Atuagagdliutit - 27.02.1964, Page 7

niorKutigssiat pitsaunerussut
Nungme sulivfigssuarme sujulerssortaussoK, civilingeniør
Einar Munch Ellingsen, navsuiauteKartoK nerititagssanik nior-
Kutigssiat tungaisigut piumassarinenartunik
Kerititagssiortautsip modemeussup
amalo nunane amerdlasune Kerititsi-
viliat suliarivdluagaussut nutåmik av-
KutigssaKalersitsiput aulisagkat tuni-
neKartarnerånut tuniniaissarfingne a-
kilismåussuseKardluartune. tamatu-
mane akit Kagfasingnerpåt anguneKar-
sinautitaulerput ukiunilo nikerarfiu-
ssune agdlåt aulajaitsumik pisisitsine-
Karsmaulerdlune.
tunitsiviussartutdle tåuko tuniniag-
kat ipitsåussuseKamigssanik åma pi-
ngårtitsiput, silarssuaimilo inussutig-
ssanik niorKutigssiortartut pitsauner-
Påt unangmerulårtarput.
taimåitumi'k nalunångila« nioricu-
tigssiat ipitsåussuseKar.nerisa tungaisi-
gut nunat pitsauvdluartuni'k niorKU-
tigssiorsinauvdlutLgdlo piumåssusig-
dlit Ikisiimiik ingiarniunerme tamatu-
mane ilaoricusmåusassut.
panertulinoK tarajorterissarnerdlo
ukionpagssuit ingerdlanerine aulisag-
kanik asiunavérsautitut atomøKartar-
simåput. tamåkulo niorxutigssiat au-
lajangersimassumifc pitsåussusøKar-
Pigssanut pfssutaussarsimåput, soru-
nalume aulisartut tamåko maleruar-
Piartarsimavait.
taimåitordle sianigissariaKarpoK pa-
PertulineK tarajorterinerdlo asiuna-
vérsautaungmata pitsåungitsut auli-
sagkap nerpianik avdlångortitsivdlui-
Partartut. taimåitumigdlo tuniniagag-
ssanut taimåitunut aulisagkat atorne-
Kartarsimåput nioricutigssiap inerne-
Karnerane ingimikut malungnauteKar-
titsineK ajortut.
Kerititagssiomermile pissutsit av-
dlauvdluinarput.
KerititagssiornøK asiunavérsautau-
vok KajagssuartorujugssuaK inussutig-
ssap Kerititagssap issilkuanik susung-
neicåssusianigdlo atumartitsissoK. ta-
matumungale pesatigititdlugo kuku-
nerit susungneKåssutsimut, ‘Kanok i-
ssuseKåssutsimut issikuanutdlo tu-
ngassut ajornerulertugssåuput nior-
Kutigssianigdlo pisissugssanut aputar-
tugssauvdlutik.
Kerititsissarnerdlume bakterissanut
toKOrautåungilaK. aulisagaK bakteria-
Karsknagpat augtineKarnerup kingor-
natigut bakterissat tåuko sulinertik
nanginartugssauvåt pissutsitdlo pit-
såungeriarpata toKunartoKalersitsi-
nermik tunitdlåussuinermigdlo piler-
sitsisinauvdlutik.
taimåko tamarimik sianiginiarnøKar-
tugssåuput Kørititagssiat pitsåussuse-
Karnigssanut piumassarissat OKatdli-
sigititdlugit.
aulisagkat suliarinigssat
aulisagkat suliarineKarnigssånut
piumassarissagssat mingnerpåt imåi-
tugssåuput:
1. aulisagaK imamit KaKinøKarniaria-
nunarput soicutigineKartOK
ningiut nunanit tulugtut OKalugtoKarfiussuningånersut kigsau-
tigigåt nunavtine ningiunik agdlagfigissaKartalemigssartik
Australiaip avangnå’tungåne ningiut
POKatigigfisa ilåt ukioK måna ilau-
ssortaminik unungnø atautsimiuårtit-
sigångamø Kalåtdlit-nunSnut tunga-
ssunik tamatigut OKaluserissaKartitsi-
PiartarsimavoK ilaussortat nunavtinik
soKutigissaKarnørulørsiniardlugit. ag-
dlautigissat atuagkatdlo tulugtut nag-
sibssarsiarissardlugit amalo filmimik
nunavtinut tungassumik atorniarsi-
‘Piavdlutik ilaussortanutdlo issiging-
nårtinøKardlunø nunavtinut soKutigi-
ssaKarneK ima agtigilørsimavoK ag-
dlåt ningiut peKatigigfinit åssigingit-
sunit ilaussortaussut ardlaligssuit Ka-
låtdlit-nunånut agdlagfigissartagag-
ssarsiordlutik.
