Atuagagdliutit - 10.04.1963, Blaðsíða 30

MERARTAVTINUT
H. C. Andersenip inuvfia
iliniartitsissoic Karl Kruse mauna OKalugpalårpoK igdlumut H.
C. Andersenip inungorfianut mana katerssugausiviussumut pu-
lårnerminik
Danmarkip KeK.erta.isa angnerssåta
tugdliane Fynime igdlonarfik Odense
ipoK. Odense Danmarkime igdloKar-
fit angnerssaisa pingajoråt 100.000
sivnerdlugit inoKartoK. igdlouarfing-
me tåssane oKalugtualiortorssuaK si-
larssuarme tamarme tusåmassaic H.
C. Andersen inungorpoK 2. april u-
kioK 1805.
igdloKarfiup pisoKaunerssåne igdlut
pukitsut akornåne igdlut avdlåtaoK
åssigalugit H. C. Andersenip igdlo i-
nungorfia ipoK. igdlo 'tåuna månåkut
katerssugausivingordlugo iluarsarne-
KarsimassoK ipulårsimavara igdloKar-
fingmlnivnilo åma igdlo avdla H. C.
Andersenip mérauvdlune angajonrå-
ne ilagalugit najugarisimasså taku-
sarsimavdlugo. månalo OKalugtuari-
ssagssåka tåssånga pissuiput.
H. C. Andersenip inungornerata
nalåne Odense Danmarkime igdlo-
Karfit angnerssaisa åiparåt. taimani-
kut månåkumutdlo København Dan-
markime igdloKarfit angnerssaralugu-
lo pingårnerssaråt. avKusernit ujaråi-
narnik Kagdligkat nerukitsut avKuti-
galugit igdlo ucaKortoK augpalugtunik
icaliagssianik Kalialik tikipara.
inuit tusintiligpagssuit
ornigtagåt
igdlup silatåne agdlagartap nalu-
naerpå H. C. Andersenip igdlorigå. ig-
dlume tåssane OKalugtualiortorssuaK
intingorsimasorineKarpoK, iluamigdle
erKortumik ilisimaneKarane. igdlo
tåuna silatågut avdlångortinago ilua
katerssugausivingordlugo årKigssu-
ssauvoK H. C. Andersenimut erecåi-
ssutigssatut. inuit tusintiligpagssuit
ukiumut ipulårtarpåt, pingårtumik ta-
kornariat nunanit avdlanit pissut. 'tå-
ssane H. C. Andersenip agdlagai, a-
tuagkiai, taigdliai, titartagai, Kiorta-
gai, kufferté, agdlangnermut atortue,
Kiutai, atuartuvdlune karaktéré, pe-
Kutailo: agdlagfia, sinigfia igsiavialo
takuneKarsinåuput.
tamåko tamarmik taigdliortup Ka-
noK eKiasuisimatigineranut suliami-
nutdlo pikorissusianut takutitsissuput.
påpiarat pisoKaunermit kajortinikut
taigdlianik OKalugtualianigdlo imag-
dlit nerriviussane igalågssianik Kag-
dlig'kane iput. atuagkat naKiterneKar-
Kårtut sujugdlit H. C. Andersenip ag-
dlagai, avisinilo taigdliat naKinøKar-
auko tåuko quianartut sisamaujuma-
tOt Plyds &Co. - Plyds & Co. - tut uv-
dlut tamaisa foskatortarit. - ivsingi-
gagssat Foskaperqingnardlufnarput!
Her er det sjove firkløver Plyds &Co.
Gør som Plyds & Co. - spis Foska
hver dag - guld værd for sundheden!
