Atuagagdliutit - 10.04.1963, Blaðsíða 31

mérKat pmguautigissartagait
Lars Falksen OKalugpalårtoK KangatsiaK nunavtine mernat pi-
nguautigissartagåinik
mérKat, måna åsit OKalualautilår-
niarpavse mérautitdluta pinguautigi-
ssartagkavta ilåinik.
upernardlune kiagtalerångat nuna
sule aputeKartoK. uvdloKerKane atua-
rersimalerångavta sigssaK pinguarfi-
gisavdlugo nuånarinerulersarparput
tineriarångat nukagpiarKat niviar-
siarsatdlo sigssamukåleraraugut, ar-
nartavut igaussaleraraut uvagut nu-
kagpiarKat nakatåutarpugut.
StaussårneK
OKartarpugut åtaussåriarta, tauva
sigssap tuapaine ujaricat angisut nå-
Patitertarpavut arfineK pingasungor-
dlugit kisitsisilersordlugit sordlo: 20-
30-40-50-60-70-80-90. 10, lOO-lo pineK
ajorpavut piaréruvtalo mitdlutigssar-
taruloriardluta amerdlaguvta iligigsi-
tårdluta autdlartitarpugut soruname
toråjunerit såkortuneritdlo amerdla-
uerussunik pissaKartarput.
tåuko sujugdlit nåpagkavut tamar-
mik upitlneKarpata åma nåpåtiterKi-
savagut, taimalo soraerumatdlersina-
ta taimailiortuåsavagut. tåssame a-
merdlaneruniutaravta ilame mérauv-
dlune nuånertåssusia!
soraeruvta Kaersumut uvkusigssa-
minermik agdlagtugkavut katitilisa-
vagut kikungoK amerdlanerårpat ka-
tinerine pigssarsineruvdlutik? soruna-
me toråjunerit såkortuneritdlo.
»akatåuneK
tamatumuna ujarKap angisup Kåva-
nut ujarKat angingitsut mardluk nå-
Påsavavut, ama téssa åtaussårnertut
kisitsisinik naleKartitdlugit asugOK
erKoruminaitdlilerdlugit tåssame aki-
sunerungmata.
mitdlornermiuna piniartutut peror-
sarneKarnigssamut iliniarfik pitsao-
KissoK. erKailerpara sule aperssortiti-
nanga iliniartitsissoK KavdlunåK (ar-
Ka nalungikaluarpara agdlangnera
kukoKinagavko tåingilara) niuverto-
Karfingmlt agssartutikasit asimioKar-
fingmut pajugtautaugatdlarmata so-
runame ipuinarissat — nåme månå-
kut — nålagauvdlune asulo ajoKitig-
ssåinarnik kivfaKarivdlune K’ornuli-
ardlutik nigerpalulerdlune saperngu-
lersut åsit nakatautdluta ornigkamisi-
gut ilaliutinaratarpåtigut, soruname
uvagut toråjunerusimagavta OKausia
erKaimavara „ilivse piniartugssar-
ssuit“ tåunamiuna iliniartitsissoK ka-
lålileritorssuaK.
iliniutigissarparput
uvagut atuartunivtine iliniarsima-
ssumik atuartitsissoKånginavta atua-
gatuarågut A. B. D.-it, såtuarKat (tå-
ssa Lutherip katekismusingualiå) ajo-
Kersutit, oKalugtuatdlo, soruname ug-
perniutåinaussut, tåukulo alartariar-
tailo ilikalårsinaussarpagut, kisiåniu-
na tåuko kisitsisikasit iluamik iliniar-
titsissutigineKångingmata ajornartor-
siutiginerussarivut tåuna katiterineK
ajornångineruvoK, ilaile, amerdlisai-
neK, ilångaineK, avguaineK, ajornar-
torsiutiginerussarpavut.
