Fróðskaparrit - 01.01.1970, Page 371

Etniska sárdrag i den fároiska folksagotraditionen
379
Men inte bara natur och sedvánjor avspeglar sig i de
fároiska folksagorna. Aven gángse folktro och ságner har i
stor utstráckning blandat sig med dem och har pa manga
háll blivit en fast bestándsdel i sagorna.
Fároarnas pátagliga fjállnatur har sannolikt bidragit till
den rika forekomsten av ságner och folktro om játtar och troll.
Gránsen mellan játte och troll ár ganska flytande i sávál
ságner som folksagor, dock kan man i ságnerna átminstone
ana en ursprunglig skillnad i uppfattningen om dessa báda
vásen. Dár stár játtarna som representanter for naturkrafterna
och forestálls dárfðr stora och starka. Troll ár ett vidare be-
grepp men dármed menas framfor allt ett vásen av mer eller
mindre ondskefull natur. Dárfor har benámningen troll kom-
mit att omfatta inte bara ondskefulla och for mánniskorna
farliga overnaturliga vásen i allmánhet utan áven vásen av
djávuls- och gengángarnatur.
I sagorna kan benámningarna troll och játte váxla t. o. m.
inom samma beráttelse. Trollungens foráldrar kallas t. ex.
játtar. En játte kan vara onskefull och farlig lika vál som ett
troll kan vara snállt och godmodigt. Men endast i sagorna
ár dessa vásen kannibaliska. I nágra fall anges de vara troll-
domskunniga (JJ 45, 59), men i allmánhet forstár de sig inte
pá att anvánda de magiska foremál, som de rákar ha i sin
ágo. De fároiska sagorna framstáller dessa vásen praktiskt
taget alltid sásom dumma, klumpiga och láttlurade varelser,
som látt kommer till korta infor mánniskornas list. Dárfor
behovs sállan nágot váld vid konfrontationen mellan mán-
niska och játte eller troll. FFjálten dodar ofta trollet, nár det
ligger och sover eller ocksá smyger han sig i vág, medan
trollet eller játten ár borta for tillfállet. Detta sker fastán
han fátt báde styrkedryck och svárd. Játten sjálv ár oftast sá
klumpig, att han slár ihjál sig genom att springa rakt emot
dorrkarmen eller genom att snubbla ner i en sjo. I den fár-
oiska versionen av AT 311 faller han i elden, nár han vill
kyssa sin tillámnade brud.
Pá grund av fjállens nárhet till mánniskornas boplatser pá