnigssaK owaluserineKartuartit-
dlugo uvdluiname suliamingne ajor-
nartorsiutinik tamåkuninga nåmag-
torssuarmik suliagssaKarérsut angner-
tunerussumik suliaKartineKarsinåu-
ngitdlat. ukiune 4—5jine Kalåtdlit-
nunåne ikiuineK pivdlugo sulivfeKar-
tigssat sujugdlit sule utarKineKåsag-
pata tauva nagdlerKatigingnigssaK er-
KartorneKartuartoK sule ungasigsoru-
jugssusavarput. Nungme arnamut u-
veKångitsumut sumut iluaKUtauva
navssågssaugpata vuggestuerne inig-
ssat amerdlanerpåmik 27-ussut inig-
ssatdlo mikissut avdlat 15 børnehavele
uvdlup agfåinånut atortartoK mérKa-
nik 2X40-nik tigusisinaussoK kisiat a-
torneicartitdlugit. børnehaverne inig-
ssamingnik utarKissut méntat 100 Kå-
ngersimavait, tåssame måna Nuk 5000
migssåne inoKarmat. anånaK iluagtit-
sivdlune mérKaminik inigssitsisinau-
vok 3-nik ukioKalernigssåta tungånut
tamatumalo nalåne ingminut pilersor-
sinåusavdlune sulivfigssai-pagssuit i-
nugtagssaKångitsut månitut ardlåne.
tamatumale kingorna angerdlarsi-
mavfingminut utertariaKarpoK nang-
minerdlo méraK påralugo. arnaK uve-
Karsimångikune mérKap atåtånit uv-
dlumikut ukiumut 612 kruninik taper-
tagssaminik pigssarsisinaussarpoK —
amerdlanertigutdle kommunip akile-
rajugtarpai. 25 °/o-imik KagfaineKar-
pat ukiumut 765 kruningusåput. nu-
navdlo sivnerane 1476 kruniuvdlutik.
danskit uverssagkanut akiliutigissar-
tagait atulersineKaraluarpata mérKa-
nut atåtaussut ajunginerulårtumik i-
masa erKarsautigssineKarsmaugaluar-
put? isumaKarpunga arnat uveKångit-
sut sujunigssame anånaunigssaming-
nut akerdliungårnaviångitsut, tåssame
„aningaussarsiagssaKarmat“.
pikorigsunik amigauteKarncK
atorfeicarfit uvdloK unuardlo å-
malo uvdluinåkut atorneKarsinau-
ssut pissariaKartunik amerdlåssu-
sigdlit sananeKarnigssaisa inger-
dlatineKarnigssaisalo aningaussa-
lersorneKarnigssåt ungasigsordlo i-
ssigalugo pilerssårusiomeKarnig-
ssåt påsissat nåpertordlugit kular-
nångitsumigdlo ukiut 4 åma 5 sivi-
sussuseKåsagunarput. kisiåne ki-
ngusigpatdlårujugssuaKaoK, tama-
tumalo nalåne inuit atugardliorput.
suliniarnigssaK piler t or dluinartOK
ingmikutdlo itoK pissariaKarpoK.
måne ukiut nutåt atuneråne malig-
siortuarnerit misigissarsimavavut, su-
liagssaKarfit ilait sujugdliuneKartar-
dlutik taimalo eKungåssutit ajorner-
påt ilait iluarsineKartardlutik. sordlo
taimane perKingnigssaK pivdlugo su-
livfeKariit tb-mut akiuniarnerat sa-
natorialiornermik umiarssuarmigdlo
Kinguartåumik avdlanigdlo ilaKartit-
dlugo. kingusingnerussukut tekniki-
mut tungassutigut piorsaineKalerpoK.
tauvalo sulivfigssualiagssanik piler-
ssårusiortoKarpoK kingusingnerussu-
kutdlo åma „inugtigut aningaussaler-
suineK“, tåssa iliniartitaunikut åssigi-
ngitsorpagssuartigut ingerdlatsiniar-
neK. „maligsiorneK" kingugdleK sule
atorparput, inuitdlo amerdliartornera-
ta eKiterneKarneratalo ingmikut suli-
niarnigssaK mingnerulersingivigpå. i-
maKa — neriunarporme nutåmik ma-
ligsiorKajålerpugut, tåssa ikiuissar-
nermut tungassut piåkånersumik ig-
dlersorneKarsinaussumigdlo nagdler-
Katigigsiniardlugit ingmikut itumik
suliniarnigssaK pissariaKalermat.
Kalåtdlit-nunåne ikiuissarnermut
tungassut iluarsartutdluarsinauju-
mavdlugit aningaussat, aningaussat
akuerssissutigssat teknikimutdlo tu-
ngaSsutigut nåmagsissaKarsinaunerit
kisimik tungavigssåungitdlat — tai-
matutdle agtigissumik pissaria-
Kartinenarput inuit pikorissuseKar-
dluartut uvdluinarne sulinerme ator-
neKartugssat ikiuissarnermut agdlag-
fingne atorfeKarfingnilo. tamåkulo av-
dlaunatik tåssaussariaKarput kalåt-
dlit.
påsinarpoK Kalåtdlit-nunåne ikiui-
ssarnermut tungassut kalåtdlinit i-
ngerdlatineKartariaKartut, soruname
suliagssaKarfit ilåinut tungassutigut
danskit ikiuissarnermut agdlagfeKar-
finit atorfeKarfinitdlo pissunit inung-
nit påsisimassaKardluartunit ikiortig-
ssarsisinåusavdlutik — taimåitordle
ukiune ikåriarflname.
