Fróðskaparrit - 01.01.2007, Qupperneq 25

Fróðskaparrit - 01.01.2007, Qupperneq 25
INITIATIVES OF WORKHOUSE/POORHOUSE BUILDING IN THE 18™ AND 19™ CENTURY TÓRSHAVN 23 vóru teir ivasamir, um tað var rætt at hava bæði skúla, arbeiðshús og fongsul undir somu lon. Amtmaðurin varð biðin um at ráðføra seg við fútan, sorinskrivaran, próst- in og havnarprest. Embætismenninir vóru rættiliga samdir um, at hetta var eitt gott tiltak, og bóru ongan ótta fyri, at tað fór at styggja næm- ingar á arbeiðsskúlanum burtur, um bar eisini skuldi vera deild til revsiarbeiði. Tó vóru menninir ójavnir á máli um tørvin á arbeiðshúsi. Sorinskrivarin metti ikki leys- gangaraspurningin so átrokandi - tey sein- astu 4 árini var eingin dømdur fyri leys- gangarí; men hann tók undir við, at aðrir Iógbrótarar, sum vórðu dømdir til tvingsuls- arbeiði (talið var vanliga 2-3 um árið) kundu setast at arbeiða á skúlanum. - Sama helt prósturin og skeyt upp, at ein dani og ikki føroyingur varð settur sum umsjónar- maður, ein sum var vanur við og dugdi at “holde folk i tilbørlig frygt”. Fútin tók somuleiðis undir við ætlanini, eisini at stovnurin skuldi vera fyri revsifangar, tí tað hevði víst seg at vera torført at fmna teimum hóskandi arbeiði. Gagnligt arbeiði fór at hjálpa til “moralsk forbedring” hjá biddarum og leysgangarum.40 I svari sínum tók amtmaðurin F. F. Til- bsch samanum og lielt fast við, at arbeiðs- stovnurin eisini átti at vera fyri lógbrótarar við fongsuldómi. Hesir vóru so fáir, at tað neyvan hevði verið figgjarliga forsvarligt at bygt eitt fongsul burturav til endamálið. Hann helt ikki, at tað fór at styggja næm- ■ngar burtur frá arbeiðsskúlanum, um har eisini vóru fangar, tí hóast tað var skomm at verða settur í Skansan, so varð tað ikki hildið mannminkandi at arbeiða saman við lógbrótarum, hvørki meðan teir arbeiddu sum fangar ella aftaná, og eingin himpraðist við at taka lógbrótarar í sítt breyð. Sum við- merking til sorinskrivarans meting av tali á leysgangarum og biddarum skrivaði hann, at hesi vóru nógv fleiri enn tað, sum nakar myndugleiki visti av. Hetta óskil var til stór- an ampa, men fólk bara knarraðu og hildu fram at geva teimum ull o.a. heldur enn at melda tey. Niðurstøðan var sostatt, at hann “... for at skaffe beskæftigelse for de for- brydere, der her dømmes efter de oven- nævnte reskripter, som for at standse det her sá gængse trygldri, má anse en tvangs- arbejdsanstalts oprettelse for sáre ønske- Hg.”41 Enn vóra teir donsku myndugleikamir ikki sannførdir og bóðu um at fáa fleiri meiningar um spurningin frá upplýstum føroyingum. í embætismannaliðnum var persóns- skifti farið fram, síðan uppskotið um uppí- bygging í Arbeiðsskúlan byrjaði. C. Pløyen, sum hevði verið fúti síðan 1830, bleiv amtmaður í 1837, og J. A. Lunddahl tók við sum fúti. Pløyen amtmaður svaraði aftur í 1840, eftir at hava fíngið ummæli frá fúta, sorin- skrivara, prestum og sýslumonnum. Stutt sagt var svar hansara, at eingin grund var at hava rúm til revsifangar á Arbeiðsskúl- anum; hesir fangar vóra fáir og teir høvdu higartil verið settir til arbeiði, ið var nógv tyngri og tí betur kundi kallast revsiarbeiði enn at fáast við ull á einum stovni. - Ein tvingsulsarbeiðsstovnur hevði óivað kunn- að hjálpt til at minka talið á ullarbiddarum, sum eftir hansara fatan vóru nógvir í mun til fólkatalið. Kortini helt hann ikki, at tað
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164
Qupperneq 165
Qupperneq 166
Qupperneq 167
Qupperneq 168
Qupperneq 169
Qupperneq 170
Qupperneq 171
Qupperneq 172
Qupperneq 173
Qupperneq 174
Qupperneq 175
Qupperneq 176
Qupperneq 177
Qupperneq 178
Qupperneq 179
Qupperneq 180
Qupperneq 181
Qupperneq 182
Qupperneq 183
Qupperneq 184
Qupperneq 185
Qupperneq 186
Qupperneq 187
Qupperneq 188
Qupperneq 189
Qupperneq 190
Qupperneq 191
Qupperneq 192
Qupperneq 193
Qupperneq 194
Qupperneq 195
Qupperneq 196
Qupperneq 197
Qupperneq 198
Qupperneq 199
Qupperneq 200
Qupperneq 201
Qupperneq 202
Qupperneq 203
Qupperneq 204
Qupperneq 205
Qupperneq 206
Qupperneq 207
Qupperneq 208
Qupperneq 209
Qupperneq 210
Qupperneq 211
Qupperneq 212

x

Fróðskaparrit

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Fróðskaparrit
https://timarit.is/publication/15

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.