tåssa åtaussårnivtine nakatåutar-
nivtinilo kisitsisinik iliniartitarpugut
katiterinermilo soruname pitdlandng-
sisorardluarneK
K’aKor turne spejderit igdlumingnut EKalugårssungnitumut
unuiartornerat nuånersoKarsimaKaoK, mauna Bendt Noahsenip
OKalugpalårå sisorautinik unangminertik
IvsaK EKalugårssuliardluta unuiar-
tordluta arfiningornerme autdlarpu-
gut. agsut nuånerpoK, kisiåniåsit av-
Kutåta ilå erdloKinarnermit, åmame
issangiartoK autdlaravta. sisorautivta
atainut niporKarame agsut perulung-
narpoK. ilaisame avKutånut sisorauti-
Uk Kimåpait. ingerdlavdluta avKutå-
ne ilavut ugguartalerdlutik sisorguti-
tik Kimåkamikiik, sunauvfa avicutåta
'la åmukajårtalik. åmukajåkut sisu-
gavta agsut nuånerpoK.
åmukajåkut sisuvdluta atånut unig-
kavta ingerdlangåtsiåinardluta tiki-
Pugut, ilavut oKalugtalerdlutik oku-
§° tikisassugut tikerKardluinarput.
Pal. pingasunut autdlaravta arfineK-
mardluk KerKata migssåne tikipugut.
avKutåme ungasiatsiaKigame. nal. ar-
fineK-sisamanut unukut titorpugut
iaKussavutdlo nerivdlugit. titorérav-
ta inerssuarmut iserdluta alikusersui-
vugut erinarssortardlutalo. åma Jens
kladsen alikusersuingmat agsut tiv-
sinardlutigdlo nuånerput.
kuvdlorssuara ipingnerussugpat
Pal. Kulit titorKigpugut, titorérav-
talo Tika univkåx'poK univkåralugo
uukagpiatoKaK. — nukagpiatoKakasi-
ukiume KianarserugtortoK Ki-
ssungnik avguilersimavoK, avguivdlu-
ne kuvdlorssuane ulimasimaå. igdlo-
Katiminut iserdlune suaorsimavoK:
kuvdlorssuara ipingnerussugpat uli-
måussuara naperKajaKåra. Tikip oKa-
lugtuane nångmago igdlaKaugut. nal.
arkarnup KerKa inariartorpugut. ina-
ravta agsut pitsaujatdlagpoK, kisiå-
niåsit nålånginermit siningneK sapi-
lertikaluarpåtigut.
Tumap sisorautine napivai
uvdlåkut iteravta issilersimassoK
agsut nuånårpugut, tåssa sisorautinut
Pujangnarnerusangmat. nal. arfineK
sisamat uvdlåkorsiorpugut. uvdlåkor-
sioréravta nålagarput Madsen OKar-
P°k sussarnersugut, oKarpugut siso-
rautinik unangmisavdluta. tauva u-
nangmivdluta autdlartipugut. sujug-
ålermik slalomimik iliniartipåtigut si-
visumik. åma Tumap sisorautine na-
Pivai, agsut igdlautigårput, kisiåne i-
luarserKigput. ama Kumukajåkut ma-
marnigssaK iliniarparput. iliniartaré-
ravtigo åma langrendimik unangmi-
lerpugut 6 km arpagdlugo. agsut nuå-
PerpoK kisiåne åma KasunarpoK. uva-
Pga nr. 4-uvdlunga tikipunga.
skisportsmærke anguvarput
langrenderéravta igdlumut iseriar-
torpugut. isersimangfitsiarérdluta ne-
nerussoK katiterissussarpoK. soruname
atuartunerput pigssarsivfigivatdlångi-
navtigo aperssorteréravta kingorna
aitsåt atuartarnivtigutdlo påsissaKar-
figinerulerparput.
KångortårneK
nakatautisångeriardluta sigssap
marrånik Kångortårtarpugut, marraK
sioraKånginersiortarparput, KaersoK
manigsoK marrarmik tigumiavtinik
saluarsivfigeriardlugo nåmagileruvti-
go ivssujångordlugo Kaersumut ma-
nigsumut iliguvtigo kuvdluvtinik Ker-
Katigut tusavarput mardlungnigdlu-
nit, tauvalo miloriarnertut tugteriar-
dlugo, iluagtisimaguvtigulo taima Kå-
nguinarssusaoK, tåssalume ardlaKari-
ardluta piaréruvta erinarssorKåsau-
gut s. i. „IvigsugartoK....“ „Kåru-
sungmiut“.... il. il. nåriardlugit nå-
risautilikasitdlåraugut sorunamiåsit
ilait puaitsortut, ilait torratdlaissut,
sordlume tåssa ukiutoKarsiuinakasit-
dlartut ilamiuna mérauvdlune nuå-
nersoK!
