Fróðskaparrit - 01.01.1970, Page 252

260
Om rimvanor i vástnordisk och dansk balladdiktning
Som grund for undersokningen lades ett nagorlunda fylligt
fároiskt stickprov, námligen sidorna 1—320 i Føroya kvæði
2 (utg. Matras) samt Regin smiður och Brynhildartáttur i
Hammershaimbs utgáva, sammanlagt 6477 rim. Detta jám-
fordes med ett mindre stickprov ur islándska, norska och
danska folkvisor. (De svenska visorna bedomdes som i detta
sammanhang mindre intressanta och utelámnades helt.) Det
islándska materialet utgjordes av A-versionerna i íslenzk
fornkvæði I (utg. Grundtvig-Sigurðsson), 861 rim, det danska
av A-versionerna av nr 1—4, 6—10, 90, 121 —130, 134 i
Danmarks gamle Folkeviser, 899 rim, och slutligen det norska
av nr 1—23 i Liestøl-Moes norska folkviseutgáva, 841 rim.
Materialet ár lángtifrán invándningsfritt. Det ár litet och inte
alltid allsidigt valt. Mitt intresse gállde fr. a. den vástnordiska
balladen och det fároiska stickprovet bestár helt av kváden
som enligt Olrik (ANF 6 s. 246 ff.) huvudsakligen har sam-
band med norskt omráde. Aven det danska stickprovet har
fátt ge stort utrymme át visor med vástnordisk anknytning.
Denna overvikt for vástnordiskt material kompenseras be-
tráffande de danska visorna av att rimmen i dem tidigare har
behandlats i en uppsats av Brix med titeln Om stavelserimet i
Dansk (Dania 5, se sárskilt s. 207 ff.). Eftersom man a priori
vill utgá frán att det finns betydande likheter i rimsáttet de
nordiska lánderna emellan, kan Brix’ framstállning ocksá
tjána som utgángspunkt for den vidare utredningen.
Brix indelar rimmen i fyra kategorier: 1. fulla rim 2. asso-
nanser 3. rimsurrogat 4. rimlosheter. De rena rimmen i danska
visor utgor enligt Brix 68—69 %. Siffran ár sákerligen for
hog, dels beroende pá att han ráknat med de rim som áter-
forda till ett tidigare sprákskede eller till en annan dialekt
blir rena, dels dárfor att han sávitt jag kan se har betraktat
rim mellan enstavigt ord och tvástavigt som rent. Motsvarande
siffra for mitt eget danska material blir foga mer án 55 %.
De norska och fároiska balladerna har ca 60 % rena rim, de
islándska nára 70 %. De otvetydiga rimlosheterna á andra
sidan ár givetvis fá. Det danska materialet har dock dryga