Atuagagdliutit - 17.04.1969, Blaðsíða 9

atuartartut
agdlagait
sok Jeppe imertarpa?
upernåx måna landsrådip atautsi-
wlnigssåne imigagssap oxatdlisigine-
Karnigsså pivdlugo isumat åssiglngit-
sut sarKumiussuterKunexaiput, tamå-
nalume pissusigssamisuginarpox, tå-
ssame avxutigssax pitsaunerussoK
navssåriniåsagåine oxatdlinex pingit-
sorneKarsinåungilax isumat KanoK
ikaluarpatalunit.
imigagssax pivdlugo radiukut avdla-
tigutdlo oKatdlitarnerit åmalo danskit
kalåtdlitdlo avisine agdlautigingnig-
tarnerit takutipåt isumat åssiglngit-
sorujugssussartut apemut tamåna pi-
nexalerångat. kialunitdle nalugunå-
n§ilå silarssuarme sumilunit imigag-
ssaK ajornartorsiutinik pilersitsissar-
toK Kångissumik atorneKalerångame.
pissutigssaKavigsumigdlo tungave-
Kardlune imigagssax pivdlugo nunav-
tine akerdleringnexarpox kigdliler-
suerKussivdlutik sujunersutexartartut
tungaviginiagait ersserxigput imigag-
ssaK avKutigalugo atugardliornerpag-
ssuit procente angivatdlårujugssua-
Ka°K. imigagssamut aningaussat u-
kiumut atorneKartartut amerdlavat-
dlårujugssuaxaut, inuiangnut taimak
^kigtigissunut aningaussat imigagssåi-
Parmut millionit ardlaligssuit atorne-
Kartarnerat tåisavdlugo kångunåinar-
Pordlunit.
kigdlilersuinerinauvdle tamåko pi-
ssutsit ajortut nungutikiartorsinaune-
rai aperxuterujugssuvox. kigdlilersui-
n©Kalerpat pissutsit sule uvdlumikor-
nit ajornerussut naussupilugtut sukati-
gissumik naujoralisåput, issertortukut
irnigagssamik iluanåmiuteKapilungneK
imigagssaliapalårpagssuit avdlarpag-
ssuitdlo tåkussulisåput, kigdlilersuine-
rup aningaussanik atuipilungneK på-
kisimårsinaugaluarpå, inuvdle, xav-
dlunåjugaluarpat kalåliugaluarpat, i-
merusugtarnera migdlisisinåungilå.
aningaussanik-una pissugssauvfexå-
nginerssuavta aseruleråtigut, Dan-
markip nålagauvfianut ilångutitau-
gavta kigsautivta angnerssarisimavåt
tamatigut naligigsitaunigssarput, ta-
månale sule angorxajarnexarsimångi-
laK. Danmarkime nunanilume avdlane
aningaussanik sipågaKarsimångikåine
igdlumut Kangatsivfigssamut iserneK
ajornaxaoK, nåparsimalernigssamut
akiliuteKartarsimångikåine nakorsanut
sågfigingningnigssax ajornakusortoru-
jugssuvox avdlarpagssuitdlo taigorne-
Karsinaugaluarput danskit aningau-
ssat tungaisigut pingitsailineKartutut
itdlutik pissugssauvfigissait imerulor-
nigssaraluånut påkisimatitsissutut
pårssissue. imåingilardle danskit imer-
navérsårtussut, åmale atugardliortor-
pagssuaKarput.
månile, kina igdlutårniardlune nor-
xaigune akuerineKarsimagune øriv-
dlunit agfånik isissutigssaminik piu-
mavfigineKarneK ajorpoK, nåparsima-
leråine nakorsax orninariaxarpox een
ørimigdlunit erxarsautexarane. tamå-
ko nunasiausimanerup nalåne årxig-
ssussinitorxat sule atutitdlugit nukag-
sainerssuax agdligalugtuinarpox ikiu-
gauvatdlårnerssuax inuiangnik kalåt-
dlinik Kanga pissugssauvfingmingnik
atarxingnigdluartunik aseruinalerpox.
pissutsitdlo uvdlumikutut itut atutit-
dlugit Jeppe festerdlune imertuarat-
dlåsaox. Danmarkip nålagauvfiata ilu-
su j umut takordluiumatut
kukulmginerput ?
atuartuardlugit tusartuardlugitdlo
Katsunarsexaut inuit nugternigssånik
ekiternigssånigdlo oxatdlisexartuartut.
