Atuagagdliutit - 19.08.1965, Blaðsíða 17

atuartartut
agdlagait
sume inungorsimaneK — åmalo
regninge 150-inik ukiulik
Thulep oKalugfia KalipangneKarsi-
mavoK, Thuleme aviséraK „Hainang"
OKalugtuarpoK. tamatumunga atatit-
^!ugo atuagagssiap ilångusimavå reg-
Kkigip Norgemérsup ukiunik 150-inik
PisoKåussusigdlip nungnerata åssiline-
Karnera. „Hainang“ip OKautigiumångi-
^ åssilencitaK kia piginerå taivdlu-
gule Thulep OKalugfia norgemiumit
igdlugssanik titartaissartumit titartar-
neKamikussoK akitsutinut tapisiat
navssårineKarnerisa kingorna, GTO-
vdlo Kalipainermut regningiliagssåta
3000 kr. migssiliusagunarai.
norgemiut KangarssuaK regningiliåt
imåipoK:
atåne atsiortumut OKalugfiup Kalipangneranut
1. inatsisit Kulit avdlångortinerat tatdhmåtalo oliarnera ........ 2,40 kr.
2- piaissup såningassulingmitup nutåmik Kingalernera inuåtalo
isivitinera .................................................... ..
3. Pontius Pilatusip kussanarsarnera, nasåta nutåmik amertalernera
kisalo såvata tunuatalo taninera.................................. 3,36 „
4- Gabrielip nutånik sululernera ................................... 2,40 „
5. palasiunerup kivfåta arnap kussanarsarnera pingasoriardlugulo
Kalipangnera ..................................................... 1>40 „
0- Pitrusip iluartup nutånik kigutilernera ......................... 1,30 „
7. Kilaup agdlinera nutånigdlo uvdlorialernera ..................... 2,15 „
8. unerivfiup ingnerata pitsaunerulersinera diåvuluvdlo kinåta
mersernarnerulersinera ........................................... 1>12 „
9- Magdalenap iluartup mikiavigsimassup pitsaunerulersinera .... 5,00 „
10. Judarsip aningaussautaisa sølviussut sølvimik taninerat ......... 1,45 „
11- Morsasip kinåta nutåmik issikulernera ........................... 1,40 „
12. arnat silatut misigssornerat, Kalipagdlugit tamatigut tamauna
pitsångortinerat ............................................... !>®0 „
13. Eliap Kamutaisa uniartuisa hestit nutånik alOKusernerat Kilang-
mutdlo avKutip ersserKingnerulersinera ........................... 3,34 „
14. silarssup naggatåta tangnerulersinera ........................... 2,24 „
15. imap augpalugtup niviugkat anaiarnera ........................... 3,17 „
16. Juserfip kinåta silatorpalungnerulerslnera Putivfårivdlo nuliata
tamåkerdlugo oliarnera .......................................... 5>00 „
17. Tubiap iluartup issaisa tagpitsut erssigungnaingajagsimassut
nutåmik niviugkat analersornerat ................................. 0,12 „
katitdl. 38,15 kr.
akilerneKarput
O. P. Nerstua, KalipaissoK.
er.Karsautigilerångavko tupigingit-
sorneK ajorpara G-60-ip ilaussortai
kalåtdlit sume inungorsimaneK piv-
dlugo oKatdlisigineKalerKårmatdle
mamiatsagsimångingmata. taimatut
agdlagara autdlarKauteKarKårsimaga-
luarpoK, Kujanartumigdle sule naKi-
tigagssångortitinago uvdlut kiangnerit
autdlarKautåne 23. juli 1965 radioavi-
sip Kavdlunåtortå tusarnårtitdlugo —
kalåtdlisuane taineKånginame — på-
sileratåKåra inatsissartunut ilaussor-
tait Ninn Hansen oKartileriatdlaråt:
kalåtdlingoruna ilaussortat sujuner-
sutåt. tupigutsaKaunga, taimatume tu-
sarnigssavnik ilimasungikaluarama.