atånø agdlagsimassut tamarmik Ka-
låtdlit-nunanø ningiut pøKatigigfinut
ilaussortaussunik agdlagfigissartagag-
ssarsiorput, tamarmigdlo tulugtut tai-
Piågdlåt agdlagfigineKarsinauvdlutik.
PingioKatingnik nunamø ungasigsumi-
tume agdlagfigissartagaKarumaguvit
uko ardlåt Kinøriånguaruk.
1- Mrs. Gladys Graham,
Lindisfarne,
Staceys Bridge,
Victoria, Australia.
2) Mrs. Gladys Braid,
51 Darragh Road,
Otumoetai R. D. 4.
Tauranga, New Zealand.
3) Mrs. Wythe Davis Bowe,
„Woodbourne"
Chance, Virginia,
U. S. A.
4) Mrs. Fay Whyte,
Honorary Secretary,
Colgate Womers Institute,
Little Jordans,
Colgate, Horsham,
Sussex, England.
kingugdliup kigsautigigaluarpå ig-
dloKarfit ardlåta ningiut pexatigig-
fiånit agdlagfigissartagaKarnigssane,
taimailivdlune peKatigigfigtik Kanon
ingerdlåneKarnersut OKalugtutexétår-
tåsagaluarmata påsissutigssanigdlo å-
ssiglngitsunifc ingmingnut nagsitar-
dlutik. sågfigingnissutit tåuko tamar-
mik nunat tamalåt ningiunut pøKati-
gigfisa ikåtuvfiånit „Associated Coun-
try Women of the World“-imit nag-
siuneKarput, agdlagfeKarfeKardlunilo
78 Kensington, High Street, London,
W. 8. England.
'Kalåtdlit-nunåne ningiut pexatigig-
fisa kåtuvfiat tåssunga ACWW-mut
1960-imile atåssuteKaler.poK, taima-
tutdlo atassuteKarneK numanut tama-
lånut tungassutigut agdlagtimit atåne
atsiortumit isumagineKardlune.
Birthe Christensen.
rune auerdluinartugssångordlugo
toKuneKartugssauvoK. tamåna pi-
ssariaKarpoK pisissugssap nerpiup
KaKortuvdluinarnigssånik piuma-
ssarisså namagsiniardlugo amalo
aulisagkap piusinåussusøKarnera si-
vi tsorsarniardlugo.
auernerdliugkat nerpingmiikut
augpalugtortaKalersanput ilåtigut-
dlo suiliarineKarnerine aKajait pér-
tariaKalersardlutik. tamåna auli-
sagkamut OKiliatdlautaussarpoK av-
guaKatigigsitdlugo 5 iprocentimik.
2. aulisagaK aunårtineKarérune erdla-
vérneKåsaoK imalo errortorneKå-
savdlune aup erdlavitdlo sivnere
tamarmik pérneKåsavdluti'k. tamé-
na perKigsårutdlugo suliarineKarsi-
mångigpat ensymit inalugkat ima-
nit pissut aserorterinertiik nangi-
nartugssauvåt ilånikutdlo sivikit-
suararssuarmik aulisagaK aserorsi-
nauvdlugo.