VI SKA’
FOSKA
fineste nøddenstede havregryn
Kårtut takuneK ajornångitdlat. taima-
tut soKutiginartigalutik H. C. Ander-
senip Kiortagai kukunersiorfingnut
nipitissugkat sarKumiputaoK. tåuko
OKalugtualiortup mérKanik nuånari-
ssaKarneranut takutitsissuput.
ikingutine nalungisanilo avdlat
méragdlit pulårångamigit nangmi-
neK suliaminik mérKanut nalerKu-
tunik åssiliartalersordlugit mérar-
palugtunigdlo OKausertalerdlugit
nagsåutarsimavai. tåuko ilagåt
„Agnetip angalanera", tåussuma
niviarsiarångup taigdliortoK åipa-
ralugo sumisimaneranik oKalug-
tuartOK. avdla åma taimatut Kior-
tagkanik åssiliartalersugaK KanoK
ilivdlune „atuagkap åssiliartagdlip"
pingornera OKalugtuarå.
katitdlugit atuagkiarai 156
H. C. Andersenip atuagkiarKåva
angalanilerssårutauvoK. suliaminik
sarKumersitsissalerKårame taigdliat
issigingnårtitsissutitdlo naKitertipai,
aitsåtdlo 1835-<me OKalugtualiat mér-
Kanut sanåt sujugdlermérdlutik Kø-
benhavnime naKiterneKardlutik sar-
Kumerput. atuagårångup OKalugtualiat
uko imarai:
„ingnagtaut", „KilauséraK Kilauser-
ssuardlo" kisalo „értamik atdlialik“.
ukioK tåuna atuagåncat åipåt narn-
neKarpoK OKalugtualiat „Tommelise",
„angalaKat" ama „nukagpiaraK nålå-
ngitsoK" imaralugit. aitsåt 1837-me
pingajugssåt sarKumerpoK „kaisarip
atissartåve", „Kungusutariénguar“dlo
imaralugit.
tåuko OKalugtualiat nunavtinisaoK
naluneuångeKissut H. C. Andersenip
OKalugtualiortutut sarKiimersitaisa su-
jugdlersarait kingornalo amerdlaner-
pagssuit atuagkat katitdlugit 156-it
ukiut 35-t ing er dianer ane naKiterti-
pai, taimalo OKalugtualiortutut tuså-
massångordlune.
OKautsinut
åssigingitsorpagssuarnut
KanoK silarssuarme tamarme oKa-
lugtualiaisa naluneKångissusiat taku-
niaråine katerssugausiviup Kalianu-
kartariaKarpoK. tåssane H. C. Ander-
senip atuagkiai OKautsinut åssigingit-
sorpagssuarnut nugtigkat iput. ag-
dlagtaivingnut OKautsit åssigingitsut
37-t agdlagpåka sulile amerdlaneru-
gunardlutik.
tåuko akornåne atuagkat kalåtdli-
sut takunertaoK ajornångitdlat, sordlo:
OKalualårutit, Nungme 1909-me naKi-
tat H. Ostermannimit G. Olsenimitdlo
nugternøKarsimassut, kisalo atuagax
kussanartoK Frederik Nielsenip naKi-
tertitå: H. C. Andersen: OKalugtualiat
oKalugpalåtdlo. OKautsit avdlat ilåi-
nångue erKumikajårnerussut ukussut
taisinauvåka: kinesisk, russisk, per-
sisk, bulgarsk, tyrkisk, romansk, fær-
øsk, græsk (Tinsoldat grækerisut
1873-ime naKitaK), anånamik OKalug-
tuaK indiamiutut, „KérdlutuarapalåK"
japanimiutut OKautsinutdlo avdlar-
pagssuarnut åma nugtigauvoK. OKa-
lugtualiat nalungisavut sordlo „ing-
nagtaut" OKautsinut ukununga nugti-
gauvoK: hollandsk, finsk, litauisk, ma-
kedonisk, arabisk, avdlatdlo: ungarsk,
czekisk, tyrkisk sulilo amerdlaneru-
ssut.
tåukunånga påsisinauvarse H. C.
Andersenip OKalugtualiai Europame
tamarme Ruslandime, nunane unga-
sigsune sordlo Japanime Kinamilo ki-
salo Amerikame tamarme Islandime,
Savalingmiune nunavtinilo atuarne-
Kartut.
H. C. Andersenip atissai
«alianit atertinanga takussagssat
ilåt åma KimerdlorKårpara: H. C.
Andersenip angalagångame nag-
sartagai, kuffertit, sialugsiut siår-
tartoK ajåupiaussax atissailo: ka-
migpagssuit Kåungussardlo Kerner-
tOK portusoK.