atissakut nanginardlugit?
ukiune mardiugsuinarne — ukiut
mardlugsuit matuma sujorna tikitdlu-
go — taimågdlåt danskeK ikiuissar-
nermik påsisimassalik Kalåtdlit-nu-
nånut atugkiuneKarsimavoK. pivfig-
ssaK sivikipatdlårsimavoK tamatuma
malungnartumik pingåruteKarnigssa-
raluanut. Kalåtdlit-nunåne kæmnerit
agdlagline suliartortitausimassut a-
kornåne atausiåkånguit kisimik dan-
skit ikiuissarnermut agdlagfeKarfine
ilåinakussumik sungiusarneKarsimå-
put. Nungme ukioK måna aitsåt ikiui-
ssarneK pivdlugo agdlagfeKarfingne
suleKataussarsimassut sujugdlit ilua-
nårdlune pigssarsiarineKarsimåput.
kalåtdlit inusugtut atausiåkåt Dan-
markime iliniarnermik nalåne ikiui-
ssarneK pivdlugo agdlagfeKarfingne
sulissorineKarsimåputaoK, sivikitsui-
narmigdle. kalåtdlit iliniartut sujug-
dlit måna socialrådgiveritut ilinialer-
simåput, sujugdlerdlo 1967-ime ilini-
arnerminik inei'sinåusaoK.
ukiune 14-ine kæmnerit agdlagjisa
atorneKarsimanerine ikiuissarnerdlo
pivdlugo maligtarissagssat måna a-
torneKartut atasimanerine kalåtdlit
suleKataussut ardlagdlit sungiusar-
nenarsimåput. ildngutdlugulo taissa-
riaicarunarpoK socialrådgiverit dan-
skiussut måndkorpiaK suliagssanik
ingmikut kigdlilerneKarsimassunik —
ikiuissarnerme penatigigfingme Mød-
rehjælpenimilo — suliaKarmata, ne-
riutigissariaxarpordlo suliagssarcar-
fingne ingmikortune piorsainerit i-
ngerdlaterKingneKdinarnigssåt tama-
tuma nagsatariumårå.
1962-ip kingorna emrarsautigineKar-
simavoK kalåtdlit ikiortaussugssatut
suleKataussugssat piukunarnerpåt i-
kiuinermut tungassumik ingmikut a-
tuartineitåsassut, Kularnångitsumik
Danmarkime tamåna pigune pitsau-
nerpåusavdlune. ukiut tamaisa kur-
suseKartitsinigssaK sujugdleK tåuna
kinguartineKartuartarsimavoK. 1962-i-
me pissugssaugaluarpoK, kinguartine-
KarpoK, Kalåtdlit-nunåt pivdlugo ud-
dannelsesrådip pilersineicarnerane pi-
lerssårumut ilautineKarsimavoK. suli-
lo ilautineKartuarpoK. 1965-imit åma
1966-imut kinguartineKarsimavoK! na-
lunångitdluinaraluarpoK kursuseKar-
titsinigssaK taima itoK ikiuissamer-
mut tungassutigut sujuariarnigssamut
tungavigssaujumårtoK. taimåineranile
suleKataussugssat nikatdloralugtui-
nardlutik malugisimavåt imaKa ator-
tineKarnaviångitsoK. OKautsinik mar-
dlungnik atuinermikut nunaKarfing-
milo inungnik ilisarisimangningner-
mikut suleKataussut taineKartut tå-
ssåuput „inuit pingårnerpaussut“ ta-
persersuttigssamik isumangnaitdlisai-
nigssamigdlo kursuseKarnerup taima
itup tuniusinaussånilt taimågdlåt ami-
gauteKartut. tåuko inigssineKarsima-
nerat kalåtdlit inusugtut piukunartut
taimatut atorfeKarniarusulernigssånut
kajumigsautausimångilaK. uvdlumi-
kutdlo iliniartut inusugtut ukioK må-
na inertut ilåt atausinardlunit kæm-
nerit agdlagfinut piniarnigssamut ka-
jumigingnigsimångilaK. „nålagkersui-
nermik ingerdlatsinen" taima itoK a-
tordlugo ikiuissarnermut tungassuti-
gut sujuariarnigssame najomutari-
ssagssaK KanoK ilivdlune tungavig-
ssarsineKarsinåusava?
imaKa atissat atornikut tiguneKar-
tarnerat nanginartariaKarsimagaluar-
parput?
kisalo 1967-ime landsråde nangmi-
nerissaminik agdlagtOKarfigtårpat å-
ma atorfinigtitariaKarput kommunime
sulissugssaK pikorigdluinartoK åma
socialinspektøre åma mérKanik ikiui-
ssarnermut sujunersuissartugssaK.
A/S Nordisk Solar Compagni
Rosenborggade 3
København K
Elektriske artikler og belysninger en gros
FODFORMEDE
SKO
i en lækker, behagelig kvalitet med
blød, usædvanlig slidstærk rågum-
misål. Både små og store fodder kan
li’ den.
Børne
KUPON
Selvfølgelig fuld returret inden for 8 dage efter
modtagelsen.
Medsend venligst tegning af fodens omrids, så er
De sikker på at få den rigtige størrelse.
Send mig (sæt X) porto-
frit pr. postopkrævning:
Fodret model str. Q
Rund model str. Q
Box calf natur Q tobak Q lysegrå
Ruskind brun Q] oliven [J sort Q
Navn .........................................
Adresse .............................
0 w.........................................
sport Fælledvej 6, København N.
9