3. aulisagkat angatdlåme sikulersor-
nøKartariaKarpu't, ajornångigpatdlo
karsmititariaKardlutik uninganig-
ssåt sivisuvatdlasångigpat.
sikulersuineK Kavsinik pitsaussunik
suniuteKartarpoK: aulisagaK nig-
dlatårtitarpå taimalo ajuleriartu-
tigssaralue tamaisa kigaitdlagsima-
titardlugit.
aulisagaK paneriartortinavé^så.rtar-
på amalo Kaumanerup silåinauvdlo
suniuteKarniartarnerånut igdlersor-
tardlugo. sikut åma atortugssauv-
dluartusmåuput aulisagaK Keriv-
dlune ajoKuserneKarnigssånut ig-
dlersordlugo.
silåinarme KeriartorneK arritsoK
inagsataKartaripoK cellet aserorneri-
nik augtineKarni'kut kinguneKar-
tardlune aulisagkap nerpisa atå-
ssutaisa aKiliorsimassarnerinik. ta-
matuma fabrikime sulineK ajorna-
ikusortungortitarpå, suliinerme ani-
ngaussartutit amerdlisitardlugit
pigssarsiagssatdlo migdlisitdlugit.
aulisagaK taimåitoK åipagssånik
augtineKarnermine panertorujug-
ssuångortarpoK avgulassungordlu-
nilo. tamatumungalo ilaliutdlune
arritsumik Kerititsinerup kingune-
rissugssauvå cellap enzymisa ipe-
ragaunerat aulisagkamutdlo siaru-
ardluti'k taimaisivdlunilo aulisagaK
aseroriartortmeKalivigtardlune.
taimåitumik aulaj angiutariaiKarpoK
aulisagkat Kerissut niorKutigssiari-
ineKarsinåungitsut pitsaussut.
4. aulisagaK tungmaKinago anauna-
gulo såkutitdlo ipigtut atornagit.
tamatumuna ajoKusineKarsinau-
ssarpoK niorKutigssiornerme ajunå-
rutaussumik.
nerpik KarsorsarneKarsimagune
Karsorsap putussåta erKåne auk u-
nerarfeKalersarpoK. suliarineKanne-
r
i
i
i
i
i
i
i
i
BESKYT DEM —
Brug kun
ABIS kondomer.
I hver pakke indlagt
vejledning på dansk og
grønlandsk.
Føres i „Handelen“s
butikker.
Forlang blot 3 stk.
grøn eller guld
med isbjørnen.
I
I
I
a
i
Tpisiniarångavit oudinar- ^
tåsautit „nanortalingnik ■
pingasunik — ■
Korsungnik imalunit ■
sung år tunik".
ilingnuf uvgQfigssior-
navérsårniarit —
ABISip pujutai kisisa
atortåkit.
port,at tamarmik Kav-
dlunåtut kalåtdlisutdlo
ilitsersutitaKarput.
handelip pisiniarfine
pisiarineKarsinåuput.
— hver dfise er fyldt
med friskplukkede
C-vitaminrige ærter
~ KlvdlertOssat tamarmik
ertanlk C-vitamineKardluar-
tunlk nunlangnlutfi axer-
dlortlgaussunlk imaKarput

a£tid
Kaffe os Rich-
kavfe Richs-ilo Kalipautigigdlutigdlo.kimeKardlutigdlo,
mamardlutigdlo aungnertusårivdluarnarneruput.
rane tamåko pértariaKartarput ki-
ngunerissardlugulo avguaKatigig-
sitdlugo 15 procentimik migdlisit-
sineK.
aulisagkap anauneKarsimanerane
naKiguneKarsimaneranilunit aup u-
nerarfisa pérneKartarnere avgua-Ka-
tigigsitdlugit 20 procentimik OKi-
lissutaussarput.
aulisagkap tuniniagagssap piusinåu-
ssuseKarneranik aperKut OKatdlisigi-
neKartuarpoK. misigssuinerit tamalå-
nut tungassut perKigsårussat nåper-
tordlugit mana måko påsineKarsimå-
put:
sårugdliup iluamérsumik siku-
lersugausimassup ajorsiartortarne-
ra døgnine sujugdlerne 6—7-me ar-
ritsumik aulajaitsumigdlo inger-
dlassarpoK. tamatumalo kingorna
sulkasorujugssuarmik ingerdlaler-
sardlune aulisagardlo pisoKarpa-
lugtumik panertorsungnitsumigdlo
susuingneKartilersardlugo. aulisag-
kap Kerititap pitsåussuseKarnigsså
aulisagkap pissarineKartup pitsåu-
ssuseKarneraniik pissuteKartartoK i-
långutdlugo issigisagåine nerpit
pitsaussut niorKutigssiarineKamig-
ssånut aulisagkat 6—8 døgnit siv-
nerdlugit pisoKåussusigdlit atorne-
KartariaKångitdlat.