inuit eKiternigssåt ajungitsortaxarpor-
Uie- påsivdluarparput niorKutigssior-
nex sulissugssaxarniarnerdlo tamatu-
mane pineKarmata, erxarsautigineKar-
dlutigtaox atuartitaunex, xåumarsa-
gaunex inoxatigitdlo atugkamikut pe-
roriartortinexarnigssåt.
uvagut nunaKarfingmiussugut avå-
ngusulexaugut aulisagartavta aké ig-
dloKarfingmiut aulisagartaisa akinit
nna åpasingnerutigingmata, puissitav-
talo amé nr. 1-érungmata (tåssame
niuvertorutsit perxunexarsimangmata
kingorna amernik nr. 1-inik pisiså-
ngitsut), åle igdloxarfingmiututdle ig-
dlunut angatdlatinutdlo akilersuinia-
lugkaluardluta imalunit ajungilsumik
inutigssarsiutitårnigssavtinut sipårni-
arssarigaluardluta.
ilumut tamåkupat nugterxussinerup
inialunit nugterumånginerup pitdlau-
tisiai?
aulisagkanik tunissat ukiune ki-
ngugdlerne kinguariartuinarput nauk
sujornatigornit piniutit angatdlatitdlo
tungaisigut pitsångoriarnexaraluartox.
tamatumunga pissutaussut ilagingitsu-
ngilåt nålagkersuissut xutdliussut si-
neriagssuavtine igdloKarfit, niuverto-
ruseKarfitdlo pingasut kisisa niorxu-
tigssiorsinaussutut takordlugarilerma-
tigik, niuvertorusexanfitdle avdlat nu-
ngiikiartorussårtugssatut isumaxarfi-
galugit. taimatut ingerdlatsinexåinå-
sagpat sule uvdlumikomit angneru-
ssumik tunissagssiat tungaisigut ki-
nguåriartornexalersugssauvox.
niuvertoruseKarfik ukiumut auli-
sagkanik tunissagssiamigut 200—400
tonsinik pigssarsissartox inuerugpat
tamåna Kalåtdlit-nunavtine tunissag-
ssianut suniutexångitsortugssåungi-
Iuk. tamåna pissortainit xutdliussunit
erKarsautiginexartarnerdlune?
månåkut niuvertorusexarfingnit ig-
dloKarfingnut nugtut pujortuléraxå-
ngikångamik tamarmik nunamut xa-
Kissarput. — kiname åma ilungersua-
narnerussumik inutigssarsiutexåsang-
rnat? — taimailissarputdlo inuit niu-
vertoruseKarfingmlkatdlaramik nior-
Kutigssiornermut pexatauvdluarsima-
galuartut.
ukiune måkunane niuvertorusexar-
fingne sårugdlinavit niorxutigssiariti-
tariaeruput aulisagkanigtaox avdlanik
sordlo sulugpågkanik, kigutilingnik,
natårnanik, xaleralingnik exalungnig-
dlo niorxutigssiortitariaxalerput, fa-
brikime niorxutigssiornerinut tamåko
pingårutilerujugssuput. tamåna angu-
nexarsinauvox xerititsivingnik imalu-
nit nigdlatårtitsivingnik pilinikut, au-
lisagkatdlo tamåko sårugdlingnit ajor-
nånginerussumik piniarnexarsinåuput.
aperissoxarsinauvox: aulisagkat ta-
måko taigugkatit xanox amerdlatigi-
ssut ukiumut pissarissarpisigik? aki-
ssutigssax unauvox: tunitsivigssaxå-
ngitsut piniarsinåungilavut. xerititsi-
vingnik imalunit nigdlatårtitsivingnik
niuvertoruseKarfingne pilersuinexar-
tugpat imaKa tamatumunåkut nunav-
tine aulisagkanik tunissagssiornex
xagfariartorxilersinauvoK.
niuvertoruseKarfit ardlaKarput au-
lisagaxardluartut iluaxutiginexarsi-
nåungitsunigdle tunitsivigssaxånginex
pissutigalugo. tamatumunåkut piårtu-
mik misigssuisitsissariaxalerpox tuni-
ssagssiat nåkariartuinarnerat oxatdli-
sigerussåginarnago.