avdlamik erKarsariångilanga: inuiag-
tut kalåtdlisut misigissuseK sujuner-
suissune ikagsimåssusia! åliuna ilu-
ngersordlune isumavdluarfigissat! 1-
nuiauvugut ingmikuvigsut, KaKortu-
nigdle amilingnit agsut sunerneKarsi-
massut. autdlarKautåne OKarpunga tu-
pigusugdlunga mamiatsagtoKarsimå-
ngingmat. kriterium isumaKarpoK ing-
mikorutaussoK. KanoK-una itoKarå-
ngat ingmikortiterineK pissariaKaler-
sartoK? ukiune 'kingugdlerne Kavdlu-
nåt OKausé nalunérutut tåssa sekundat
primatdlo. KanoK-una ilioravta se-
kundaussugut? uvagut pissuvugut?
narrugissaugavtagoK. uvfale mamia-
narnerpåK tåssaussoK inuiagtut nar-
rugissauneK! tungavigpiå: kalåtdlisut
OKalugtaravta kalåtdlisutdlo erecar-
sartardluta. — ilumorpoK!
ingmikortitsineK! åliuna erfalassup
atautsip atånitdluta. erfalassoK tåssa
inuiait sumikaluartutdlunit katinga-
tåt. uvagut kalåtdlit Kavdlunåtdlo ka-
tingaterput, tåssaussoK Dannebrog, i-
litsorilernivtinitdle tåussuma atåne
Danmarkimut atassutut misigissuse-
irarpugut — toKuinåsaugutdlo taima-
tut misigissuseKardluta. uvagut 1-
nuiait Grønlandimitugut sujugdliuv-
dluta Kinersimångilarput katingatitå-
riumavdlugo, danskitdliuna ivertitåt
ukiut 241 matuma sujomatigutdle.
taimaiLiorsimaneK nåmagigtaitdliutig-
ssartaKarsimångilaK. suj unertarine-
Karsimassorme direktør Daugaard-
Jenseniugalup ukiut 25-ngordlugit
1937-me nagdliutorsiornermine oKau-
serisimassaisigut narrunartutut OKau-
tigineKarsinåungingmata: „danskit
Kalåtdlit-nunåne sulinerat nunaissut
avdlat sulinerånit nagdlerneKarsinau-
gunångilaK, tåssa månåinaK sujuner-
tarineKarmat: inuiånguit pitsut nang-
minerssordluarsinåungitsutdlo suj or-
Kal.-nunåta imartå sårugdleKarnerssåungilaK
aulisagkanik misigssuissoK Sv. Aa.
Horsted peicatigigfiup Det grønland-
ske Selskabip atuagagssiåne „Grøn-
land“ime agdlagaKarsimavoK. tåssane
OKautigineKartut ilagåt: — ukiune ki-
ngugdlerne Kuline Kalåtdlit-nunåta
erKåne ukiumut sårugdligtarineKar-
tartut katitdlutik 235,000 tonsinit
450,000 tonsinut amerdlåssusercartar-
Put, 1959-ime pissarineKartut iking-
Perpauvdlutik 1962-imilo pissarine-
Kartut amerdlanerssauvdlutik. New-
foundlandip ikånere, Islandip erKå,
Horgip imartå sårugdleKarfitdlo av-
dlat åssersutisagåine Kalåtdlit-nunåta
encåne pissarineKartartut ingassagi-
ssagssåungitdlat. Kalåtdlit-nunåta i-
martå sårugdleKardluarpoK, pilipilo-
ruj ugssuartutdle OKautigineK ajornar-
dluinardlune.
agdlautigissékut tåkajåKissukut au-
lisagkanik misigssuissup navsuiagaisa
ilagåt sårugdligit tåkusimårtamerat.
sårugdligit nunavta imartainiginåsa-
Persut 'tåmåsanersutdlunit pivdlugit
Sv. Aa. Horsted oKarpoK tamåna su-
j umut oKautigisinaorusugkaluardlugo
laiginartariaKardlugule ajornavigsoK.
