Jökull

Ataaseq assigiiaat ilaat

Jökull - 01.01.2020, Qupperneq 110

Jökull - 01.01.2020, Qupperneq 110
Að fóstra jökul einnig aðgengilegar. Talsvert er um að gögnunum sé hlaðið niður og þau nýtt í ýmis konar fræðsluefni og skólaverkefni. Sporðamælingar hafa einnig nýst í rit- gerðum háskólanemenda. Niðurlag Frá því að sporðamælingar hófust hér á landi árið 1930 hafa alls verið stundaðar mælingar á um 120 mælistöðum. Þeir hafa verið virkir í mislangan tíma, í einhverjum tilfellum hafa ákveðnir staðir tekið við af öðrum, sem t.d. hefur þurft að færa vegna breytinga í landslagi framan jökulsins eða breytinga í straum- stefnu jökultungunnar. Nú eru virkar mæliraðir á um 50 stöðum en við suma jökulsporða eru fleiri en ein mælilína, eins og t.d. við Skeiðarárjökul og Breiða- merkurjökul. Sporðamælingarnar eru mikilvægt framlag til vöktunar á umhverfisbreytingum sem nú eiga sér stað víða um heim vegna hlýnandi loftslags. Hop jök- ulsporða er ein af mest áberandi afleiðingum lofts- lagsbreytinga. Rýrnun íslenskra jökla og sporðamæl- ingarnar hafa vakið talsverða athygli fjölmiðla og annarra, innanlands sem utan. Í þeirri umfjöllun er mikilvægt að hafa tiltækar tölur sem slá máli á þær breytingar sem eiga sér stað. Þrátt fyrir að fjarkönnun- argögn hafi á síðari árum orðið æ mikilvægari í vökt- un jöklabreytinga eru vettvangsathuganir nauðsynleg- ar. Reglubundin ljósmyndun, könnun og skrásetning á breytingum felur í sér mikilvæga upplýsingaöflun um jöklana. Þátttaka áhugafólks í mælingunum er einnig mikilvæg og gott dæmi um hvernig almenningur get- ur lagt til vinnu í þágu vísinda og vöktunar á náttúru landsins. Sporðamælingunum er sinnt af áhugamönn- um og þær auka þekkingu lærðra og leikra á náttúr- unni, sama úr hvaða geira þjóðfélagsins fólk kemur. Framtíð sporðamælinga Jöklarannsóknafélagsins ætti því að vera björt, svo lengi sem íslenskir jöklar end- ast í hlýnandi loftslagi. Félagið vill koma á framfæri þökkum til allra sem sinnt hafa mælingum frá upphafi. Summary The article presents an overview of the history of the monitoring programme of glacier termini fluctuations in Iceland. The programme was initiated by meteorol- ogist Jón Eyþórsson in 1930, and the measurements were initially carried out by local farmers. In recent decades, the measurements have been conducted by volunteers of the Iceland Glaciological Society with a very diverse professional background. Every autumn, the distance to the glacier terminus has been measured from a reference post, usually marked with a cairn and/or a metal pole. Glacier terminus variations in Ice- land since 1930 show a clear relationship with climate changes. The terminus variations data set also con- tains information about the surges of many glaciers. HEIMILDIR Andreassen, L., H. Elvehøy, B. Kjøllmoen, R. V. Enge- set og N. Haakensen 2005. Glacier mass-balance and length variation in Norway. Ann. Glaciol. 42, 317– 325. https://doi.org/10.3189/172756405781812826 Crochet, P. 2007. A study of regional precipitation trends in Iceland using a high-quality gauge network and ERA-40. J. Clim. 20(18), 4659–4677. https://doi.org/- 10.1175/Jcli4255.1 Crochet, P., Tómas Jóhannesson, Trausti Jónsson, Oddur Sigurðsson, Helgi Björnsson, Finnur Pálsson og I. Barstad 2007. Estimating the spatial distribution of precipitation in Iceland using a linear model of oro- graphic precipitation. J. Hydrometeorol. 