sujunigssax erxarsautigalugo erxor-
tusorinångilax KGH ningitagarssuti-
nik kilisautinigdlo pisårtortuåsagpat,
tåuna pinane nunap inuiuko niorxu-
tigssiortugssaussut. xerititsivit akiki-
neroxaut ningitagarssutinit kilisauti-
nitdlo, tamåko sagdliutdlugit pilersu-
tigissariaxaraluarput, aulisartume inu-
tigssarsiorniartut piumåssusiat tama-
tumunåkut angnerulersugssaugaluar-
pox.
nuånisångilax niuvertorusexarfit 200
sivnerdlugit inugdlit aulisarnikut pe-
riarfigssaKaraluartut inue nungnermi-
kut nunamut xatdluinåsagpata, tamå-
na nunavta niorxutigssiornermine pi-
ngitsorane nåkautigisavå, sordlo ta-
kussutigssaKarérsugut.
neriugpunga politikerit xutdliussut
periarfigssamik ajungitsumik nav-
ssårniarnermingne ilångussara ardlå-
tigut isumagssarsivfiumåråt. tamåna
pivdlugo kommunalbestfrelsinit isu-
maxatigingnikut OKartugssaussunut
Kutdliussunut sågfigingnigtarneruga-
luaK kingunexarnex ajortox matumu-
nåkutaoK uparuartutigåra.
Peter Davidsen,
K’agssimiut.
ane naxisimanexångitsumik nålagker-
sornexartume pissugssautitauvfit åssi-
gingmik atortinexarnigssåt piårnerpå-
mik anguniartariaKalerpox, Dan-
markip nålagauvfiata ilagisså Grøn-
land tåssaulerxunago „umiamikut xe-
xertåt.“
Gunnar Berthelsen.
Ausiangne 29. marts 1969.
Farep tunualernerane
uggornaraluartumik åsit ukiut i-
ngerdlalertornerssuata Fare radiofo-
nime pissortauneranit tunuartugsså-
ngortipå.
tamåssa kingorårtigssånik sujumut
erxoriaissoxartalerérpox. ilaisa xav-
dlunåjusangatipåt, måssagox ilait ner-
rivingmik atautsivdlutik kingorårsi-
niarssarissut. IPA-vdle autdlakåtitau-
nermine torratdlavigdlugo kingorår-
sissugssax xavdlunåjusagpat pissario-
Kutigssarpagssuit taigorpai. ilumorsår-
tungikaluardlunilo tåssuna ilumorso-
rinavigpox. aulajangissugssatdle ta-
måna nangmingnex aulajangerumår-
påt.
Fare Kavsérpagssuartigut issornar-
torsiornexartarpox, Kavsime isuma-
Kartarunarput autdlakåtitagssanik ki-
sime årxigssuissussox.
tamåkule pinerunagit erxartornia-
gara unauvox: Farep nangminérdlune
autdlakåtitsissarnera.
Farep oxautsivut ilisimavai asavai.
taimåikamiluna oxautsivut erxortu-
mik atordlugit radiukut oxalugtartOK.
nalunameK ajorpox radiukut autdla-
kåtitagssiane piarérsautigivdluartarai.
oxautsit påsiuminartut OKausexatigit-
dlo kussanartut atortaramigit. atuvfå-
ssinera nuånarissaxårput, ilame ilåne
ivtoKiussartarneralunit nuåneKutau-
ginartarpox.
uvdlut pingårnerutitane — sordlo
nagdliutorssuit atutilernerat — nang-
mineK sagdlersauvfigissarpai oxalung-
nermigut, erinarssutinik, tugsiutinik,
nipilerssugkanik nipilerssugagssiar-
ssuarnigdlo autdlakåtitsissarnermigut.
ilame nagdliutorssuarnilunit uvdlåkut
autdlakåtitsissarnerata nuånertåssu-
sia. erxaimavara ukiut ardlåne ava-
lagsimanine patsisigalugo tatdlimå-
ngortume tangnårtume unukut nang-
minérdlune autdlakåtitsingitsormat
KanoK maxaissitigigigput.
Fare pimorussivdlune radiukut aut-
dlakåtitsisitdlugo tiguartingitsornex
ajornartarpoK. ilane autdlakåtitsisit-
dlune nipånit nalunarnex ajorpox xa-
muna kivdligtisimavdlune oxalugtar-
tox. taimåikångatdlo åssigingitsuvti-
nut Kularutigssåungilax oxausé (aut-
dlakåtitai) umåmit umåmut torartar-
tut.
måna tunualernerane Kr. Lyngeu-
galuax pivdlugo oxauserisimassaisa
ilåt oxausex atausex Faremut tunga-
tiniarpara: Fare tunuarpat „niperssua"
maKaississarumårparput. neriugpugut-
dle umalugtårtitdluta umalugtårtit-
dlunilo nipine radiukut tutsiutititaru-
mårå.
