Andvari

Ukioqatigiit

Andvari - 01.04.1960, Qupperneq 62

Andvari - 01.04.1960, Qupperneq 62
60 IIKLGI SÆMUNDSSON ANDVARI órofinn frá dögum Egils og Snorra, þó að vinnubrögð skáldanna hafi breytzt og ný viðhorf leyst gömul sjónarmið af hólmi. Þess vegna er ástæða til að fagna ljóðaþýðingum Ivars Orglands og þakka þær. Þar kennist, hvers íslenzk ljóðskáld mega sín. Urvölin af kvæðum Davíðs, Stefáns, Tómasar og Steins kornast líka lengra en til Noregs. Þaðan ætti þeim að verða gengt langan veg, þar eð mikill munur er á því, hvað norskt landsmál skilst fleirum en íslenzkan. Og Ivar Org- land lætur áreiðanlega ekki staðar numið. Víst mun heimtufrekja að ætlast til meira af honum en fram er komið, en gott væri til þess að vita, að hann léði máls á að kynna hinum rnegin liafsins snjöllustu ljóð þeirra bcztu samtíðarskálda okkar, sem enn hafa ekki hleypt heimdraganum í þessum skilningi. Sömuleiðis myndi vcl til fundið, að hann þýddi á norskt lands- mál úrval af smásögum íslenzkra rithöf- unda frá Verðandi til Birtings og veldi þær eins og kvæðin. Utlcndingar mættu sannfærast um, að enn ber smásögumar hæst í íslenzkum sagnaskáldskap. Ivar Orgland hefur ritað formála að bókunum, þar sem hann gerir skilmerki- lega grein fyrir höfundunum og ljóðagerð þeirra. Einnig hefur Ivar Eskeland þýtt ritgerð Halldórs Kiljans Laxness um Stefán frá Hvítadal, og fylgir hún Ijóða- úrvali hans. Auðvitað er stiklað á stóru í því máli, en niðurstöðurnar virðast nærri lagi, þó að ýmislegt komi hér til álita. Orgland fer aldrei dult með aðdáun sína á skáldunum, sem hann býður í Noregs- förina. En óvefengjanlegasta heimild vel- þóknunarinnar er kvæðavalið og þýðing- arnar. Þar er hress og glaður maður að verki. Fylgiskjöl þessarar umsagnar vcrða svo þrjár þýðingar Orglands. Fyrst er Stjörn- urnar eftir Davíð Stefánsson: Stjernone vi kan skóda lysande natti long, er táror Gud felte av glede, dá han grét for fyrste gong. Inkje av alt det han skapte, gav honom glede ell’ ro, og alt var sá vondt og vesalt pá hinimel, jord og sjo. Sá var det i svartaste natti, hans auga var vendt mot jord. Der smilte ho varmt til sin fyrstefödde, den fyrste menneskemor. Av glede laut Gud dá gráta — for kjærleiken hennar bar lysande bod til hans himmel at alt fullkome var. Men táron’ Gud felte av glede, dá han grét for fyrste gong, er stjernone vi kan sköda lysande natti long. Þá er Frá liðnum dögum eftir Stefán frá Hvítadal: Dagen halla, og haust det var. Lauvfök or skogane vinden bar. Inn gjennom opne glaset det gauv. Strádd over golvet lág folna lauv. I seng der inne sá sjuk eg lág. — Du, yngste syster, du til meg ság. Han hugga meg, sjuke, i hjarta mitt, — songen om ljos, som kjcm ovan blidt. Du song etter Blix hans beste ord; dei tröystar ein lidande, sára bror.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100

x

Andvari

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Andvari
https://timarit.is/publication/346

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.