måna upernaleKaoK, mérKanilo-åsit
sisorarfiujungnaeriartusavdlune, sig-
ssaK KåunguerutisaoK, atago ilivse
mana sigssame navialivfiusinåungit-
sorissavsine tamåko pinguautit oKå-
tåraluarusungilisigik? OKalualåri-
ssartagkase nuånertaKaut. inuvdlua-
ritse. Lars Falksen K’ornoK
sagdliuvdlune tåssa Agdluitsup-påne atuarfik uigugssåtalo tomavigsså. manå-
kut atuarfiup uigua inerpoK atulerdlunilo
Agdluitsup-påne atuarfigtåK
init atuarfit sisamåuput ångajåt nuåneKissutdlo, amale atuar-
fik sanassarfigtårdlunilo uvfarfigtårpoK
atuarfik ukioK 1962-ime sananeKa-
lerpoK taperneKardlune aitsåtdlo
1963-ime inerneKardlune 2. februar a-
torKårtinøKardlune tåssa atuarfiup
mardloriautånik sananeKardlune. a-
torKårmat nuåneKaoK nalunaerKutaK
spejderit Kulingortorsiortut
rivugut. nereréravta nålagkavta Mad-
senip ativut taigorpai. tauva autdlar-
nigssavtinut pikilerpugut. atissavut
avdlanik taorserKårpavut. taorseré-
ravtigik igdlorssup ilua salerKårpar-
put. ineravta sisorautivut pujagsarsi-
nardlugit autdlarpugut nal. mardlu-
nut. avKutåne Enok båndoptagere-
Karmat tusarnåravtigo agsut nuåner-
poK. åma Kumukajåkut ingerdlagav-
ta agsut KasunarpoK, KaKigavta ila-
vut utarKerkårpavut. tamavta åma å-
ssiliveKarpugut. Madsenimut åssilise-
réravta åmut sisuvdluta autdlarpu-
gut. sisussarérdluta atånut unigpugut.
taserssup Kinguanut pivugut ilavut-
dlo utarKeriardlugit tamusseréravta
autdlarpugut.
ingerdlavdluta klsame igdloKar-
fingmut tikeKaugut torvimukardluta-
lo. torvimut pigavta Madsen OKarpoK
skisportmærkinik pisisassugut åma o-
KarpoK sisamångorpat tropmødeKåsa-
ssugut. sujugdlermik eKaersårKårpu-
gut arfineK mardlup KerKanut, agsut
nuånerpoK. eKaersårKårsinardluta
naggatågut håndbolderpugut, uvagut
ajorssardluta, tåssa ardlavut sisama-
rårmata uvagut mardlorårdluta. nal.
arfineK-^pingasut KerKa eKaersårérav-
ta tropmødeKariartorpugut. tropfører
OKarpoK spejderit avisiånik pisassu-
gut, tåuna ateKartoK Væbneren trop-
førerilo OKarpoK tåuko avisit Væbne-
rit silamitut igdloKarfigtå-me række-
husit kujatånitdlutik. spejderit
standeriaf nagsardlugo avdlornerit
200-t ingerdlåsavdluta. ingerdlarérav-
ta takuvavut Væbnerit tåssanitut. pa-
truljikutårdluta pigssavut tigorérav-
tigit arpåinaK atautsimivfingmukar-
pugut. atautsimivfingmut iseravta
Væbnerit avguarpavut erinarssordlu-
talo. erinarssoréravta skisportmærki-
nik pisiniarpugut, taimailivdlutalo
skisportsmærke anguvarput.