H. C. Andersenip igdluanit anigama
igdlo avdla mérauvfigisimasså taku-
sarpara. tåuna igdloKarfiup KerKata
migssånipoK avKusinerme åmukajå-
lårtume Munkemøllestrædimik ati-
lingme. angutip utorKaup magpiupå-
nga månalo nangmineK issivnik H. C.
Andersenip inunerminik OKalugtuåne
mérauvdlune inigissartik OKalugtuari-
sså Kimerdlulerpara. sujugdlermik
OKautigissariaKarpoK H. C. Andersen-
ip angutå kamigpaliortussoK, imator-
ssuardlo taimanikut kamigpaliorneK
aningaussarsinångingmat pitsutut inu-
put, angnikitsunigdlo pigissaKardlutik.

angutåle avdlanigtaoK soKutigissaKar-
poK, tåssa atuagkiortut tusåmassat
atuagkiait soKutigeKigamigit unukut-
idlo ernine atuvfåtardlugo kisalo nang-
mineK sanåminik pingussiutarsimav-
dlugo. taimaingmat ernerminut ang-
nikitsungitsumik suniuteKarsimavoK.
inérånguaK atuagkiortup
agdlisarfia
iningup iserfigissama mikissusia tu-
pigusutigåra. H. C. Andersen nangmi-
neK ima ilåtigut OKalugtuarpoK:
„inérånguaK atauseK atåtama ka-
migpaliordlune sulivfiata tamåkinga-
jagsimasså mérauvdlunga angerdlar-
simavfigåra. inime tåssane sinigfik
nalaussårfigdlo uvanga sinigfigissar-
tagara iputaoK. igkatdle åssilialersor-
simåput amussarissavdlo angisup Kå-
ne titorfit kussanartut, pinersautit
igalåminermit sanåt mikissuarssuitdlo
iput. kamigpaliortup Kulåne igalåt
kigdlingåne ilissivik atuagkanik „iler-
Korssutinigdlo" imalik nivingavoK.
ininguaK tåuna angisorssuartut pisu-
tutdlo issigissarisimavara. matulunit
igalaussamigut nunamik åssilialiamik
KalipagaK åssilissanik sarKumersitsi-
vigtut uvavnut pingåruteKartigaoK .. “
månåkut penutai pérsimagaluardlu-
tik ininguaK angnikeKaoK soruna sule
angnikinerusimåsavdlune peKuteua-
ratdlarame. igyavérdnguamut mato-
KarportaoK taimalo igdlup tunuanut
sildmut dnivigssanardlune. ininguame
agdlagartap nivingassup OKalugtuarå
H. C. Andersen igdlume tåssane na-
jugaKarsimassoK januarime 1807-imit
aprilimut 1819.
kuk Kérdlutuarapalap pingorfia
tassångånit anigama sule takussag-
ssat ilåt H. C. Andersenip oKalugtua-
liorneranut isumagssarsisitsissarsima-
ssut ilagissåt ornigpara, tåssa kuk,
Odense Å igdloKarfiup KerKatigortoK.
minutit tatdlimat pisugkåine tikitaria-
KarpoK. nalunångilardlo H. C. Ander-
senip mérauvdlune ornitangnårisima-
gå, OKalugtualiailo amerdlaKissut tå-
ssane takussainit pisimassut. Kérdlu-
tut kungme ingerdlarussårtut takuv-
dlugit „KérdlutuarapalåK" erKåingit-
sorneK ajornaKaoK. „Kérdlutuarapa-
låK" ilaminit ilagiumaneKångitsoK pi-
ninerartitOK KingasårneKartuartordlo
naggatågut misigilerpoK tingmissat
kussanarnerssåinut Kugssungnut ilau-
lersimavdlune, taimalo tingmissat tåu-
ko takorKåramigit ilånguvfigerusugsi-
massane måna ilagilerpai. mérKat
utorKaitdlo Kugssuk tåuna aitsåt ta-
kussartik avdlanit tamanit kussanar-
nerunerarpåt nuånarinerssauvdlugulo,
nerissagssainigdlo nåmagtitdlugo na-
lugsivigåt. taima tingmissat kussanar-
torssuit ilagileramigit pivdluåumer-
nermik misigissaKarpoK erKarsåinar-
dlunilo: „Kérdlutuarapalåjugatdlara-
ma taima pivdluartigilernigssavnik
ilimasungisåinarsimagaluarpunga!"
taimatut H. C. Andersenip nangmi-
neK inunine OKalugtualiångordlugo
„Kérdlut£larapalåK‘‘me univkårå: atu-
gardliorKårdlune naggatågut tusåma-
ssångornine pivdluardlunilo inuler-
nine. Karl Kruse.
