Eimreiðin


Eimreiðin - 01.04.1938, Qupperneq 16

Eimreiðin - 01.04.1938, Qupperneq 16
VIÐHALD ÞJÓÐANNA eimrkiðií1 136 valdi stendur, að afkvæmi sín verði sér ekki síðri. Það vill svo vel til, að þetta hvorttveggja er í raun og veru sterk þrá allm heilbrigðra manna, og þjóðfélaginu ber auðvitað að leggja til möguleikana að sinni hálfu. Það er auðsætt, hve þetta mál er nátengt öllum þjóðarhögum og þjóðarbúskap. Það er ekki ólíklegt, að þrengingar íslenzku þjóðarinnar a liðnum öldum hafi að sumu leyti valið hezta kjarna þjóðar- innar til lífsins. Það fólk lifði helzt, sem heita mátti ódrepandn enda þótt sjálfsagt hafi ýmsar góðar ættir dáið út. Að minsta kosti hygg ég, að erfiðleikarnir hafi stuðlað meira að réttu úrvali en öfugu. En nú á dögum er talsverð hætta á öfugu ur' vali, máske verulegri úrkynjun á nógu löngum tíma, af tveimui orsökum. í fyrsta lagi veldur aukin velmegun, bættir heil' brigðishættir og mannúð nútímans því, að nú lifir og eyk>11 kyn sitt fjöldi af meira og minna lasburða og jafnvel gölhiðu i’ólki, sem áður hrundi niður í bernsku. í annan stað takmark*1 þeir nú líklega helzt barnafjöldann, sem hafa mesta þeklúng1 > mesta ábyrgðartilfinningu og gera mestar k"öfur til lífsm*” ekki sízt fyrir hörn sin. En ýmiskonar miður gefið og kærl1 laust fólk lætur fremur vaða á súðum um þessa hluti sem aðiJ> eignast ef til vill fjölda barna án nokkurrar fyrirhyggju 1)111 velferð þeirra. Hér er aðeins verið að benda á alkunnar stað reyndir, en alls ekki að mæla með neinni sí-kvíðandi varfmr111' Vafalaust eru djörfung og áræði meðal sigursælustu eiginlelK’ lífsins. En það er ekki þor eða vilji, sem veldur því, Þe»‘ sumt hálfgert vandræðafólk eignast fjölda barna, heldur sinnu leysi og stundum vanþekking, stundum jafnvel ósiði*1 kæruleysi. „ Þetta er vandamál, sem þarf að leysa. En óneitanlega ei P viðkvæmt, og verður að taka á því með gætni og án allrar •! ^ ■ færni. Nokkur aðalatriði Virðast þó nú þegar svo Ijós, að '1 megi hversu með skuli fara. Þjóðfélagið þari' að reyna að hamla því, að gallaðir einsh* lingar auki kyn sitt. Hér á landi hafa nýlega verið sett ^ sem vafalaust eru gott spor í áttina til þessa, ef þeim ei beitt. En nokkur hætta er á, að jieim verði ekki beitt sem sky ^ ef menn gera sér ekki fulla grein fyrir hve mikilvægt þu® Þjóðfélagið þarf ennfremur að uppörva efnilegt fólk til A
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124

x

Eimreiðin

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Eimreiðin
https://timarit.is/publication/229

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.