agdlagtoK Bendt Noahsen
Julianehåb
februarip 22-éne K’aKortume spej-
derit ukiunik Kulingortorsiorput ka-
terssortarfingme. tåssa Baden Powel
inusigsiormat. uvdlumikut inugalua-
rune 105-inik ukiOKalisagaluarpoK,
kisiåne 1941-me tOKuvoK. Kulingortor-
siornerme pisimassut erKartulåsavå-
ka:
sujugdlermik Hans Kleist univkår-
poK Baden Powel pivdlugo. tauva
filme takuvarput ukaleK pindsvinilo
(ilaKuseK) arpaliutut. pindsvin nar-
ssautimine angalaortitdlune nåpipå
ukaleK angalaortoK, agsut akimaniar-
poK, pindsvin nåpikamiuk igdlautigå
OKardlunilo, „niutit taima mikitigissut
angalaoruserivigit?" igdlarKilerdlu-
nilo. pindsvin kamariarame OKarpoK
arpaliuteKatigiumavdlugo. ajugaussoK
sumik akigssarsisava? ukaleK ape-
raoK. 25 øremik vinimigdlo, akivoK.
tauva aulaj angerput akigssarsiagssat
ukatdlip nagsåsagai. tauva pindsvin
angerdlarpoK piarérsariartordlune.
angerdlarame nuliaminut OKarpoK
ukalerdlo arpaliutisanerardlutik. ki-
siåne nulia OKarpoK: saperputit, tai-
ma ukaleK OKilatigissoK. sianiginåsa-
varput ukaleK taima sianitsigissoK.
taimalo OKardlune nuliane atissaler-
sorKuvå. nulia atissalersoriarame sor-
dlume tåssa angut. tauva narssauti-
mingnukarput. narssautertik tikika-
miko nuliane oKarfigå ruat tunuånut
torKorKuvdlugo, nulialo torKorpoK.
tauva uviata OKarfigå: ukaleK arpag-
dlune tikilerångat nuissåsautit OKar-
dlutitdlo: tikiuterérpunga. tauva uvia
arpagfigssamingnukarpoK, tåssanilo
ukaleK nåpipå akigssarsiagssanik ti-
gumiardlune utarKissoK.
arpaliutileKaut
piarérput. ukaleK en to trérpoK.
tauvalo autdlarput. kisiåne pindsvin
sivikitsuinarmik arpagpoK, tauvalo
torKordlune. ukaleK ingerdlåinarpoK
sianiginago, tikivfigssånilo nulia u-
tarKivoK. tikileriarmat nulia nuivoK
OKardlunilo: „tikiuterérpunga". uka-
leK KasusimaKalune tikipoK. tikika-
kamilo takuvå pindsvin uningassoK
agsutdlo tupåtdlagdlune, kisiåne ta-
kuslnéungilå arnaunersoK angutitut
atissalersorsimangmat. tauvalo ar-
parKigkumavoK. autdlarKigput, ukaleK
ajorssarKigpoK. taimalo uteKå tårput.
70-eriardlune autdlaraluåinaK ordlu-
vok Kasunermit silaerutdlune. tauva-
lo pindsvinikut nulianilo akigssar-
siagssatik tigoriardlugit eKitdlutik a-
ngerdlarput.
tåssauvunga.
Jens Kielsen, 7 b
K’aKortoK
atautsimut atuarfiliarpugut tåssalo o-
KalugiartoKardlune Ole iliniartitsissoK
KavdlunåK nugterivordlo ajoKiuneK
Anders Nielsen.
åmalo tatdlimanut atuarfiliarKig-
dluta ermusérartupugut kågisordluta
paormarssuartutdlutalo. inermat tå-
rujugtOK Kumorortitsivdluta Kumoror-
tartut tatdlimat nuåneKaoK.
sanassarfigtårpugut uvfarfigtårdlu-
talo. init sisamåuput init mardluk ki-
ssarssuteKarput oliatortut. init énga-
jåjuput nuåneKalutigdlo.
tamavta méraKatinguåkalo nålag-
dluartåsaugut anånavtinut atåtavti-
nutdlo åma iliniardluartåsaugut su-
ngivfivtigut angussaKardluarniåsa-
gavta tamavta.
agdl. Marthen Davidsen, 12 år
Sydprøven.
tingmissartorsiortarnerit
ukioK 1939, septemberime sorssung-
neK autdlartitOK tusarparput. uvagut-
dlo. asimioKarfingmiussugut. KanoK
pisanganartigissoK naluvarput. tai-
mågdlåt Kaersumut akunitut tusar-
figissardlugit. ukiup ingerdlanerane
misingnartoKångilaK.