EKalugårssungnut unuiartornerput
Jens Kielsen, KaKortormio spejdereKatine ilagalugit unuiarto-
rame KasulakuloK misigisimavå, sinilerdlune ukalersimavdlu-
ne, piniaiKussåungitsut måssa!
uvdlåkut atuariartoravta spejderit
nålagånit OKarfigineKarpugut arfini-
ngorpat EKalugårssungnut unuiartu-
sassugut. soruname tamavta nuånå-
Kaugut sisorauteKåsagavta. uvalikut
atuarfingme soraeravta nal. mardluk-
KerKa angerdlapatdlariardluta por-
tuivdluta autdlartipugut, tåssalo
nangmatagssavut OKimailiartuåK ine-
ravta åmukarpugut. nal. pingasunut
KiterKutilersoK torvip erKånut kater-
ssupugut tamavta, tåssångalo autdlar-
dluta. autdlarpugut silagigssuaK seKi-
narik Kilak atautsimigdlunit nuiarta-
KångitsoK, tåssalo inuit issigingnårtut
amerdlagamik. tamavta atautsikut
autdlarpugut OKimaeKissunik nang-
magaKardluta.
kisa ajåupiara napivou
sujugdlermik sisorautivut nangmag-
pavut avKusinikut tauvalo taserssuar-
mut pigavta ativdlugit. autdlaravta
tåunaKa uneKåtålerpugut åssiliseKå-
tårnermik. autdlalåginardlutalo uva-
nga Kasulerpunga, Kasunermit nåla-
garput OKarfigissaraluarpara uninga-
lårKuvdluta, kisiåne unigkumångilaK.
aitsåt taserssup Kinguane unigkumå-
ravta.
ingerdlatitdluta taserssuaK nåne k
ajuleraluarame, tåunaKa nånialerpar-
put, kisamiuna nåtdlartoK. taserssup
Kinguane minutit tatdlimat migssåne
Kasuerserpugut. Kasuerseréravta aut-
dlarpugut, ingerdlangåtsialerdlutalo
tdupana aput sisorautivtinut nipussu-
lerpoK. åma issangiamermit aputdlo
auinermit kisa ajåupiara napivou si-
sorautika anaortaraluamermil. avdla-
tut iliorneK sapilerpunga kisiåne ki-
matdlugit. Kimariaravkit pisuinardlu-
nga autdlarpunga. agsut ilavnit ki-
nguarsimavunga.
tåssa uminaK
KåKap xånut pigama takulerpåka
ilåka ungasingåtsiardlutik Kasuerser-
tut. ornigdlugit tikikavkit autdlarput
tåssa nukigdlånganaK taima Kasutiga-
lunga autdlarpunga pisuinardlunga. i-
ngerdlavdlunga, ingerdlavdlunga ki-
same EKalugårssuit KåKåt tikiparput,
tauva åmut autdlarpugut. sivisungit-
sumik ingerdlagavta ikisame tikipu-
gut. tikikama isumaliulerpunga sini-
savdlunga kisiåne akerdlerdluinånik
pissoKarpoK. tåssa Kissungnik avgui-
ssugssångorama, tåssa uminaK. uli-
marérama kukutsivdlungalo angnerit
nerissagssiorput. utarKiså siningnig-
ssavtinut piarérsarpugut.
unukut tamavta katerssupugut i-
nerssuarmut. tåssane erinarssortarpu-
gut ikautitdlo åssigingitsut ikauti-
givavut, sordlo méko: norKutåuneK
avdlarpagssuitdlo. agsut nuånerpoK.