erKoriaeKåtårneK piungnaerdlugo er-
KaimåinartariaKarpoK sule Kalåtdlit-
nunåta erKåne sårugdligpålugssuaKar-
mat, sårugdligitdlo pårugtinagit ilua-
KutiginiåinartariaKartut.
agdlautigissap nålernera imåipoK:
sårugdligit ukiume atautsime pingor-
tartut amerdlåssusisa pissarineKar-
lugssat KanoK amerdlatiginere aulaja-
ngertåsavait. ukiut tugdlerit mardluk
Pingasutdlunit sårugdligit pingorar-
dluaraluarpata ilimanarsinauvortaoK
1962-ime pissaKarnerpauvfiussume
Pigssarsianit amerdlanerussunik pi-
ssaKartoKarumårtOK. sårugdligitdle
taimak piniarneicartigigamik ukiume
atautsime pingortut ukiune ardlaKå-
ngitsuinarne pissauvdluartésåput. u-
kiut pingorardluarfiussartut malig-
tuinauneK ajormata ukiumut pissari-
---------------------------------—>
neKartartut amerdlåssusisa Kanganit
åssiginginerunigssåt nautsorssutigi-
ssariaKarpoK — Kangaunerussorme u-
kiune ardlalikutåne pingorartut ukiup
atautsip ingerdlanerane pissaussunut
suniuteKartaraluarmata.
kalåtdlitaoK sårugdligtarissartagait
åssigingisitåKissunik amerdlåssuse-
Kartåsagunarput. ukiume atautsime
pingortut Kanganit pissarineKarneru-
ssalernerisigut sårugdligtarineKartar-
tut Kanganit ukiukingnerulerput. tai-
maingmat pissarineKartartut sårug-
dlérartaKarnerunigssåt ilimagissaria-
KarpoK.
kalåtdlitdle aulisarnikut inutigssar-
siornerata angnermik sitdlimavfigi-
ssariaKarpå Kitåta avatåne sårug-
dlingniarnerme nuname avdlamiut
angnertorujugssuarmik unangmine-
Karnigssåt. pigssarsiavta pissarineKar-
tunut tamanut nalericiutdlugit KanoK
angnertutiginerånut pissutauvdluinå-
saoK måna aulisaKataussorparujug-
nagornit ajunginerussumik angussa-
Kartiniardlugit, tamatigut ikiorniar-
dlugit igdlersorniardlugitdlo nang-
mingneK kisimitdlutik artugåinik a-
ngussaKalernigssamut tamatigut ta-
persersorniardlugit."
ukiut 100 matuma sujornatigomit
måna avdlångornerujugssuaKarsima-
vok. tusåimarmik kalåtdlit taimanikut
agsut nåkangasimåput, aitsåtdlo H. J.
Rinkip sulissussivdluarneratigut Kag-
fagkiartortineKarKilersimavdlutik. —
taimale sulinerme suna sujunertari-
neKarpa? Daugaard-Jensen aperivoK,
nangigdlunilo: „tåssa inuiait kalåtdlit
inuiangnut avdlanut nagdlersuniar-
dlutik ingerdlanermingne uvagut su-
julivta ajornartorsiorfigissait nigor-
terniåsagait inuiaitdlo avdlat nåpita-
gait iliniutigalugit sujumukarner-
mingne ingerdlatsilertorniåsassut u-
vagut tamatigut anguniardluta kalåt-
dlit danskitdlo tamatigut naligigdlui-
nardlutik inuiaulerKuvdlugit atausiu-
ssut avigsårtitagsséungitsut."