tingmissartorssuit tåkutinaKaut
maje autdlartitOK ågut avangnamu-
kåt ingerdlaulersut nunguavtine u-
tarKivdluta uvdlåkut sila alianaitsoK
(nuåneKissoK) kujémut nuane utar-
Kivdluta ågunik serKortardluta tusa-
lerparput nipe avdlanavigsoK nipigto-
riartuinardlune Kinlnalerdluta tingmi-
ssatdlo tingmlnalersut niarKuvutdlo
kåvinalersutut ilissut. kisiåne ilavut
OKarmata: takuvåme, tikuartordlutik
kujåmut avåmut. takuleKårput at-
dlårKigssup atåne. sårdlo tulugkat,
tåssalo niperssuaic såkortusiartuinar-
dlune tungåinavivtinut ingerdlavdlu-
tigdlo.
pisanganaKaoK
tåssame Kanigdliartuinardlutik su-
kanermitdlo issigissavut: sisussutut
ilissut ila erKarsautaerutivigsimassu-
tut ilisimassugut. erKailerpunga: sor-
ssungneK ingerdlassugame tåssa uva-
gutaoK åma tOKunialisaKåtigut. tu-
sartardlugit Kaertartorssuarnik usi-
ssartut ila taimane erKarsautit atau-
sinåungeKaut naussupilunginerugat-
dlarama. sukanermitdlo avangnamut
tunungmut tarritdlardlutik taimågdlåt
ingmivtinut issikukavta. åma ilama
nalunångilaK tåutue sujumuinaK sang-
misimåsångitsut.
åmåtaoK ersiorsimaKaut
åma anånagigaluama OKalugtuarå
uvanga mérauvdlunga sule silakasi-
ga akingmigtaratdlarmat. åma ting-
missartorsiorsimaKaut. åma anånaga
pisangatdlarKigsusimavoK. tåssame
agdlivdlunga tautupara paormat nalå-
ne. angajorigaluara igdlunilo ilagigai
avdlanik ilaKardlutik. åma niper-
ssuaK-åsit tusalersimaKaut. igutsauso-
ralugo iKineraluaramiko takunagulo
erKailerpåt tåssa silarssuaK avdlångu-
leKaoK. siagdlertarsimavdlune nuna
masaKissoK KimåsimaKaut angerdlar-
dlutik. '
Kangatamut tamarmik
pivdlutik KinoKatigigsimaKaut
tåssane Kangåtap atåne erKarsau-
titik atautsimorugtortut, ilåt OKarsi-
mavoK: åjuko tarrilerput. tåssalo tua-
viordlutik angerdlardlutik kamitigdlo
nunguvigdlugit kumeKånginamingme.
pisimaKioK
silagtorpunga atåtarput sisamanik
KatånguteKartoK åma angutinik anga-
jugdliup nulia paornaliarsimassoK.
tåunalo inuk åma KilavigsungitsoK, å-
ma OKalugtuartarpoK, nipipalårssuaK
avångunavigsoK tusålersimavå tåssa-
luåsit igutsausoralugo Kinersimaga-
luardlugo. Kimåvdlunilo angerdlardlu-
ne avangnavtine taseK ångajåK avKU-
tigisimåKå. kamine sujungnaerdlugit
tåssame taserKat nunalo åssigingmik
ingerdlavigisimavdlugit tåussumap
tingmissartupalårssuit takusimånge-
Kai erKarsautailo iluarnermut sang-
misimaKaut. niperssuaK nagdliute-
Kingmat.
Mathæus Gahrielsen
EKalugårssuit
REJSEGRAMMOFONER
brugte - med 10 grammofonplader
oK&lugfariuf angafdlåfagkat
atornikut — OKalugtartuvdlo
nutai 10
85,00 kr. + nagsiunerata akia ilångut-
dlugo tigunerane akiligagssångordlugit
nagsiuneKåsåput
kr. 85,00 + porto, sendes pr. efterkrav.
The Old Record,
Elmegade 10, København
FERD’NAND
Fuldt stop
taima sikåinar-
SSUVOK
(®
31