Atuagagdliutit - 04.06.1964, Blaðsíða 17

Yemenime pikigtitsissut
inoKajuitsume unigtortut
Yemenime kunge, igdloKarfit pingårnerssanit Sanaamit pisux-
nardlune uvdlut tatdlimåinait ornigtarissame KutdlersaKarfe-
KalernikoK, ægyptenimiut såkutuisa 40.000 ajugauvfigineK
saperåt
FN-ip g-eneralsekretæriata U Thantip navianartorsiortitåungmigssaK piv-
dlugo ingmikut råde (Sikkerhedsråde) majip sisamåne nalunaerfigå
Saudi-Arabiap Ægyptenivdlo (araberitdlo peKatigit kungitsuvfiata) su-
junersune isumaKatigisimagåt. sujunersutigineKarsimavoK Yemenime
FN-ip nåkutigdlissoKartitsinera uvdlormit tåssånga ukiunik mardlung-
nik sivitsomeKåsassoK. erKigsineKamigssaK pivdlugo anguniagagssatut
isumaKatigissutigineKarsimassut maligdlugit pissoKarsimångingmat sa-
kutut ikililemeKarsimångitdlat. nålagkersuissut såkutue Ægyptenilo så-
kutoKamikut Kanganit neriutigssaKamernlersimagunaraluartut akerdle-
ringnerit kipitineicavingnigssåt ilimagineKalersimångilaK.
Yemenime pikigtitsineK pivdlugo
Niels Eric Boesgaard, Ritzaus Bureau-
me atorfilik, ima agdlagpoK: arabe-
rinik inugdlit nunåta xeKertaussar-
tåta kujåmut isuane tamarme akiu-
heitarpoK. sorssugtartut umigtut, å-
boråminernik niarKumingnut nermu-
simassunik nasaussagdlit, nutålianik
såkoirardlutik lilungersuåput ing-
biingnut tOKoråuniardlutik, inuiaxati-
Sit tamalåt peKatigigfé isumakulug-
dlutik issigingnårtutitdlugit sorssug-
tertutdlo erKigserKuvdlugit ingming-
nutdlo såimauterKuvdlugit OKaorKig-
sårigaluartitdlugit.
Yemenime pikigtitsineK tamåssa u-
kiup åipagsså ingerdlåneKarpoK, nu-
banilo arabiamiunik inulingne kujat-
dlerne ingerdlatseKatigingne tuluit i-
ligissaitdlo nagguveKatigingnut pikig-
titsissunut ajugauniarssuarput.
sorssungnerit taineKartut mardluk
ibgmingnut atåssuteKarput. Kularuti-
gissariaKångilaK Yemenime pikigtit-
sissut OKartugssarissait nunat arabia-
fbiunik inugdlit kujatdlit ingerdlatse-
Katiglt nåmagigtaitdliornerat iluaKu-
iiginiarsimagåt nagguveKatigitdlo
sorssugkajugtut, KaKutiguinaK erKig-
simissartut tulungnut iligi-ssåinutdlo
akiutilersimavdlugit.
Nasserip sujunersutå
Ægyiptenime præsidente, Gamal
Abdel Nasser, ukiut mardlungajait
biatuma sujornagut Yemenime pikig-
titsissunut, nagguveKatigingnut ku-
bgimut igdlersuissunut akiutunut, i-
kiutugssanik autdlartitsigame tulung-
nut nalunaeruteKartitsivoK tuluit nu-
basiåt Aden tåussumalo enrånltut nu-
bat tuluit igdlersugait — atautsimut
katitdlutik nunat araberinik inugdlit
kujatdlit ingerdlatseKatigingnik taine-
Kartartut — suniångiivigkine. tama-
ibmunga peKatigititdlugo påsitipå
Yemenime nålagkersuissungortut nu-
tåt tulungnit akuerineKaraluarpata
bangmineK isumaginiarine nunap tai-
beKartup (Adenip) yemenimiunit ti-
guarniarneKånginigsså.
■tuluit nunanut avdlanut tungassu-
but ministeri aKarfiata Nasserip akue-
bineKarnigsså pileriginerugaluarpå,
blinisteriaKarfitdle avdlat Adenime i-
bgerdlataKartut, angnermik nunasia-
Karnermut kisalo igdlersorneKarnig-
ssamut tungassunut ministeriaKarfit,
akerdliuput sujunersutivdlo någgår-
beKarnigsså inåssutigalugo.