ukiut ingerdlaneråne suliniarneK
tamåna asulinarsimångilaK ukiut 40
matuma sujornatigut pissutsit erear-
sautigigåine. Danmark nunavtinut
pigdliuteKarsimaKaoK, OKautigineKar-
porme sorssungnerssuit mardluk su-
jornatigut aningaussartutit ukiumut 1
miil. kr. migssiliortarsimagait, kisalo
OKautigineKardlune 1950—64-mut 800
miil. kr-ngorsimavdlutik. uvdlut i-
ngerdlanerat artorssartineKarsinåu-
ngingmat taimanernit månamut av-
dlångornerssuaKarsimavoK — sulilo
ukiune aggersune avdlångutit angner-
tunerussut piumårput tåssa kalåtdlit
amerdliartordlutik iliniagarKortusiar-
tordlutigdlo angussaKarnerujartortug-
ssaungmata. — ukiut 100 sivnitsiar-
dlugit ingerdlaneråne amerdlilertorsi-
maKaugut 1860-me, 720-usimagavta
ukioK måna 35,000-nut migssingersu-
nexarpugut. sujulivut taimanikut ili-
niagakitdluinaratdlaramik manåkor-
nit tunuarsimårnerusimaKaut Kavdlu-
nåtdlo nålagarsiorfigeKalugit, ilame i-
sumatik kussanaraluartut nipimik a-
nisinaunagit agdlåt, taimåissuserput-
dlo pivdlugo avatånit IsumaKataussu-
tut issigineKartardluta. taimatume i-
ssigineKartarnerput silarssuarmioKa-
tivtinit avativtinitunit takornartåu-
ngilaK tåssa eskimut ilisimaneKaravta
„inugsiarnersut, sukangnerfigineKat-
siardlutale malerutiassutut."
ukiune kingugdlerne nutarterivfiu-
ssune periautsit nutårpagssut påsiu-
minaitsutdlo erKartorneKartalerput
erKartomeKartuåsavdlutigdlo. tai-
maingmat inuinaussugut angnertune-
russumik navsuiåuneiiångikuvta isu-
maKarKaj aussarpugut: „ taimåitug-
ssaugamik-åsit taimåiput."
sumile inungorsimanermik aulaja-
ngisimaneK taimåitugssaussutut issi-
gineKarsinåungilaK. imame isumaKå-
ngitsigaoK sujunigssame kalåliarKat
inungortugssat Danmarkimut inungo-
riartortitaussalisåput tåssa Danmark-
ime inungorsimagåine pigssaKarniar-
nikut isumangnåinerusaidngmat, må-
name sut tamarmik akitsoriartuinar-
neratigut pigssarsiags&aK angnerussoK
anguneKartuarmat. taimåisagpatdlo
jumut atorfigssaerutisåput — taimåi-
tOKarungnångilardlume! ilame akutat
mamiatsajuiput! uvanga Kaumaku-
jugkaluaruma KanoK mamiasugtigisa-
galuarpunga. taimaingmat isumalior-
tuåsaunga taimatut aulajangersaisi-
maneK sujunigssame atåinarsinåu-
ngitsoK. kalåleKatikalo nåmagingni-
ngitsorpagssuit aperilavse KinerserKi-
leruvta taimatut sujunersuteKarsima-
ssut KinerKisavisigik?
Ignatius Kristoffersen, Ausiait.
Nunap Isuata cniåne
aulisartut puissitdlo
ssuarnut nalericiutdluta KanoK agtigi-
ssumik peKataunerput.
Kalåtdlit-nunåta erKåne sårug-
dlingniarnerme aperKutåungilaK auli-
sagkanik KalorneK. aperKutauvordle
aningaussarpagssuit .atordlugit umiar-
ssuarnik, aulisarnerme atortunik, su-
livfigssuarnik, umiarssualivingnik, o-
liausivingnik il. il. sanaortorneK —
teknikimut tungassutigut Kångerniu-
nerme malingnausinauniåsagåine. ta-
matumunga peKatigititdlugo pissaria-
KardluinarpoK atortugssat taigorne-
Kartut atordlugit matuma sujornagor-
nit angnerujugssuarmik sulinigssaK
pigssarsiarineKartartut ilait pigssar-
siariuarumagåine. sårugdlingniarneK
tåssauvoK ilungersuaneK sungiusima-
ssanigdlo maKaississaKarneK. taima-
tut atugardliornigssap pingitsorneKar-
sinåungineranik påsingningneK imaKa
tamanit pingårnerpauvoK kalåtdlit
sårugdlingniarnermik inutigssarsiute-
Karnerånik pilersitsinigssame.