8(6), 1285– 1306. https://doi.org/10.1175/2007JHM795.1 Cuffey, K. M. og W. S. B. Paterson 2010. The Physics of Glaciers. Burlington, Elsevier, 4th edition, 704 pp. Dragosics, M., O. Meinander, Tinna Jónsdóttir, T. Durig, G. De Leeuw, Finnur Pálsson, P. Dagsson- Waldhauserova og Thorsteinn Thorsteinsson 2016. In- sulation effects of Icelandic dust and volcanic ash on snow and ice. Arab. J. Geosci. 9, 126. https://doi.org/- 10.1007/s12517-015-2224-6 Eggert Ólafsson 1943. Ferðabók Eggerts Ólafssonar og Bjarna Pálssonar 1752–1757. Reykjavík, H. Hálfdán- arson. Eggert Ólafsson og Bjarni Pálsson 1978. Ferðabók Eg- gerts Ólafssonar og Bjarna Pálssonar um ferðir þeirra á Íslandi 1752–1757, 1–2. bindi. Steindór Steindórsson frá Hlöðum íslenskaði árið 1942. Reykjavík, Örn og Örlygur, 296 pp. Evans, David J. A. 2011. Glacial landsystems of Sat- ujökull, Iceland: A modern analogue for glacial landsystem overprinting by mountain ice caps. Ge- omorphology 129(3–4), 225–237. https://doi.org/- 10.1016/j.geomorph.2011.01.025 JÖKULL No. 70, 2020 107
Qupperneq 1
Qupperneq 2
Qupperneq 3
Qupperneq 4
Qupperneq 5
Qupperneq 6
Qupperneq 7
Qupperneq 8
Qupperneq 9
Qupperneq 10
Qupperneq 11
Qupperneq 12
Qupperneq 13
Qupperneq 14
Qupperneq 15
Qupperneq 16
Qupperneq 17
Qupperneq 18
Qupperneq 19
Qupperneq 20
Qupperneq 21
Qupperneq 22
Qupperneq 23
Qupperneq 24
Qupperneq 25
Qupperneq 26
Qupperneq 27
Qupperneq 28
Qupperneq 29
Qupperneq 30
Qupperneq 31
Qupperneq 32
Qupperneq 33
Qupperneq 34
Qupperneq 35
Qupperneq 36
Qupperneq 37
Qupperneq 38
Qupperneq 39
Qupperneq 40
Qupperneq 41
Qupperneq 42
Qupperneq 43
Qupperneq 44
Qupperneq 45
Qupperneq 46
Qupperneq 47
Qupperneq 48
Qupperneq 49
Qupperneq 50
Qupperneq 51
Qupperneq 52
Qupperneq 53
Qupperneq 54
Qupperneq 55
Qupperneq 56
Qupperneq 57
Qupperneq 58
Qupperneq 59
Qupperneq 60
Qupperneq 61
Qupperneq 62
Qupperneq 63
Qupperneq 64
Qupperneq 65
Qupperneq 66
Qupperneq 67
Qupperneq 68
Qupperneq 69
Qupperneq 70
Qupperneq 71
Qupperneq 72
Qupperneq 73
Qupperneq 74
Qupperneq 75
Qupperneq 76
Qupperneq 77
Qupperneq 78
Qupperneq 79
Qupperneq 80
Qupperneq 81
Qupperneq 82
Qupperneq 83
Qupperneq 84
Qupperneq 85
Qupperneq 86
Qupperneq 87
Qupperneq 88
Qupperneq 89
Qupperneq 90
Qupperneq 91
Qupperneq 92
Qupperneq 93
Qupperneq 94
Qupperneq 95
Qupperneq 96
Qupperneq 97
Qupperneq 98
Qupperneq 99
Qupperneq 100
Qupperneq 101
Qupperneq 102
Qupperneq 103
Qupperneq 104
Qupperneq 105
Qupperneq 106
Qupperneq 107
Qupperneq 108
Qupperneq 109
Qupperneq 110
Qupperneq 111
Qupperneq 112
Qupperneq 113
Qupperneq 114
Qupperneq 115
Qupperneq 116
Qupperneq 117
Qupperneq 118
Qupperneq 119
Qupperneq 120
Qupperneq 121
Qupperneq 122
Qupperneq 123
Qupperneq 124
Qupperneq 125
Qupperneq 126
Qupperneq 127
Qupperneq 128
Qupperneq 129
Qupperneq 130
Qupperneq 131
Qupperneq 132
Qupperneq 133
Qupperneq 134
Qupperneq 135
Qupperneq 136
Qupperneq 137
Qupperneq 138
Qupperneq 139
Qupperneq 140
Qupperneq 141
Qupperneq 142
Qupperneq 143
Qupperneq 144
Qupperneq 145
Qupperneq 146
Qupperneq 147
Qupperneq 148
Qupperneq 149
Qupperneq 150
Qupperneq 151
Qupperneq 152
Qupperneq 153
Qupperneq 154
Qupperneq 155
Qupperneq 156
Qupperneq 157
Qupperneq 158
Qupperneq 159
Qupperneq 160
Qupperneq 161
Qupperneq 162
Qupperneq 163
Qupperneq 164

x

Jökull

Direct Links

Hvis du vil linke til denne avis/magasin, skal du bruge disse links:

Link til denne avis/magasin: Jökull
https://timarit.is/publication/1155

Link til dette eksemplar:

Link til denne side:

Link til denne artikel:

Venligst ikke link direkte til billeder eller PDfs på Timarit.is, da sådanne webadresser kan ændres uden advarsel. Brug venligst de angivne webadresser for at linke til sitet.