lkånerssuarnut aulisarfiussunut Ka-
låtdlit-nunåta kitåta inå iluardluinar-
poK. aulisagaK niorKutigssiarineKar-
nigssaminut pisoKalisinaunaviångilaK.
tunissagssanik angatdlåssineK uninga-
titsinerdlo ajornakusortungitdlat l-
map silåinauvdlo nigdlissuseKarnere
pissutigalugit. tamåko tamarmik nu-
nane avdlane atortorineKångitsunik i-
limanauteKalersitsiput pitsauvdluinar-
tunik niorKutigssiorsinaunigssamut.
neriutigåra pitsåussuseKarnigssamut
tungassunik aulisagkavdlo suliarine-
Karnigssånut navsuiautiminera tåuna
tamatuma pingåmssup påsisimaneKar-
neranut agdlisautaujumårtoK. auli-
sagkat pitsåussuseKarnerat pitsångor-
sartuartariaKarpoK, pingårtumik mar-
dluk pissutigalugit:
inussutigssarsiutip sujunigsså i-
nussutigssavdlo iluanårutausinau-
sumangnaitdlisarumavdlugo inu-
nera pitsångorsarniardlugo.
Einar Munch Ellingsen
Nr. 617
niviarsiaricap ånoråva
xardligtalik
IV2—l-mik ukiulingnut
atortugssai:
150 g I/blåt Babygarn
sivnikoK KaKortoK Babygam
nuerssaut kåvInartOK nr. 2 V*
nuerssautérKat nr. 2 åma 2Vt
imalunit nuerssautit aminerulårtut si-
lingnerulårtutdlunit sukangåssusigsså ma-
ligdlugo.
kussanarKUgugko åssilissagssame nuer-
ssagagssaK taissaK atomiariuk.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 16-t 5 cm naligåt.
kussanarKugåine åssilissagssame OKauti-
gissat malerKigsårtariaKarput.
ånoråK:
nuerssautinik kåvlnartunik nr. 2 Vs-nik
320-nik autdlartitsigit arfineK-mardloriar-
dlugulo (7-nik) manigsuinarmik kaujatdla-
riardlugo puttigkamik tugdlia nuerssardlu-
go: Kilariåinardlugo, 2-t atautsikut, taima-
tut nuerssaut nåvdlugo. tauva nuerssautit
åma 7-t silåmulnaK nuerssarneriardlugit
tugdlia KaKortulnarmik nuerssarnårdlugo
åssilissagssaK maligdlugo nangitdlugo. ag-
dlalersornigsså inerpat nuerssaut atauseK
KaKortulnarmik nuerssariardlugo tungujor-
tumik nangisaoK manigsuinarmik 26 cm-
mik takissuseKalernera tikitdlugo — taki-
ssuseriumassaK tikitdlugo — nuerssautip
tugdliane Kilariarnerit mardluktatårdlugit
nuerssåsåput Kalerigsårdlugit (2-t tigoriar-
dlugit tugdlinut 2-nut Kulautitltardlugit (Ki-
larairnerit 160-lngorput). tauva ima avgu-
såput: sujugdlit 4-t inåkit, 72-t nuerssåkit,
8-t inåkit, 72-tdlo nuerssariardlugit 4-t
inårdlugit. unigtlkatdlauk.
X X X X X X X X X X X X X X X X X X
X X X X X X
X X X X X X
X X X X X X X X X X X X
X X X X X X X X X
X X X X X X X X X
X X X X X X X X X X X X
X X X X X X X X X X X X
X X X X X X X X X X X X
X X X X X X XI X X X X X X X X
X X X X X X
X X X X X X
X X X X X
X X X X X X
X X X X X X X X X X X X X X X X X X
bund-hvid
taligssai:
nuerssautencanik nr. 2-nik 48-nik aut-
dlartitsigit Koruårtumigdlo (silåmut 1, i-
lungmut 1) 2 cm-mik portussusilingmik
nuerssaivdlutit. nuerssautit nr. 2Vs-nut
taorsikit nuerssåumilo sujugdlerme Kila-
riarnerit 56-ngorteriardlugit manigsuinar-
mik nangitdlugo. 3-nik nuerssagagssamik
tungujortumik kaujatdlariardlugo tugdlia-
lo KaKortumik nuerssariardlugo åssilissag-
ssaK maligdlugo nangiguk.