tamavta inariartorpugut nal. ’ arKani-
ngulersoK, kisiåne inardlutalo sinili-
ngilagut aitsåtdle mardluk erKåne si-
nilerpugut ikangnermit åma univkår-
tuaKåtåukavta. uvdlåkut issilersimav-
dlune, tåssa pujangnaK. Kordlortitar-
torérdluta (ivsingigagssat) titorérdlu-
talo ilavut sisoncatilerput. ugguar-
niåsagavta sisorKåtunik. tauva due-
lighedstegnertårniarratilerput. ski-
prøve anguniardlugo. åma 6 km-imut
arpagput, ila usornat. tauva uvdlup
KerKanut nereriardluta angerdlarnig-
ssamut piarérsarnialerput.
erKuinerdlioKaunga
soruname igdlo torersartariaKarpoK.
kisiåniåsit uvanga erKuinerdlioKau-
nga, tåssa inerssup narKa assagtug-
ssångoravko. inerama tuavlnaa p6r-
tuinialerpunga angerdlamut autdlar-
nigssamut. tauva tamavta ineravta
portuivdluta silatånut katerssQpugut.
nal. mardluk EKalugårssungnit aut-
dlarpugut. tåssåsit KasunakuléK ag-
sutdlo åssinganardlune.
kisiat KasunarpatdlSngineruvoK
sujugdlermernit tåssa nangmaga-
KarpatdlSnginavta. agsut ånilånga-
vunga sisorautika Kivitumit tigune-
Karsimanasoralugit. ingerdlavdlu-
ta, ingerdlavdluta kisame sisorau-
tika tikipåka Kivitumitdlflnit agtor-
neKarsimångitsut, tåssa kisimik
Kerrusimassut.
åmut sisuinaravta taserssup Kfngua
tikiparput tåssanilo Kasuerserdluta si-
visumik, Smame KasusimaKigavta. ta-
serssup Kinguanit autdlanrigpugut
K’aKortup tungånut, tåssa pilerinaK.
ingerdlatitdluta agsut uernarpunga
siningneKånginermit. pivdluta pivdlu-
ta kisamiuna tikilitdlartugut kiang-
mik iputivigdlardlugo. tikileravta i-
nugpagssuit issigingnårpåtigut. tauva
torvimukarKigpugut tåssångånitdlo a-
ngerdlardluta. angerdlarama nerilågi-
nariardlunga tatdlimat Kångerå inar-
punga ernlnardlo sinilerdlunga uka-
lersimagama, piniarKussåungitsut mé-
ssa.
tåssauvunga Jens Kielsen 7 b,
K’aKortoK
K’agssiarssungme
savarniarnerput
aussåinaic K’ajutanut savarniarav-
ta agsut nuånerpoK. K’ajfltaK agsut u-
ngasigpoK åma avKutå ungaseKaoK.
K’ajutap igdluarå tåtoKiutdluta sinig-
figissarparput, uvanga kisima mérar-
taugama atuartoK. savat K’ajdtame
nungungmata kimut autdlarpugut. i-
ngerdlagavta ingerdlagavta kisame
K’inguanut tikipugut. unukut kimut
autdlarpugut hestimik agsut panga-
ligtitslvdluta tårmut. uvdlåkut K’a-
jOtaningånit autdlarpugut unukutdlo
aitsåt K’agsslarssungmut tlkitdluta.
tåssunga pigavta årKigssuineK iner-
mat arKaneK mardlungnik akigssar-
sivugut. agsut nuånerpoK.
tamavse inuvdluaritse.
tåssauvunga
Lars Emil Josenius 13 år
K’agssiarssuk.
mivsiliartarnen
aussame soraeråmérdlune nuåner-
taaaoK. ilåniåsit aussatdlarå mivsiliar-
tordluta autdlarpugut. taimane uva-
gut aulisariarKårpugut tamavta. tau-
va sunauvfa pisartunga nusåriaralua-
ravko sapilerpara. tauva Ole OKarfi-
gåra: Ole ipisarsimavunga. taimane
8-nik ukioKarpunga. tauva Ole aki-
vok: amuarniarungme! tauva uvanga
OKarpunga: saperavkume. tauva Olep
amualerpå. tauva autdlarKlgppgut ti-
kitdlutalo. tauva paornaliartalerpugut
nuånerta>Kaordlo.
tåssunga någatdlarpara.
agdlagtoK Merab Egede 4 b
Julianehåb (10 år)
30