Uppeldi og menntun - 01.07.2013, Qupperneq 127

Uppeldi og menntun - 01.07.2013, Qupperneq 127
Uppeldi og menntUn/icelandic JoUrnal of edUcation 22(2) 2013 127 inga maría ingVarsdÓttir skólastigum og hafa verið að vinna að verkefnum sem hægt er að nýta í útikennslu (Landvernd, e.d.). Einnig eru fjölbreytt verkefni í skýrslu rannsóknar- og þróunar- hópsins GETA til sjálfbærni – menntun til aðgerða (Stefán Bergmann o.fl., 2010). DÆMi úr Eigin ranni Starfs- og kennsluaðferðir í Tjarnarseli hafa frá árinu 1996 einkennst af útinámi í vett- vangsferðum og umhverfismennt. Unnið var þróunarverkefni á árunum 1997–1999 og gefin út handbók um vettvangsferðir árið 2002. Skólinn er þátttakandi í verkefni Landverndar, Skóli á grænni grein, og hefur fengið grænfánann fjórum sinnum. Leik- skólinn er sífellt að endurmeta stefnu sína og áherslur í námi barna og nú í ljósi nýrrar aðalnámskrár með tilliti til grunnþátta menntunar. Kennsluaðferðir Tjarnarsels byggjast meðal annars á aðferð Josephs Cornell (1989) sem er byggð á markvissu útinámi í vettvangsferðum. Hann leggur áherslu á að kennarinn sé meðvitaður um áhrif sín á andrúmsloftið og noti gleðina (e. joy) í kennslu sinni. Hann segir hlutverk kennara í námi barna tvíþætt. Annars vegar þarf hann að vera virkur þátttakandi án þess þó að vera í hlutverki stjórnanda. Hins vegar þarf kennarinn að geta tekið þátt í og borið virðingu fyrir sjálfsprottnum leik og námi barnsins og hafa að auki, líkt og börnin, gaman af því sem verið er að gera. Hér á eftir eru nokkur dæmi um verkefni sem tengjast sjálfbærni til menntunar og hafa verið þróuð og unnin í Tjarnarseli. Dæmi I: Áskoranir og ævintýri: Útinám og fjölnotagarður Þróunarverkefnið Áskoranir og ævintýri: Útinám og fjölnotagarður fékk styrki árið 2013 úr Sprotasjóði leik-, grunn- og framhaldsskóla og Manngildissjóði Reykjanesbæjar. Í verkefninu er lögð áhersla á að samþætta grunnþætti menntunar við efnahags-, sam- félags- og félagslega velferð og umhverfisvernd (Tjarnarsel, e.d.). Markmið verkefnisins er meðal annars að umbylta og þróa náttúrulegt útisvæði leikskólans og nota sem mest endurnýtanlegan og náttúrulegan efnivið með sjálfbærni að leiðarljósi. Einnig er verið að innleiða starfsaðferðir sem byggjast á grunnþáttum menntunar. Þróunarverkefnið er unnið í samvinnu barna, kennara, foreldra, fræðslu- og umhverfis- og skipulagssviðs Reykjanesbæjar og SAGE Gardens¹. Þróunarverk- efninu er ætlað að skilja eftir verkþekkingu og ábyrgðartilfinningu þátttakenda fyrir náttúru og umhverfi. Verkefnið var vel kynnt fyrir áðurnefndum aðilum og óskað m.a. eftir þátttöku þeirra við hugmyndavinnuna og framkvæmdir. Jafnræðis var gætt í þróunarferlinu og fengu allir þátttakendur í verkefninu tækifæri til að koma á framfæri sjónarmiðum sínum og hugmyndum um útileiksvæði. Sérstaklega var lögð áhersla á að virkja börn- in til að hafa áhrif á náms- og starfsumhverfi sitt. Ráðist var í mikla hugmyndavinnu og sett var upp vinnusmiðja þar sem börn og foreldrar útfærðu hugmyndir sínar og óskir um „draumaútileiksvæði“ svo sem með teikningum og módelum. Einnig unnu kennarar úr hugmyndum sínum eftir kynnisferð sem þeir fóru til Hollands þar sem þeir kynntu sér náttúruleg útileiksvæði.
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151

x

Uppeldi og menntun

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Uppeldi og menntun
https://timarit.is/publication/581

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.