Árbók Háskóla Íslands - 01.01.1955, Qupperneq 75
73
í lok síðara misseris luku 9 stúdentar fyrra hluta prófi.
Skriflega prófið fór fram 2., 4., 6., 9. og 11. maí.
Verkefni voru þessi:
I. 1 fjármunarétti I: Gerið grein fyrir hugtakinu eignar-
réttur.
n. í fjármunarétti II: Hverju skiptir það um skaðabóta-
kröfu manns, að hamn er meðvaldur að tjóninu?
III. 1 stjómski'punar- og stjórnarfarsrétti: Hver eru sérrétt-
indi alþingismanna samkv. stjórnarskránni og í hverju
er réttarstaða þeirra aðallega frábrugðin réttarstöðu
embættismanna?
IV. í sifja-, erfða- og persónurétti: Lýsið sérreglum þeim
um fébætur, sem á getur reynt vegna samninga, er
ólögráða maður stendur að.
V. Raurihœft verkefni:
Einar Jónsson, fæddur 16. nóv. 1934, kom hingað til Reykja-
víkur haustið 1952 í því skyni að hefja nám í bifvélavirkjun.
Námið hóf hann hjá h/f Y, og var löglega frá samningi gengið.
Er til kom, taldi Einar sig ekki hafa tök á að halda náminu
áfram, og varð það þá að samningum við h/f Y í desemberlok
1952, að hann hætti námi. Samningnum var þó ekki formlega slitið,
heldur vann Einar sem „lagtækur" maður gegn fullu kaupi sílkra
manna.
Á manntali hér haustið 1953 skráði Einar lögheimili sitt enn að
Holti í N-hreppi, enda bjuggu foreldrar hans þar, og þar var hann
alinn upp. Faðir hans tilkynnti og heimilisfang Einars þar. Við
niðurjöfnun útsvara vorið 1954 var útsvar lagt á Einar bæði hér
í Reykjavík og í N-hreppi. Útsvarið í N-hreppi nam kr. 800,00, en
í Reykjavík 1800 kr. Það varð úr, að h/f Y greiddi útsvarið í
Reykjavík fyrirvaralaust, af kaupi Einars, enda hélt h/f Y því
fram, er Einar kvartaði, að félagið bæri ábyrgð á útsvarinu og
yrði því að greiða. Um það leyti sem Einar hætti náminu, í árs-
lok 1952, barst það í tal við oddvita N-hrepps, að Einar héldi áfram
að telja lögheimili sitt í N-hreppi, enda væri hvort tveggja, að
hann mundi væntanlega fara þangað aftur og auk þess fengi hann
þar miklu lægra útsvar. Jafnframt var um það rætt, að faðir Einars,
10