åssilissagssaK inerpat nuerssautip tugdlia
KaKortulnarmik nuerssariardlugo I/blåti-
mik nangisaoK. uniata nalåne nuerssautit
8-gssåine nålariarnernik 2-nik ilassardlugo
68-ngornerånut. taligssaK 19 cm-mik taki-
ssuseKalerpat — takissuseritlkumassaK ti-
kigpago — ilångarternerisa Kulåne Kila-
riarnerit 8-t inåsåput, igdlualo åssinganik
nuerssardlugo.
kiatå:
timitå taligssålo nuerssåumut fkussoriar-
dlugit manigsuinarmik nangiguk, katlneri-
ne sisamane ilångartardlugit 2-t atautsi-
kdrtitdlugit arKanilingnik kaujatdlagpat
Kilariarnerit 176-ngusåput. åssilissagssaK
maligdlugo ilångarternago nuerssaruk,
tåunalo inerpat manigsuinarmik 2 cm-it
nuerssardlugit åma ilångarternagit. nuer-
ssautip, tugdliane akugtoKatigingnik ilå-
ngarteruk 140-ngortitdlugit. nuerssautit nr.
2-nut taorseriardlugit 2 cm-mik portussu-
silingmik Koruårtumik (silåmut 1, ilung-
mut 1) nuerssaeriardlutit Kasungassumik
Kdruårtumik inåruk.
Kardit t:
nuerssautinik nr. 2-nik 91-nik autdlar-
titseriardlutit nuerssautti 4-t Koruårtumik
nuerssariardlugit nuerssautit nr. 2V*-nut
taorsikit, manigsulnarmigdlo nangitdlugo
13 cm-mik takissuseKalernigsså tikitdlugo.
ipå ima nuerssåsaoK: silåmut 45-t nuer-
ssåkit, l-mik ilåkit silåmut 1, l-mik ilåkit,
45-tdlo nuerssardlugit. taimatut ilaortor-
nera nuerssaut avdlortardlugo nangisaoK,
Kuleriardlugulo ilaortusavdlune.
18 cm-mik takissuseKalerpat nuerssautit
autdlartinere tamaisa Kilariarnerit 5-t inår-
tåsåput (ipåta ilaortornere nangtnardlugit),
Kilariarneritdlo 20-ngorpata sujumuinaK na-
ngitdlugo 2 cm-mik portussusilingmik, tau-
va ilaortorungnaerdlugo tåussuma nalåne
ilångartilisaoK (Ipåne), inårnerisalo nalåine
Kilariarnernik nutånik 5-nik autdlartitser-
Kigtalerdlutit amerdlaKatigilemigssait tikit-
dlugo. KumuinaK nangiguk såvantt 1 cm-
mik tangnerulemeranut. Koruårtumik nå-
juk putulingmik såvata autdlartineratut.
niutaine Kilariarnernik 150-t migssiliordlu-
git tigårKaeriardlutit Kåruårtumik nuer-
ssautit 4-t nuerssåkit, nuerssåume sujug-
dlerme Kilariarnerit 100-ngorteriardlugit.
katiternigsså:
naKitdluariardlugo uné merssoriardlugit
atåta sinå ilungmut peKeriardlugo merssu-
guk. nuilåta sinåne tasissartuarKanik sa-
nileringnik merssussigit. Kardlit saneraisi-
gut merssukit. nulua Kasunganerutilårdlu-
go, putuisigutdlo tasissartulerdlugo.