Asiap kitåne kujatåne nutåmik er-
Kl9sivitdliorfiussume pissutsit avdlau-
simasina.ugunaraluarput tuluit Nasse-
rimut isumaKatausimagaluarpata. ta-
biåuale KulamakulugpoK. Yemenime
Pikigtitsissut såkutunut kungimut isu-
bimcataussut sule ajugåungitdlat —
na.uk mdna tikitdlugo ægyptenimiut
s&kutuinit 40.000-init ikiomeKaraluar-
dlutik.
PikigtitsineK måna aitsåt taimak
såkortutigissumik ingerdlåneKalerpoK,
Pikigtitsineruvdlo tåussuma nagsatai-
Sa ilåt pissutauvdlune Yemenip ara-
kiamiunigdlo inugdlit kujatdlit inger-
dlatseKatigit kigdleKarfiéne måna a-
kiuneKalerpoK.
uk. 13-igssanut nikineK
Yemen KåKartujussoK, Sabahme ku-
n§ip arnap nålagauvfigisimasså mok-
ka-kavfivdlo pingorfia, ukiut untriti-
iigpagssuit ingerdlaneråne avatånit
tikineK ajornartusimavoK, nagguve-
Katigingnit sorssugtartunit endgsisi-
beKarslnausimanane. kunge sujumu-
karnigssamik kigsauteKartoK ukiut
ardlalialuit matuma sujornagut aula-
jangermat nunane avdlamiut nunasi-
sinaussut, neriugdlune nunane avdla-
biiut aningaussautait iluaKutiginiar-
sinauvdlugit, tauva nunanut avdlanut
tungassutigut ingerdlatsinerme påsi-
biaissartut imamardlerpalugdlutik na-
lunaepput yemenimiut kungiat ukiu-
bit itsarnitsanit ukiut 1300-gssanut
sujuariartitsinialersoK.
kunge Mohammed el Badr måna ti-
kitdlugo pikig.titsissunit ajugauvfigi-
neKarsinåungilaK — pikigtitsissut æ-
gyptenimiunit ikingutimingnit ikior-
neKaleraluarmata agdlåt. kunge tu-
peKarfingme najoruminarsagauvdlu-
artutut oKautigineKarsxnaussume, sé-
kutunit unguneKardlune igdlersorne-
cartume pisuinardlo uvdlut tatdlimat
migssiliordlugit igdloKarfit pingår-
nerssånit Sanaamit ornigtarissame
najugaKarpoK. akentaminut sorssung-
neK tåssångånit sujulerssugarå, aki-
manernit ingminut isumaKataussunit
— imaKalo åma Saudi-Arabiamit —
ikiorneKardlune. inuiaKatigit peKati-
git (FN-ip) nåkutigdlissoKarnermigut
akerdlerit aporåutarnere sapingisa-
mik mingnerpautiniarpai såkutdlo
Saudi-Arabiamit issertordlune erKii-
neKartarnerat pingitsortiniardlugo.
piumassatoKaK
Yemenime kungip ukiorpagssu-
åme tiguamiarsimavå nunat ara-
biamiunik inugdlit kujatdlit inger-
dlatseKatigit nunagissat; nagguve-
Katigitdlo tusintiligpagssuit sep-
temberime 1962-ime ingerdlatseKa-
tigingne mumisitsinerup kingoma
Yemenimut Kimångmata pikigtitsi-
ssune nålagkersuissungordlåt Ki-
måssut kajumigsårpait tuluit nu-
nasiåinut sorssulerKuvdlugit såku-
nigdlo nutålianik tuniorardlugit.
tamatuma nalåne Sanaame nålag-
kersuissungortut piumassarilerpåt
kungimik tunuartitamik tiguami-
agaraluisa, nunat arabiamiunik i-
nugdlit kujatdlit ingerdlatseKati-
git, nangminermingnit tiguame-
Kamigssåt.
Kåumatine tugdliutune angnertoru-
jugssuarmik akiuneKarpoK, yemeni-
miutdlo tingmissartuisa ingerdlatse-
Katigit kigdleKarfé Kulaisigut ilung-
mut Kångertualerpait. martsip 19-iåne
Beihanip sultåniata tuluit nålagker-
suissue Kinuvigai neriorssutigisima-
ssartik erKortitdlugo ingerdlatseKati-
gingnik igdlersuerKuvdlugit, martsiv-
dlo 28-åne tuluit såkutuisa tingmi-
ssartortartut ardlalingnik mianer-
ssorKUSsinermik kingorna kigdleKar-
fingme patdligtailissaK Harib, Yeme-
nip kigdleKarfiata ungatinguanitoK,
nunguvigdlugo Kaertartunik nåkåtit-
sivigåt. taimailiorneK FN-ip Sikker-
hedsrådianit såkortOKissumik issor-
nartorsiorneKarpoK.
