Fróðskaparrit - 01.01.1985, Side 96

Fróðskaparrit - 01.01.1985, Side 96
100 HAMMERSHAIMB SUM HEIMILDARMAÐUR . . . De gamla trodde att áskans buller (dun) fðr- orsakades af Torustajnar, som rullade emot hvarandra. Mánen kallas icke máne utan Nottsól. Ljós. Vajttraljós, áro smá ljus, bláaktiga, synas áfven i husen. Tros vara ett slags smá, tums- lánga vásen kallade Vajttur (Vættur) som bo i husen bringa lycka med sig. Stálla sig under husen. Nár folket lagt sig, komma de fram, laga sin mat pá skorsten. Nár det finnes klammeri och svordom i huset fly de och taga válsignelsen med sig. De uppehálla sig serdeles vid kyrkogárdarne och kyrkan. De ha kláder som annat folk. De áro goda emot barnen. Han Vajtur (pl. vajtin) bár Ijus i han- den, kallade Vajttraljós. dvørgur, pl. dvørgar (dvørgur) áro ett slags smá folk, 1 1/2 aln hóga, mðrka i an- sigten med rðd hufva. De bo gerna i stora stenar, som kallas dvorga steinur, pl. steinar. Bo i sjelfva stenen, eller under den. Dvárgen kommer upp om aftnarna. De hðras ofta smida i stenar »nú smujar Dvørgurin«. Echo heter dvorga-mál (dvórga maul). Huldu-folk, motsvara dansk(ans) Ellefolk. Bo i stenar, men allmánneligen i jordhógar. Hulduhejgjur. Deras/drákt/ ár vanligen grá. Deras vant, som annat folks. De drifva fár och kor sásom annat folk. Kallas Huldukujr (pluralis), Huldukigv (singularis). Dessa kor áro stðrre án andra. Fár nágon se dem och kasta stál ófver bli de stáende. Endast en man som ár framsynter, (i syne) kan se dem. Korna gá och grása pá ángen. Hðgarne ðppna sig och áro sásom hus. Kunna dá ses dansa och leka. De drifva fiskeri och kunna drukna sásom andra. Áro blott synliga blott fór framsynta. De Huldu-menn hafva gerna álskog med qvinnor och vill fórleda dem; men ej sá med qvinnorna. De vilja och gerna ha smá barn. Dá ságes: att »Huldumavurin hevur fjalt Badni« (fjalt, = skjult). Nár man tappar nágot och icke finner det, ságes: Hulda hevur fjalt tá. Dá sjunger folket en liten vers: Hulda, Hulda, behalt tu tájt, gjev mái máit, tájt er ájt vákurt Lajka. Denna stump skall sjungas 3 gánger. Hjelper dá. Nár barnen ligga i vaggan och modern skall gá ut ristas korss, eller signas ðfver pá det ej huldan (qvinnan) skall komma och taga den (rista kross eller signa). Om huldan har ett barn, som har fel, eller ár fjantet byter hon ut det emot ett mánnisko- barn. En sádan bortbyting kallas Bujtlingur. De áro gerna tosiga, kunna ej váxa, vanskap- liga. Om deras uppkomst beráttas (báde pá Faró och Island) att Eva skulle visa vár Herre sina barn. Visade blott de vackraste, dolde de andra. Vár Herre sade dá de má bli mjultá. Nikur (necken). Ser ut som en hást. Bor i en insjð gár pá landet och grásar. Han trákker folk till sig i sjón. En man tamde honom, fick honom att draga ofantligt stora stenar ned ifrán fjállet. Byggde sá en kyrkogárd. Ár farlig at komma nár, ty han har drag- ningskraft och drager folk i sjðn. Sávarkvinna (sjð-qvinna) eller Haffrú eller Haffrigv liknar en mánniska ofvanfðr bálte- stállet, nedtill fisk. Har lángt utslaget hár, gult. Visar sig fór stormen. Nár hon syns pá
Side 1
Side 2
Side 3
Side 4
Side 5
Side 6
Side 7
Side 8
Side 9
Side 10
Side 11
Side 12
Side 13
Side 14
Side 15
Side 16
Side 17
Side 18
Side 19
Side 20
Side 21
Side 22
Side 23
Side 24
Side 25
Side 26
Side 27
Side 28
Side 29
Side 30
Side 31
Side 32
Side 33
Side 34
Side 35
Side 36
Side 37
Side 38
Side 39
Side 40
Side 41
Side 42
Side 43
Side 44
Side 45
Side 46
Side 47
Side 48
Side 49
Side 50
Side 51
Side 52
Side 53
Side 54
Side 55
Side 56
Side 57
Side 58
Side 59
Side 60
Side 61
Side 62
Side 63
Side 64
Side 65
Side 66
Side 67
Side 68
Side 69
Side 70
Side 71
Side 72
Side 73
Side 74
Side 75
Side 76
Side 77
Side 78
Side 79
Side 80
Side 81
Side 82
Side 83
Side 84
Side 85
Side 86
Side 87
Side 88
Side 89
Side 90
Side 91
Side 92
Side 93
Side 94
Side 95
Side 96
Side 97
Side 98
Side 99
Side 100
Side 101
Side 102
Side 103
Side 104
Side 105
Side 106
Side 107
Side 108
Side 109
Side 110
Side 111
Side 112
Side 113
Side 114
Side 115
Side 116

x

Fróðskaparrit

Direkte link

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.