1926-ime Igdlukasingmit Augpilag-
tumut nugpunga, tåssanilo ukiut 40-
ngajait piniartuvdlunga. nungnivta ki-
ngorna puissit pissarineKartartut tåu-
kujuåinangajagput, septembere aut-
dlartikångat Kåinat Kavungnartaler-
sarput puisserpagssuarnigdlo tikissu-
ssissardlutik.
mana pissutsit avdlångoKaut. umiar-
ssuit aulisartut tamane pilermata pui-
ssit tåmariartulerput, åma matuma su-
jornagut puissit erKigsisimavfé najor-
néruput. kialunit nalungilå imame
ulialingme perdlukulingmilo puisse
erKigsineK sapersoK.
kangerdluit puisseKarfit ukiup si-
kuanik, uvaytitordlugo ukiup manerå-
nik sikugångata natseK igdlutårtutut
erKigsisimårfeKalertarpoK. upernåkut
siko augkångat piarKatdlo nangminér-
sinaulerångata sikorssuit najorneKa-
lersarput. sikorssuit avalagkångata
natsit ugssuitdlo nuna sinerdlugo
ingerdlaulersarput kujåmut avangna-
mutdlo. sila nigdlertikångat kanger-
dluitdlo sikulerångata natseK maner-
Kame ukivigssarsei^érsimassarpoK, er-
Kigsisimatitauvdlunilo ukiup Kéuma-
taine uningaortånguatsiarpoK.
Nunap-Isuanit KangerdlugssuatsiaK
tikitdlugo novemberip nåjartorneranit
tikinavérneKartarpoK, taimalo Kåuma-
tine arfinilingne puissit tamånitut er-
KigsisimatineKartarput. tamåne natsit
ugssuitdlo puissauneruput påsinardlu-
ne Alup erKånit kangerdluit Tunuml-
t.ut avangnamut tåuko erniorfigigait.
måna puissit Alup erKånit Nunap
Isuata tungånut endgsisimavfigssae-
ruput, erKigsisimavfigssartik ukiåkut
orndgkaluarångamiko umiarssuit tåu-
kulo tipiliait pissutigalugit unigatik
ingerdlarKinartalerput. puissit ikiliar-
tortut oKautigineKartarput. tamåna
agssortungilarput. uvagutdle piniari-
artarfivtine imamut perdlukortoKar-
neK ajormat taimåltuåinangajagput.
taimaingmat nunane avdlamiut auli-
sartue nujorragsaussutut kisisa issi-
gåvut. måna K’aKortumit erKåmiui-
nitdlo agdlåt tantavunga ingerdlasso-
KartalerpoK; téukule perdlukunik i-
månut erKåingingmata OKausigssa-
Karfigingilavut. åmalo Nunap Isuanit
Tunume avangnamut kalåtdlinik au-
lisartoKångisåinarpoK savalingmior-
miunut norgemiunutdlo peKatåungit-
sunik.
taimåitumik puissit erKigsisimavfi-
sa erniorfisalo aulisarfiujungnaerat-
dlarnigssåt piumassarissariaKarpar-
put. taimaingmat kigsautigårput ag-
dlagaK una landsrådemut ilaussortat
tusåsagåt ilagsivdlugulo. kalåtdlinut
neKe orssordlo uvdlumimut iluaicu-
tauvdluarput, puissivdlo amia ani-
ngaussanik naleKaKaoK.
Seth Kristoffersen,
AugpilagtoK.
■ n ba: L' riCA ■
] for] SIKRING
Balticame sitdlimasineK
REJSEGRAMMOFONER
brugte - med 10 grammofonplader
OKalugtartut angatdlétagkat
alornikul — oicalugfartuvdlo
nQtal 10
83.00 kr. + nagslUnerata aKla UAngut-
dlugo Ugunerane aklllgagssAngordluglt
nagslåneKåaåput
Kr. 85.00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København
god KAFFE
gennem
generationer
ukiorparu-
jugssuarne
kavfimik
pitsaussui-
narmik
niorKUtCKar-
tarsimavugut!
17