„nujuartat, sorKUsaitsut“
kigdleKarfingme erKigsivitdliorneK
inuiaKatigit ardlaliussut isumaKatigi-
nginerånut angnertoKissumut måna
pissutåungerssålerpoK. kingugdlermik
rusit ministerpræsidentiata Nikita
Krustjovip Ægyptenime inatsissartu-
ne oKalugiarnermine araberit nerior-
ssorpai tuluit nunanit arabiamiunik
inulingnit anisitaunigssåt pivdlugo i-
lungersuanerane isumaKatigigine.
tuluit isumauarput præsident Nas-
ser Yemenimilo nålagkersuissut isu-
maKatigingissuteuangangitsut. Ægyp-
ten Yemenilo ikingutigigtutut isuma-
Katigigtututdlo iput, Nasserile nuna-
mit suiuarsimassumit pissoK isumaua-
runarpoK yemenimiut tåssaussut inu-
piluit nujuartat sorxusaitsutdlo ing-
minut iluaKusemiamigssamine ator-
sinaussane.
nunat arabiamiunik inugdlit kujat-
dlit ingerdlatseKatigit Yemenivdlo er-
KigseKatigingnerisigut KanoK pissoKå-
sanersoK sule ersserKigsumik oKauti-
gineK ajornaKaoK; ajornartorsiutinut-
dle pissutaussut ilisimaneKarput. pi-
ngårnerussoK tåssaugunarpoK nunat
taineKartut mardluk måna tikitdlugo
aulajangersimassumik sule ’kigdleKar-
feKalersiménginerat. tamatuma sania-
tigut ingerdlatseKatigit iluamik åncig-
ssussivigineKarsiméngitdlat, nunatdlo
tåuko iluine pissutsit nalorninartule-
rujugssuput, pingårtumik Adenip tåu-
kununga ilånguneKarnerata kingorna
taimailerdulne — Aden ilaussortå-
ngortineKåsangmat inugtaussut amer-
dlanerussut KanoK isumaKarnersut
påsiniarneKarKångilaK.
nangminerssulerunik
pikigtitsiungnåisåpat?
nunat avdlat ingerdlatitaunerånut
tungassunik påsissagssarsiortartut i-
sumaKarneruput erKartorneKartume
erKigsineKåsagpat nålagauvfit inger-
dlatseKatigit nålagkersuinikut inger-
dlatsinerat iluamik årKigssuterKårta-
ukiune sorssungnerup kingornagut
Asiame nunanut kinguarsimassunut
ikiuiniarnermut tungassutigut USA a-
ningaussanik amerdlaKissunik pig-
dliuteKarsimavoK aj ortorpagssuarnig-
dlo påsissaKarsimavdlune. nålagker-
suissut Eisenhower-imik pissortagdlit
kigsautigisimagaluarpait ikiutinik tu-
nissisagunik aulaj angersimassunik,
nålagkersuinermut tungassunik Kular-
navérKutigssaKarnigssaK, kisiåne nå-
lagauvfit nutårpagssuit nålagkersui-
nikut nangminerssordlutik ingerdlat-
siumassut Amerika taimaisiorfigiu-
masimångilåt. månalo nunamut ine-
riartortitagssamut ikiuinerup kingu-
nera ajortoK USA-p åma misigisima-
vå, tåssa Asiame Cambodiamut. Ken-
nedy KularnavérKutigssanik piumasi-
mångilaK .nunavdlo nangmineK ilua-
ne pissutsinut akulerunane, taimåi-
tordle kingunera imailersimavoK
Cambodiap pissortåta amerikamiut i-
kiutåt taimaitisimavdlugo. kingumut-
dlo amerikamiut ugpernarsivåt ani-
ngaussåinait nåmångitsut.
jazzimik nipilerssortartoK
pikorigsoK
amerikamiut ikiuinerata iluagti-
ngitsorneranut pissutaussut pingår-
tut ilagåt Cambodiap teknikimut tu-
ngassutigut ilerKOKarneruvdlo tungå-
tigut ikiutit atorneK sapermagit. ki-
salo nålagauvfiup ikiutup pivfigssa-
me sivikipatdlåme angussagssat angi-
vatdlåt kigsautigisimavai.