Nr. 618
atissårxat pinguautit
naitsunik Kardligtagdlit
ukiup KerKanit atautsimik
ukiulingnut
atortugssai:
100 g X/blåt Babygarn
sivnikoK KaKortoK Babygarn
åtatéraxt 12
nuerssautit nr. 2 >/j.
imalunit aminerulfirtut silingnerulår-
tutdlflnit sukangåssusigsså maligdlugo.
nuerssarnigssåta sukangåssusigsså:
Kilariarnerit 16-t 5 cm naligåt.
kussanarKugåine sukangåssusigsså raa-
lencigsårtariaKarpoK.
pfnguaut:
nuerssagagssamik I/blåt 26-nik autdlar-
titsigit manigsulnarmigdlo 2 cm-it nuer-
ssariardlugit igdiugtut 2-nik nutånik ila-
ssardlugit 7-riardlugo, Smalo 6-nik 3-riar-
dlugo. (Kilariarnerit 90-ngorput). KiimufnaK
nangiguk sanerainit 4 cm-ngomerånut
nuerssagagssardlo KaKortumut taorseriar-
dlugo nuerssautit 2-t manigsuinarmik nuer-
ssardlugit, tauva åssilissagssaK I åssileriar-
dlugo nuerssautit 2-t KaKortumik nuerssar-
Kigdlugit. nuerssagagssax tungu.iortumut
taorseruk manigsulnarmigdlo 4 cm nuer-
ssardlugit, åssilissagssardlo I nuerssarKie-
dlugo suiornane kingornanilo nuerssauti-
nik mardlungnik KaKortumik nuerssauvfi-
gerKåriardlugit. tungujortumut taorserKi-
guk 4 cm-lo tunguiortumik nuerssauvfi-
gerKeriardlugo akugtoKatigingnik ilångar-
terdlugo 82-ngortitdlugit. tauva Koruårtu-
nuerssariardlugit putulersoriardlugo ama
nuerssautit 4-t Kbruårtumik nuerssar-
Kikit (manigsulnarmigdlo nangitdlugo
tåssånganit 2 em nuerssarérugko sane-
raisigut igdiugtut (uniata atånut) Kila-
riarnerit 14-it Kåvanit maminganitdlo si-
låmuinaK nuerssalisåput. nuerssautitdlo 8-t
nuerssarérpata 6, 2 Sma 1 igdiugtut inS-
savdlutik. tauva KumuinaK nangisaoK si-
naisa isuine Kilariarnerit 5-t Kåvane ma-
minganilo silåmulnaK nuerssardlugit siv-
nerilo manigsuinarmik. Koruårtumik nuer-
ssarneranit 5 cm nuerssaråmat nuerssau-
tit 2-t KaKortumik nuerssariardlugit åssili-
ssagssaK IX nuerssåsaoK. tåunalo inernat
nuerssautit 2-t KaKortumik nuerssanceriar-
dlugit tunguiortumut taorserdlugo Kåva-
ntt maminganitdlo silåmulnaK nuerssar-
dlugo. nuerssåume sujugdlerme Kilariar-
nernik akugtoKatigingnik 4-nik ilångarKft-
riardlugo. nuerssautit 8-t nuerssarérpata
Kiterdiit 22-t inåsåout. tuvilo ingmikut
nuerssardlugit (KØruårtut 10-t).
tunugssånut 26-nik autdlartitsigit 1 cm-lo
manigsuinarmik nuerssardlugo, tauva sa-
neraisigut igdiugtut nutånik 4-nik aut-
dlartitsigit Kilariarnerit 90-ngortitdlugit.
sågssåtut nuerssaruk agdlagsså II kisiat
plnago.
katiternigsså:
naKitdluariardlugo sanerailo katitdlugit.
atåne tuvianilo nigsikutdlagtaivfigiuk, så-
vane åtaserféralerdlugo tunuanilo åtaser-
dlugo. ipåne arfinilingnik åtateKåsaoK.
nuerssagagssamik Kipisseriardlutit Kerxata
putuinut nuioraiguk isoKUtilerdlugulo.
rrPEMøHsm m model 6is
Bortz
V 1 ■
4,
!
bund-hvid. 7VPEMØMSTES TU MODEL 618
X - bli Bort II
bund- hvid
X« VbléL
tungavia = KaKortoK
X = tungujortOK
tungavia = KaKortoK
X = I/blåt
7