Fare, xujanarssuax ukiut radiofoni-
me sulivfigisimassatit pivdlugit.
Frederik Lennert.
ajornartorsiu-
taungitdlat
K’aKortume atuarfiup agdlautigine-
Karnerane A/G nr. 5-ime naggatåtigut
ilångunexarsimåput uvanga oxauseri-
ssavkagox, tamånalo pivdlugo mauna
narKiuteKalårniarpunga.
erKungilax tainexarmat atuarfingme
nerissaKarfiussume niviarsiarxat ajor-
nartorsiutigigivut, igdloxarfingme u-
ssernartQt akiorsinåungingmatigingox.
aperssuinermutaox atatitdlugo taima
oxartoxarsimångisåinarpox. aperssui-
nermutdle ilångutingikaluardlugo
Hans Janussenimut oxarpunga atuar-
fingme sujulerssuissut iliniartitsissut-
dlo nåkutigingnigtut atuarfingme ine-
xautigalutik atuartunik, angnertoxi-
ssumik akissugssåussusexartut iliniar-
tunut tåukulo angajorxåvinut tunga-
ssumik. pingårtumigdlo niviarsiarxat
pårinexarnigssåt angnertumik aki-
ssugssåussusexarfiuvox, tåukume ig-
dloKarfingme ussernartunut sangor-
Kajånerusinaungmata.
soruname atuartutivut nukagpiar-
xat niviarsiarxatdlo sapingisamik på-
riniarpavut, angajorxåt ernumåssute-
xarati’k xitornamingnik atuarfingmut
inexarfiussumut autdlartitsissarsi-
naorxuvdlugit, taimåitumigdlo atuar-
tut sukangasumik maligtarissagssa-
xartitåuput erxortiniagagssamingnik.
åmåtaordle oxautigisinauvara erxar-
tornexartox niviarsiaK pingitsailine-
Karsimassox måne atuarfingme ine-
xartungingmat, tamånalume åma tai-
simånginavko Hans Janussenip atuar-
fingmut tungassumik aperssuineranut
atatitdlugo.
Helge Schultz-Lorentzen,
skoleinspektør.
erhvervsstøttip piumasså
Atuagagdliutit nr. 4 sarxumersut 20.
februar 1969 sarxåne aperssornexar-
dlune aulisartox Arne Jensen, Nanor-
talik, ilåtigut oxarpox:
... ajornerpauvordle aulisagartat
nangminex kajumigissamut tunine-
xarsinåunginerat. uvagut inutigssar-
siutitårnianut ikiorsissarfingmit taor-
sigagssarsisinexarsimassugut nåla-
gauvfingmit tapivfiginexautigaluta,
pingitsornata Kalåtdlit-nunåne auli-
sagkanik tunissagssiorfingnut tuni-
ssaxartartugssauvugut ... uvanga piu-
manerugaluarpara aulisariutip akiata
30 procentisa nålagauvfingmit tapi-
ssutisiama nangminex akilernigsså
pigssarsiavtalo sume tuninigssaisa
nangminex aulaj angertarnigssåt.11
tamatumunga atatitdlugo Kalåtdlit-
nunånut ministerexarfiup kigsautigå
navsuiautexarnigssax. erxorporme
sordlo taineKartoK inutigssarsiutinut
taorsigagssarsiniartarfiup piumassa-
ringmago angatdlatit angisut tapivfi-
ginexartartut aulisarnermut atorne-
Kartåsassut pissaitdlo tuninexartåsa-
ssut Kalåtdlit-nunåne niorKutigssior-
fiussunut.
tamatumunga pissutaussox tåssa
aulajangiunexarsimangmat nuname
aulisagkanik niorxutigssiorfit angat-
dlatitdlo angisut ukiox kaujatdlag-
dlugo aulisautigineKartartut sulexati-
gisassut.