nuname Kutdlersaussup, Prins Si-
■hanoukip, kungigssaunerigaluane tai-
maitisimavå statsministeritut nangi-
narumagame tåussumame pissaunera
angnerungmat. kungigssaK tusarraja-
tanit årdleritsagtineKarsimavoK ava-
timinit soraersiniarneKagssamårtoK,
tåssångåinardlo amerikamiut ikiuine-
rånut taorsiutdlugo kinamixxnit ikior-
KulerpoK. tamånale asulinarpoK nåla-
gauvfigssuit Geneverne aulajangersa-
gåt nåpertordlugo Cambodia avdlanut
kåtunavérsårtussugssaungmat, kisiåne
amerikamiut suninertik ånaisimavåt,
Thailandime atorfileKåmisutdle prins
Sihanouk jazzimik nipilerssutdlar-
KigsorssuvoK, nålagkersuinermutdle
tungassutigut sualugpatdlåmik pi-
ssauneKarniarssaralune.
iluarsartussinerit
kommunistkina Asiame suniuteKa-
riartuinartitdlugo iluarsartussinerit
pissariaKartusimåput nunane saniliu-
ssune inussut angnerussumik suniu-
teKalerKuvdlugit. taimåingigpat inuit
nåmagigtaitdliornerat kommunisme-
mut naggorigsautauvdluartugssauvoK.
kommunistit suniniartuinut ajornå-
ngitdluinartugssauvoK nuname nålag-
kersuissunut inuit akerdliujartulersi-
riaKartoK, nangminerssulersitdlugit
Yemenimutdlo Kanos pissuseKarnig-
ssåinik nangminérdlutik aulajangisi-
naulersitdlugit.
Yemenime pikigtitsineK sumorssu-
armut ingerdlåneKarsinaugunarpoK,
akerdlerit pissortait isumaKatigingig-
pata peKatigigdlutik nålagkersuileru-
mavdlutik. nålagkersuissunigdle a-
tautsimortunik pilersitsissoKåsagpat
nålagkersuissungortut nunap saniline
OKartugssaussunit nålagauvfingnitdlo
avdlanit akuerineKarsinaussaria-
Kartut påsissagssarsiortartut nalu-
naerput.
nunat erKartorneKartut mardluk
kigdleKarfé tulungnit tiguarsima-
neKartitdlugit ingerdlatseKatigit
akerdlerissåinut nunane iåukuna-
ne avdlanilo najugalingnut igdler-
sorneKarsinåuput. pigssamigdle a-
nguniagagssaK tåssaussariaKarpoK
nålagauvfik nangminerssortoK nu-
nanitdlo avdlanit akuerineKarsi-
massoK — nålagauvfiuvdlo inue
ingmingnut igdlersomigssaming-
nut kajumigissaKartariaKarput.
savdlugit. takussaKartarérsimavugut
nuname Asiamitune inuit pigigsår-
nerussut nangmingneK piumåssutsi-
mingnik pissauneKarnermik ilånik
tuniussaKarneK ajortut. nunat, sor-
dlo Vietnam, Laos avdlatdlo tamatu-
munga takussutigssauvdluarput. asu-
lunime nunat kitdlit USA-p Fran-
krigip Hollandivdlo kommunistit su-
ninigssånut årdlerinermik aningau-
ssatigut såkututigutdlo inuit nålag-
kersuissussut ikiortarsimavait måssa
nålagkersuissut tåuko inungnit tati-
gineKéngikaluartut.
kineserinut nålaortut
Prins Sihanoukip nunamine inger-
dlauseK årdlerigilersimavå.
kup Mekonip sinåne naussorigsai-
ssut „aningaussarsiornikut Kagfaria-
tår.nermut“ prinsip atarKinautigisså-
nut malugissaKarsimångitsut Nord-
vietnamime kommunistit radiuånut
nålaortalersimåput. agdlåme pilersi-
neKarsimavoK „kivfåungissuseK piv-
dlugo autdlakåtitsissarfik" Cambodiap
atitoaå Khmer ateralugo.
naussorigsaissut uparuartorpait av-
Kusernit franskit nunasiaKarneraxa
nalånit pissut isumaginerdlungneKar-
tut agdlisarneKaratigdlo. nunaleriner-
mut atortunik maskinaKångilaK, e-
lektricitetimigdlo KåumarKuteKångi-
laK. narssauterujugssuarnut KaKorter-
Kassunik nautitsiviussunut imertor-
torujugssuarnut imerterutigssiat ang-
nerussumik piorsarneKarsimassaria-
Karaluarput.
