Fróðskaparrit - 01.01.1970, Page 342

350
Supradentaler i fáróiskan
(1) /rs/ realiseras [rs], [rg] eller [g];
(2) /rt/ realiseras [rt], [r[] eller [[];
(3) /rd/ realiseras [rd], [rt[] eller [c[];
(4) /rn/ realiseras [rn], [rij, eller [ij.6
Tolkningen av de enkla supradentala fonerna [g], [[], [c[] och
[i|] som realisationer av tváledade fonemfóljder kan diskuteras.
En bifonemisk tolkning av [[], [c[] och [rj motiveras av
att det i manga stállningar rader fri variation mellan dessa
supradentala foner och realisationer med [r] + supradentai
(eller dental) fon. Dáremot fóregás [g] aldrig av [r] i ord-
form, varfór [g] i ord som fýrs och vers, dár r och s tillhor
samma morfem, skulle kunna betraktas som ett sárskilt fonem.
Emellertid uppfattas [g] i en mángd fall som realisation av
/rs/ pa grund av association med morfologiska mónster (t.ex.
kamarsvindeygað: | kamar J + |sj etc.; innangarðs:
(garðj + (s) ; se áven 3.4.2 nedan), varfór en bifonemisk
tolkning torde stámma báttre óverens med fáróisk sprák-
kánsla áven vid [§].7
3.3. Grafemsekvens (r > + »dental« har i fóljande fall icke
direkt motsvarighet pá fonemplanet.
(1) <rs> motsvaras av /s/ i tryckstavelse8 i vissa ord,
dá sekvensen < rs > inte avslutar ordet: a) alltid i superlativer
pá < rst): verst (FDO), fyrst, størst; b) alltid i ord med
6 Jag har nójt mig med en ganska grov ljudbeteckning, eftersom av-
sikten ár att visa typfall, dár artikulationsstálle och antal foner ár det
vásentliga. Salunda har kvantitet markerats endast undantagsvis. Be-
teckningen [r] har genomfórts fór r-ljud som artikuleras som sjálv-
stándig fon, vare sig det ár tremulerande eller frikativt, tonande eller
tonlóst. Vidare har tonlóshet inte markerats vid [d] eller [ c[ ], inte heller
eventuell aspiration vid [t] eller [t]. Och det ganska vanliga uttalet
av initialt <t) som d-ljud i pronominella ord lámnas utan avseende;
<t) aterges áven i dessa ord med [t] eller [t]. (Om denna speciella
ljudóvergáng se min uppsats A Phonetic Change in the Making.)
7 Jámfór Elert 1957 s. 45 f och Borgstróm 1958 s. 35 f.
8 Termerna »tryckstavelse« och »nollstavelse« anvánder jag i an-
slutning till Rischel 1961 s. XV f.