Fróðskaparrit - 01.01.1970, Síða 340
348
Supradentaler i faroiskan
uttalas salunda adverbet bort [bor:t], [bor:t], och [bot:].2
2. Syftet med denna uppsats ár att pavisa forekomsten av
supradentaler i fároiskan samt att i nágon mán ge regler for
deras upptrádande.
I redogorelser for fároiskt uttal uppges í, d, l, n vara rent
dentala.3 Detta ár riktigt sá till vida som de dentala
allofonerna ár huvudvarianter av dessa sprákljud. Emellertid
kan áven i fároiskan í, d, l, n (och s) uttalas supradentalt
under indflytande av ett foregáende r.4
Den foljande undersokningen av supradentalisering i
fároiskan grundar sig pá ett omfattande material av band-
inspelningar av sammanhángande tal. Huvuddelen — omkring
5.000 ord lopande text i normalortografi och fonetisk tran-
skription — utgðrs av textbilagan i min avhandling Andelse-
vokalerna i fároiskan. Det fonetiska materialet har komplet-
terats med uppgifter ur Føroysk-donsk orðabók 1961
(forkortat FDO).
Undersokningen omfattar inte /rl/, som pá grund av sin
2 Lundell 1879 s. 33 £f, Levander 1928 s. 76 ff, Sjostedt 1936 s. 275
och dar citerad litteratur, Ahlback 1956 s. 12.
3 Jakob Jakobsen i Lydskriftprerver i Færøsk Anthologi I 1891 s. 439,
Føroysk-donsk orðabók 1927/28 s. 471, Lockwood 1955 s. 7, Rischel 1961
s. XXVI (jfr dock forbehallet s. XXXIV om assimilationer).
4 I redogorelser for faroiskt uttal har jag inte sett supradentalt uttal
av £, d, l, n kommenterat. Inte heller har dessa supradentaler notexats
i fonetiska transkriptioner. (Se J. Jakobsen i Færøsk Anthologi I s. 445
ff, Hægstad 1917 s. 179 ff, Naert 1958 s. 31 ff; i min avhandling 1967
9kiljer jag dook pa dentaler och supradentaler i de fonetiska texterna
s. 217 ff.)
Lockwood papekar 1955 s. 21, att s uttalas [g] »- when it assimilates
a preceding r«, och Rischel anger uttalet [ g ] fðr rs i Føroysk-donsk
orðabók 1961 s. XXXII. I Færøsk Anthologi II samt i framstallningar
som foljer den Jakobsenska ljudskriften tecknas dáremot [^] med [crs],
som enligt Jakobsens »Forklaring« i FA I s. 440 borde tolkas som
»-stemmeløst r« + s. Denna notation brukas ibl.a. i FDO 1927/28 och i
Matras 1933. Jakobsens ljudskrift ár emellertid pa denna punkt — som
pá flera andra — nármast fonematisk.