Fróðskaparrit - 01.01.1970, Page 368

376
Etniska sárdrag i den fároiska folksagotraditionen
domliga metoder och redskap. Vid bearbetningen av jorden
kan pa manga platser inte plog anvandas utan man maste
gráva den med en spade (veltingarhaki). Dess spadblad bestar
nederst av ett utbytbart járnblad, grev. Ett av de prov, som
álágges pojken i AT 313 C ár inte bara att gráva játtens akrar
pá en dag (velta adla veltingarjørð risans í ein dag, JJ 8, s.
271) utan áven att dárvid anvánda en spade utan denna
viktiga del av spadbladet (ein haka við ongun grevi, s. 272),
alltsá en tillspetsning av det i dessa sagor annars enbart tids-
bestámda provet.
Sagans personage, sávál kungar som játtar, ror sig i en
miljo, som nára overensstámmer med den gamla fároiska
bondgárdens. Den bestod vanligen av en áldre del, rokstugan,
(roykstova), och en yngre del, glasstugan (glasstova), sá kallad
pá grund av nyheten med fðnster. Denna del av huset blev all-
mán under loppet av 1700-talet. Nár pojken, som stjál játtens
skatter (AT 328), tittar ner genom takoppningen (Ijóari) i rok-
stugan, ser han játtekáringen och en flicka sitta vid den
oppna hárden (grúgva). I tro att det ár sno som faller ner,
nár pojken slápper ner salt genom takoppningen, stánger de
for oppningen med den lucka, som finns for sadana ándamál
(skjólið atturivir Ijóaran, JJ 42, s. 412).
Till den gamla bondgárden horde forrádshus av olika slag,
hjallur, gróthús, hoyggjhús. Nár den hunsade yngste brodern,
Øskudólgur (JJ 14), inte fár folja med sina broder till kunga-
gárden, ságer han sig ha kláttrat upp just pa dessa hus i tur
och ordning och frán dessa utsiktspunkter — trád finns ju
inte att kláttra upp i — sett vad som hánt. Samma saga (AT
530) har som ingress en beráttelse om hur faderns ho stjáles
— en variation av motivet med den nertrampade ákern —
antingen frán ladan, hoyggjhús (JJ 14 b, s. 284) eller frán det
ho som forvaras i stora stackar under bar himmel, útihoyggj,
(JJ 14 c, s. 285). Pojken som skall vaka for att se vem som
ár tjuven, lágger sig upp á skjøtilin. Detta ár en speciellt fár-
oisk foreteelse. Nár ho tages frán de stora stackarna, bildas
en avsats eller hylla, skjøtil.