inutigssarsiutinut taorsigagssarsini-
artarfingmit angatdlatit angisut ang-
nertumik tapivfigineKartarput tåssa
aulisariutip akiata 30 pct. tikitdlugo
åmale taorsigagssarsiat erniakitsu-
ssardlutik tåssa 4 procentinarmik er-
niaxartardlutik. tamatumuna sujuner-
tarinexåinångilax aulisartut akigssar-
siornigssamut periarfigssaKardluar-
nigssåt åmale anguniarnexarsimav-
dlune niorxutigssiorfit ukiox kaujat-
dlagdlugo aulisagkanik tulåussuivfigi-
nexarinigssåt, taimalo nuname sulissut
ukiox kaujatdlagdlugo suliagssaxar-
tuarnigssåt.
nuname suliagssaKarniarnermut ni-
orxutigssiorfitdlo ingmingnut akiler-
sinauniartumik ingerdlånexarnigsså-
nut ajoKutaussugssauvox angatdlatit
angisut ukiox kaujatdlagdlugo auli-
sautiginexartartut aulisarnerungitsu-
mut atorneKarpata pissatigdlunit Ka-
låtdlit-nunåta avatånut tunissåsagpa-
tigik. taimaingmat taorsigagssarsini-
artarfiup piumassarisimavå angatdla-
tit angisut tapivfiginexartartut auli-
sarnerinarmut atornexåsassut pissa-
tigdlo Kalåtdlit-nunåne niorxutigssi-
orfiingnut tulåutåsagait.
påsinerdluissoKarxunagule oxautigi-
nexåsaox aulisartox angatdlatitårsi-
magune taorsigagssarsiniartarfik sa-
nerxutdlugo, tauva sumutdlunit piu-
massaminut pissaminik tunissisinau-
ssox.
aulisartox Arne Jensen åma oxar-
poK tapissutit iluaxutåusångitsut sor-
dlo pisårinerånit ukiut ardlaxångitsut
Kångiutut angatdlat tunissariaKalisa-
gåine. tamatumunga tungatitdlugo o-
Kautiginexåsaox inutigssarsiutitårni-
artarnex pivdlugo inatsime nutåme
aulaj angersagaxarmat tapissutexarto-
Kartåsassox erniaKångitsunik akiler-
sugagssåungitsunigdlo, taimailivdlune
tapissutit ilåinait utertinexartugssauv-
dlutik taorsigagssarsiat, sunalunit pi-
ssutigalugo, taorsernexartariaKalisaga-
luarpata. agdlåme ilåtigut aulajanger-
neKarsinauvoK tapissutit akilernexå-
sångitsut, imaxale sivnere taorsigag-
ssarsiatut avdlatutdle erniaKartine-
Kardlutigdlo taorsersugagssåusavdlu-
tik.
ministereKarfik sivnerdlugo,
Erik Hesselbjerg.
peKatigmgniat
erinarssutait
pexatigingniat erinarssutait sineri-
ssame peKatigingniaxarfiussune tama-
ne maKaissineKartut misingnarsiartui-
narsimangmat kåtuvfiup sujulerssui-
ssue Nungme pexatigingniat arnat a-
ngutitdlo sulexatigigdlutik pexatiging-
niat erinarssutåinik måna naKiterisit-
sinialerput. imarisavait pexatiglngniat
erinarssutåinit pissut iluliarmiutdlo
erinarssutåinit pissut, kisalo ajoxip
måna toxorérsup Kristian Petersenip
taigdliaisa ilait.
erinarssutit naxiternexarérpata pe-
xatigingniaxarfingnut nagsiussorne-
xåsåput kigsautiginexartut nåpertor-
dlugit tigunerinilo akiligagssångordlu-
git. erinarssutit 1500-ngordlugit naxi-
terneKåsåput. kingorna erinaisa nu-
tait katerssornexarérpata sarxumersi-
nexarumårtut pilerssårutiginexarpox.
Nungme penatigingniat.

v«re f.
O
oraufti.

HOLD DEM TILV0LV0...
DEN HOLDER TIL DEM
Brochure og specialprisliste for Grønland på
Volvo Amazon, Volvo 142 og 144 og Volvo 145
stationcar sendes straks og uden forbindende.
Omgående levering.
AUT. VOLVO FORHANDLER
SVEND PETERSEN
åiiTna/iriRsifbs sAs'hu8et've8terbro9ade6A'Koben,,avnv
fnJ / U#l7 UD/L£fi S Tlf.12 04 38 -Telegramadresse: OVLOVSAS
9