Fróðskaparrit - 01.01.1970, Side 262

270
Om rimvanor i vástnordisk och dansk balladdiktning
Hylleland henter sin Jomfrue (Grundtvigs inl. i DgF 2, Liestøl
i Norske trollvisor s. 92), Hellig-Olav og Troldene (v. d.
Recke a. a. 1 s. 227), Trolden og Bondens Hustru (ib. s. 209),
Kong Hakon Hakonsøns Død (Grundtvigs inl. i DgF 3), Gjord
Borggreve (v. d. Recke a. a. 4 s. 35). Antagandet kan emeller-
tid utstrackas att gálla ocksa fðr foljande ballader: Raaden-
gaard og Ørnen (anknyter till Didrikssagan), Svend Felding
(har av Bugge i DgF 3 s. 804 sammanstállts med Eddans
Sinfjg>tli; jfr ocksa v. d. Reckes uttalande i annat samman-
hang, a. a. s. 1 s. 162: »hvorvidt Trolde forekommer i nogen
oprindelig dansk Vise, er tvivlsomt«), Mindre-Alfs Endeligt
(norsk hjálte), Ellensønnerne hævne Fader (fadershámnd ett
vástnordiskt motiv), Karl af Nørrejylland (efterhármning av
den ursprungligen vástnordiska — se Widmark i Arv 1959 s.
5 ff. — Hagbard og Signe), Tristram og Isold, Tristram og
Jomfru Isolt (anknyter till Tristramsagan).
Det ár inte alla danska ballader med 50 % kvinnliga rim
eller mer som kan antas vara vástnordiska.4 Det ár inte heller
4 Danska ballader med ovanligt manga kvinnliga rim ár dock nástan
alltid sadana som av andra skál kan upp.fattas som sena, jfr v. d. Reckes
dateringar i Danmarks Fornviser. Anvándningen av kvinnliga rim ingar
ibland i en mera rafifinerad rimteknik, jfr Dals papekande a.a. s. 281:
»Den bevidste rimteknik i DgF 34 Hr Tønne af Alsø og 47 Elvehøj
specialiseres til rent kvindelige rim i formentlig endnu yngre viser som
DgF 96, 99, 458.« Mánga kvinnliga rim hor fr. a. hemma i vissa genrer,
forutom ballader av vástnordisk typ lyriska visor, historiska visor och
legendvisor. Lyriska visor uppfattas allmánt som sena, jfr Steenstrup,
Vore Folkeviser s. 31 ff. Legendvisornas álder ár nágot omstridd, se
forskningsoversikten hos Dal s. 233 ff., men troligen ár de unga i varje
fall i Danmark. (Aven den mest kánda balladen med religiost motiv, det
norska Draumkvædet, kan vara sen, se Hildeman, Medeltid pá vers s.
216 ff.) De historiska visorna kan ha váxlande álder men de som har
bvervikt for kvinnliga rim ár nástan alltid sena. Sjálva ámnesvalet for-
lágger dem ibland till 1500-talet. Ett par ballader tycks utgora undantag,
Niels Ebbesøn och Dronning Dagmars Død. Visornas undantagsstállning
ár mojligen en tillfállighet. Niels Ebbesøns historia ár dock lángtifrán
klarlagd. Visan saknar omkváde och man har ráknat med en tidig skrift-
lig avfattning, se v. d. Recke a.a. 2 s. 145. Dronning Dagmars Død har
av flera forskare antagits vara áldst bland ballader med fyrradiga strofer,