aningaussat ilåtigut USA-mit pi-
ssut atordlugit fyrstip sanatisimavai
bilit avKutait 20—30 meterinik sili-
ssusigdlit igdloKarfingminit nutåmit
Sihanoukvillemit autdlarnersut ima-
lunit tåussuma tungånukartut imalu-
nit tingmissartut mitarfiånukartut. u-
nuåkut avKusernit Parisime avKusi-
nerssuartut ilivdlutik Kutdlerssualer-
sordlutik Kéumarigsårtarput, inuinait-
dle igdlorujunguamingne KutdlitorKa-
tik nåmaginartariaKarpait. amerika-
miut aningaussautaisa sivnere ator-
neKarsimåput atorfigdlit akigssarsiåi-
nut ingassagtumik pigigsårutinut i-
nuinait iluaKutigerpiéngivigsimassåi-
nut.
kineserit sanasimavait ånorågssiag-
ssanik Kivssivik, krydsfineriliorfik
påpiaraliorfigdlo, tamåkule malung-
nautauvatdlångitdlat inungnut 5 mil-
lioniussunut.
amerdlavatdlånik inoicångUaK
kineserit sulivfigssualiåinut taor-
siussagssatut Cambodia kineserit
niorKutåinik åssigingitsunik ardla-
lingnik pisiaKartartugssauvoK, kisiå-
ne niorKutigssat tunineKaratik niu-
vertarfingniginarput pitsåussuseKar-
nermikut franskit amerikamiut japa-
nimiutdlo niorKusiåinit ajorneruga-
mik.
Cambodia 200.000 kvadratkilomete-
rinik angissuseKarpoK inunilo 5 mil-
liomnaungmata Asiame nunat ikig-
tut amerdlavatdlånik inoKångitsut i-
lagåt. kisalo sorssungnernut pikigtit-
sinernutdlo kagdluneK ajorsimavoK
taimaingmatdlo naggorissuserssuane
iluaKutigalugo ajungitsumik ineriar-
torsinaugaluardlune. tamånale ajor-
narunarpoK fyrste jazzimik .nipiler-
ssortartoK sujulerssuissåtitdlugo, tai-
måitumigdlo silarssuarme kitdlerme
nunat sule ama ugpernarsislnarpåt a-
ningaussåinait nåmångitsut. ilitsersu-
ssinikut nålagkersuinermutdlo tunga-
ssutigut silagssorigsårnikut tamatu-
munga peKataussumik nuna kinguar-
simassoK inerikiartortitariaKarpoK a-
ningaussatigut ikiorsineK iluaKuti-
gerKuvdlugo.
^E VIN RU DE
TIL JAGT . FISKERI OG TRANSPORT
Over 50 års erfaring i produktion af på-
hængsmotorer garanterer for EVINRUDE’s
gennemtænkte konstruktion.
Der er 14 størrelser fra 3—90 hk.
EVINRUDE påhængsmotorer modstår den
hårdeste saltvandstæring. Alle undervands-
dele er af rustfrit stål. Alle drivaksellejer
er belagt med hårdt chrom.
2 års garanti. Altid reservedele på lager.
3 hk fra kr. 1100,- 28 - - _ 4150,-
5*/* - - - 2120,- 40 - - - 4800,-
91/* - - - 2970,- 60 - - - 7135,-
15 - - - 3145,- 75 - - - 8225,-
18 - - - 3400,- 90 - - - 10.025,-
excl. oms.
autdlainiarnermut, aulisamermut
agssartuinermutdlo
ukiut 50 sivnerdlugit misiligtagkat tiingavigalugit EVINRUDE
tatigissagssauvdlualersimavoK atortue tamarmik erKarsautigiv-
dluagaungmata. åssigingitsunik såkortussusigdllt 14-iuput 3—90
hk-gdlit.
motorit ikutagkat EVINRUDE taratsumut akiutiiput. imap
iluanitugssartai tamarmik sisåuput mångertornineK ajortut.
drivakselléjé chromimit mångertumit sanåuput. ukiut mardluk Axel Ketner
ugpernaKusigauvoK. kingorårtigssat tamarmik pigineKarput. København
Forhandles overalt på Grønland — Kalåtdlit-nunåt tamåkerdlugo pinexarsinåuput
Skriv efter brochure — brochurenik piniarniarit
OLES Autoriseret forhandler af
VAREHUS EV,NRUDE
GODTHÅB
Reparationer udføres
- intet bord uden BÅHNCKE
mayonnaise — remoulade ama taffelsennep Bahnckep eidtartutai atortåkit
aningaussåinait
nåmångitdlat
Asiame nålagauvfingmut Cambodiamut nunanut sujuarsimå-
ngitsunut ikiutimingnik amerikamiut påsissait alianartut
17